<anforande>
<dok_hangar_id>2718341</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09127</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:127 Torsdagen den 1 september</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>127</dok_nummer>
<dok_datum>2011-09-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2010/11:443 om regeringens styrning av Svenska kraftnät</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>83C9958F-A05F-4060-8902-E17773A6D7FB</anforande_id>
<anforande_nummer>5</anforande_nummer>
<talare>HELENE PETERSSON i Stockaryd (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Självklart ska verket och myndigheten styra i detalj. Det finns ändå en hel del politiska beslut runt det här. Jag säger pengar och det är självklart att det krävs jättemycket pengar för att investera i en ny kraftledning, speciellt när det gäller de här stora ledningarna. Men man kanske också måste titta på skillnaderna mellan vad en luftburen ledning kostar och vad det kostar att gräva ned den i de områden och på de sträckningar där den möjligheten ändå finns.
Ministern sade att vi ska acceptera att det blir ingrepp. Det tror jag att alla egentligen gör. Vi vill ju ha effektiva och säkra elledningar. Då måste det kanske bli ingrepp. Sedan kan man diskutera om vi ska ha försäljning av el långt ned i Europa. Hur kommer det att påverka våra priser? Det blir ju en helt annan diskussion, men det är också ett politiskt beslut. Det finns, ministern, mängder av politiska beslut att ta ställning till här.
När det gäller att minimera ingreppen vill jag peka på att det när man öppnar en ledningsgata för en ledning av denna kapacitet är uppemot 50 meter som man stjäl. För den som har flera ledningar på sin mark finns det ingen praktisk möjlighet att bruka denna jord. Den är fördärvad på lång sikt. Här tycker jag att man måste väga in konsekvenserna för jordbruksmarken, för skogsbruket, för kulturvärdena runt omkring och för naturen i stort, men framför allt för människorna som bor där. Det tycker jag egentligen är den riktigt stora frågan.
Det har bedrivits forskning. Forskningen är inte enig. Alltså har vi inte satt något gränsvärde. Det finns ett rekommenderat gränsvärde, en försiktighetsprincip, säger man. Det skulle ligga på ungefär 0,4 mikrotesla, som man mäter detta i. Det här är ändå en diskussion som börjar komma mer och mer. Hur mycket påverkar just magnetfälts strålning oss människor? Den här frågan tycker jag också att man ska ta på största allvar. Jag tycker att man från regeringens sida ska titta på hur det ser ut i övriga Europa. Vilka gränsvärden har de? Den uppfattning jag har fått är att de är ännu mer försiktig ute i Europa än vad vi är här. De har satt ett gränsvärde.
En kommun i mitt närområde har i sin översiktsplan sagt att gränsvärdet ska ligga på 0,2. Svenska kraftnät utgår från det de menar är en försiktighetsprincip, nämligen 0,4. Då kan man också diskutera vem som ska ha företräde här, om en kommun vill hålla sig till ett annat gränsvärde för att lägga en ledning vid bebyggelse där människor bor.
Jag har besökt några av områdena. Där finns barnfamiljer och skyltar där det står: Varning. Kör sakta. Lekande barn. Tittar jag upp ser jag en stor kraftledning. Jag blir oroad.
Jag vet att Svenska kraftnät försöker hitta lösningar. Jag har tittat i regleringsbrevet. Där står ingenting om miljö och mänsklig påverkan. Det är bara fråga om pengar och effektivisering av elbolagen. Även de andra faktorerna bör finnas med i regleringsbrevet till myndigheten.
</anforandetext>
<intressent_id>0617957067613</intressent_id>
<rel_dok_id>GY10443</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-09-13 10:29:28</systemdatum>
<systemnyckel>283553</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09127/#anf5</protokoll_url_www>
</anforande>
