<anforande>
<dok_hangar_id>2416330</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0936</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:36 Torsdagen den 16 december</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>36</dok_nummer>
<dok_datum>2010-12-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Energi</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>B7B9E90B-5C61-4247-B6B1-CF122A7BBA74</anforande_id>
<anforande_nummer>217</anforande_nummer>
<talare>KENT PERSSON (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 och 2 och även anmäla det särskilda yttrande som vi från Vänsterpartiet står bakom.
Sverige behöver en långsiktig blocköverskridande energipolitik som tar sin utgångspunkt i de utmaningar som vi står inför såväl globalt som nationellt. Det har vi inte i dag, och det är att beklaga. Världen står nämligen inför en rad utmaningar, utmaningar som berör människors vardag på många sätt. De klimatförändringar som vi i dag upplever beror på vårt sätt att producera och konsumera varor och tjänster. De rusande elpriser som vi drabbas av beror på brister i regeringens politik.
För ett år sedan hade vi en exakt likadan situation. Då tog energiministern våra stora kraftbolag i örat och sade att detta inte fick upprepas. I dag står vi inför samma situation. Frågan man måste ställa sig är vad som hänt under det gångna året vad gäller energipolitiken från regeringens sida. Ingenting, vill jag säga, inte någonting. Samma situation upprepas. Notan kommer att hamna på konsumenternas bord.
Samma sak gäller vindkraften. Det kommunala vetot upplevs i dag som ett stort hinder för utbyggnaden av vindkraften. Vi har haft en debatt i kammaren med energiministern om detta. Hon tog upp det kommunala vetot och sade att hon var stolt över och värnade det.
För ett par dagar sedan kom Energimyndigheten med en rapport om det kommunala vetot. Det var förskräckande läsning. Kommunernas behandling av vindkraftsprojektörernas ansökningar finns det mycket att klaga på. Energimyndigheten uppmanar faktiskt regeringen att se över det kommunala vetot och komma med förslag på förbättringar så att vindkraftsutbyggnaden kan påskyndas och bli rättssäker. Är regeringens representanter beredda att här och nu ta tag i den frågan? Jag frågar inte utifrån att jag och Vänsterpartiet tycker det utan utifrån att regeringens egen myndighet, Energimyndigheten, kraftfullt gått ut och påpekat detta.
Vi har också diskuterat den uttagsbeskattning som i dag sker av vindkraftskooperativen. När vi rödgröna i våras lade fram ett förslag om att snabbutreda frågan fick vi till svar att det är att dra frågan i långbänk. När får vi en utredning eller ett förslag om hur effekterna av uttagsbeskattningen ska kunna minskas? Den frågan hoppas jag att framför allt Erik A Eriksson kan svara på.
Vi har även problemet med försvaret och dess överklaganden beträffande redan befintliga anläggningar. Det innebär en osäkerhet för vindkraftsprojektörerna. Vad ska de göra? Vad ska de satsa på? Vad ska de bygga? Är det i de bästa vindlägena eller ska de projektera och bygga ut där kostnaderna är större och effekten mindre? Det får givetvis inte vara på det sättet.
Jag har hos riksdagens utredningstjänst begärt att få utrett hur det ser ut i våra grannländer: Tyskland, Danmark och Nederländerna. Jag har fått svar att det i Danmark och Nederländerna inte finns några problem. Det finns inga problem med vindkraften och försvaret. Skyddsgränserna kring vindkraftsutbyggnaden är betydligt snävare än de svenska 40 kilometrarna. När får vi se ett kraftfullt agerande från regeringen som tar tag i de här frågorna för att underlätta etableringen och utbyggnaden av vindkraft? 
I vår gemensamma politik har vi tagit upp det här gång på gång, och vi har förslag på hur det ska åtgärdas.
När det gäller kärnkraften är det beslut som vi tog i våras mycket olyckligt. Kärnkraften är inte lösningen på våra utmaningar. Den kommer inte heller att vara det i framtiden. 
Detta innebär också att det finns en motsättning mellan att bygga ut den förnybara energin och satsningen på kärnkraft. Den motsättningen kommer klart och tydligt fram också i det som vd för Vattenfall i tidningen Svensk energi sade som svar på den frågan. Han bekräftade att det kan finnas en motsättning.
Det är självklart att det är på det sättet, för investeringar i ny kärnkraft kommer att kräva enormt stora ekonomiska satsningar som också får återverkningar på satsningarna som gäller förnybar energi. Det är uppenbart. Nu har vi fyra allianspartier som i sitt betänkande faktiskt skriver att kärnkraften ska byggas ut. Det står där klart och tydligt. Det ni inte ger svar på är hur den ska finansieras. Vilka är det som ska stötta upp den? Vilka garantier är ni beredda att ge för att den ska kunna byggas ut? Vi har inte fått svar på den frågan trots att den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari, men vi har ju möjligheten här och nu att diskutera den frågan ytterligare.
Energieffektiviseringen är ändå det centrala i en energipolitik framöver. Vi kan konstatera att vi, De rödgröna, i vår motion har betydligt större målsättningar än regeringen har. Regeringens politik är ju att fortsätta som man har gjort tidigare. Man har inga högre ambitioner, utan det är business as usual. Detta har också EU-kommissionen upptäckt, och man är oerhört kritisk inte bara till Sverige utan till samtliga EU-länder. Vi kommer inte att klara av klimatmålen med den här politiken, framför allt inte när det gäller energieffektivisering. 
Kommissionens beslut om en energieffektivisering på 20 procent är absolut. Ni pratar om intensitet, och vad innebär det egentligen? Jo, om man räknar efter finner man att det innebär att vi inte kommer att nå de här målen. De absoluta tal som EU-kommissionen talar om innebär faktiskt också att man tar hänsyn till att det i en högkonjunktur kommer att krävas mer energi. Trots det kommer vi att kunna spara, men när det gäller intensitet kommer vi faktiskt att öka uttaget av energi. Vi får inga besparingar.
Förklara för mig och övriga här vad som är bakgrunden till att ni frångår EU-kommissionens krav på absoluta tal när det gäller energieffektivisering. Varför använder ni intensitet, som ni skriver i betänkandet? Jag kan förstå vad effekterna blir, men de är ju inte vad regeringen har tänkt sig. 
Därför är energieffektivisering centralt. Det finns möjligheter inom bostadssektorn. Vi i de rödgröna har också tagit fram ett program för hur det ska se ut, där vi också kräver att Boverket ska vara mer effektivt och ha strängare regler för hur man ska effektivisera byggandet. Vi har också ett program där vi vill utöka ROT-avdraget till att gälla även hyresfastigheter. Men förutsättningen är ju att det finns en energipotential för att man ska få bidrag.
Om ni menar allvar borde ni åtminstone ha kunnat lyssna lite på vad man säger och vilken potential man har när det gäller energieffektivisering. En sparad kilowattimme är trots allt den effektivaste, billigaste och miljövänligaste. Tar man inte fasta på den enkla sanningen utan fortsätter som det är kommer man heller inte att nå de klimatmål som man har satt upp för framtiden.
</anforandetext>
<intressent_id>0124035957411</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01NU3</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-12-17 08:30:27</systemdatum>
<systemnyckel>273902</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0936/#anf217</protokoll_url_www>
</anforande>
