<anforande>
<dok_hangar_id>2383603</dok_hangar_id>
<dok_id>GY0925</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:25 Onsdagen den 1 december</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>25</dok_nummer>
<dok_datum>2010-12-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Användning av säkerhetsskannrar vid EU:s flygplatser</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E844B28C-C3F8-482B-8F41-1A4E6C95426A</anforande_id>
<anforande_nummer>160</anforande_nummer>
<talare>EWA THALÉN FINNÉ (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Dagens debatt handlar, vilket har nämnts flera gånger, om EU-kommissionens meddelande om användning av säkerhetsskannrar vid EU:s flygplatser. Det är ett underlag för diskussion om ett eventuellt EU-gemensamt regelverk.
Grunden för passagerarkontroll på våra flygplatser handlar om att förebygga brott och bekämpa terrorism. Ett sätt att göra det på kan vara, och är på några flygplatser i Europa redan i dag, att använda säkerhetsskannrar. EU-kommissionen lyfter fram olika aspekter att diskutera när det gäller det som även kommer att behandlas av Europaparlamentet och rådet. Kommissionen vill ha synpunkter på vilken väg man kan gå. En av grejerna gäller om vi ska ha ett EU-gemensamt regelverk för användning, och om så är fallet vad det är som ska regleras. 
Vad som lyfts fram i EU-kommissionens meddelande redan i dag gäller teknisk standard, integritetsfrågorna och hälsoaspekterna. Från utskottet har vi konstaterat att vi i grunden är positiva till att det införs ett EU-gemensamt regelverk, men det är några frågor som - och det har tidigare talare också varit inne på - måste vara lösta innan det ens kan bli aktuellt. De grundläggande rättigheterna måste respekteras. Integritetsfrågan är mycket viktig. 
Passagerarkontroll handlar i första hand om att öka säkerheten inom luftfarten och inte om att kunna använda detta i eventuella brottsutredningar. Det är ganska viktigt att slå fast, för det är grunden för vad det är man ska reglera och hur man reglerar det. Då blir frågan om uppgiftsskydd central. Ett eventuellt framtida regelverk måste förhindra att bilder lagras, kopieras, skrivs ut, tas fram eller skickas i väg. Dessutom är det viktigt att detta sköts av auktoriserad personal och att eventuell skärm där man tittar inte kan ses av andra än dem som är auktoriserade.
Eftersom det redan i dag finns teknik som inte producerar kroppsbilder tycker vi att det är en ganska viktig utgångspunkt för kommissionen att ha med sig när den jobbar vidare med en sådan här fråga. Självklart får tekniken inte heller innebära hälsorisker. Även sådan teknik finns i dag, och det borde vara den självklara utgångspunkten att man jobbar med teknik som inte ger några skador på hälsan.
Grunden för att utskottet är positivt om frågorna om integritet och hälsorisker löses hänger ihop med att man utifrån ett säkerhetsperspektiv kan upptäcka mer genom den nya tekniken än man kan göra i dag när man går igenom en metallbåge. Man kan utöver metallföremål upptäcka plastiska föremål och vätskor som bärs under kläder. Alternativet i dag är en fullständig kroppsvisitation, och den innebär självklart också ett integritetstänkande. Med ny teknik kommer behovet av kroppsvisitation normalt inte att behövas. 
Från de flygplatser i Europa där säkerhetsskannrar används redan i dag har man konstaterat att genomströmningen av passagerare i säkerhetskontrollerna har ökat och köerna kortats, vilket naturligtvis också är till gagn för flygresenärerna. 
Avslutningsvis skulle jag vilja säga och återigen framhålla att vi från utskottets sida är försiktigt positiva, om den teknik som eventuellt kommer att användas skyddar integriteten och minimerar hälsoriskerna. Jag vill bara understryka - och det är vi väldigt tydliga med i vårt uttalande - att detta inte innebär att vi har tagit slutgiltig ställning, utan vi skickar med det vi tycker är oerhört väsentligt. Kommer frågan tillbaka får man pröva både subsidiariteten och vilka regelverk man de facto kommer fram till. 
Med det yrkar jag bifall till förslaget i utlåtandet. 
</anforandetext>
<intressent_id>0714579775816</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01JuU4</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-12-10 18:58:41</systemdatum>
<systemnyckel>272590</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY0925/#anf160</protokoll_url_www>
</anforande>
