2703561 GY09120 Riksdagens protokoll 2010/11:120 Tisdagen den 21 juni 2010/11 120 2011-06-21 00:00:00 Säkerheten i svenska kärnkraftsreaktorer föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 1FA3BB63-A839-47BD-A080-AC7343BA35E1 44 LARS ISOVAARA (SD) SD Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. Som jag tolkar det hela är det just begreppet säkerhet som är debattens infallsvinkel. Låt oss för en stund tänka bort prefixet kärnkraft och i stället koncentrera oss på begreppet "säkerhet" som sådant. Låter sig världen och händelser i vår omvärld verkligen beskrivas så enkelt - säkerhet kontra osäkerhet? Finns det inte en gråskala? Finns det inte oftast en gråskala mellan svart och vitt? Borde det inte således också finnas en gråskala mellan säkerhet och osäkerhet? Jag påstår att det givetvis alltid finns alternativ. Det finns inget absolut vakuum mellan säkerhet och osäkerhet. Herr talman! Jag hävdar vidare att politisk osäkerhet är en betydande risk vad kärnkraftssäkerhet anbelangar. Bara tills för några år sedan rådde det full osäkerhet, politisk villervalla, om hur det skulle bli med den framtida kärnkraften. Vilken ägare av produktionsanläggningar för kärnkraft hade ambitionen att satsa på utveckling av kärnkraft när det mer eller mindre dessutom rådde ett lagstadgat tankeförbud? Kärnkraften skulle ju läggas ned. Varför skulle man då utbilda sig till kärnkraftstekniker? Varför skulle man då satsa på underhåll? Om inte elproducenterna får klara och långsiktiga beslut om kärnkraftens framtid kommer det inte heller att satsas på kärnkraftssäkerhet. Detta är ett fullt naturligt resonemang. I denna politiska osäkerhetssituation får vi inte hamna igen, i en negativ och dessutom föga fruktbar nedåtgående spiral. Osäkerhet föder osäkerhet. Jag anser att vi inte ska avvisa verksamhet, vilken den än är, på enbart känslomässiga grunder. Vi måste logiskt väga risker för och emot. Hur skulle mänskligheten annars kunna ta steg in i framtiden? Vi kan inte backa in i framtiden. Generation efter generation av mänskligheten har lärt sig av misstag och därefter kommit vidare i utvecklingen. Vi väger riskerna för och emot. Risker placeras i ena vågskålen och nyttan i den andra vågskålen. Den värsta tågolyckan genom tiderna, då 1 700 människor omkom på Sri Lanka, förorsakades faktiskt av tsunamin 2004. I rimlighetens namn bör väl de som nu kräver nedläggning av delar av kärnkraften på grund av tsunamihändelserna i Japan också med tanke på Sri Lanka-olyckan i samma anda kräva en nedläggning av delar av det svenska järnvägssystemet. Låt mig också ta upp andra risker med energiteknisk verksamhet när vi nu debatterar detta. Är vindkraften alltid fri från att förorsaka olyckor? Nej, så är inte fallet. De som har gett sig på att räkna antalet olyckor med vindkraft kan konstatera att mellan åren 1990 och 2007 har man kunnat räkna in ca 400 vindkraftsolyckor världen över. 45 av dessa olyckor har medfört dödlig utgång eller personskador. Vindkraftstorn har kollapsat eller vingar har lossnat. Inte för inte talar man om ett säkerhetsavstånd och eventuell inhägnad på 300 meter runt om anläggningarna. Jag skulle för den skull inte döma ut vindkraften som en teknisk återvändsgränd just på grund av dessa olyckor. Som vid alla andra olyckstillbud som då och då drabbar teknisk verksamhet måste grundliga utredningar göras och åtgärdsplaner därefter antas, men att hitta absolut säker teknik går bara inte. Återigen måste vi placera risker i den ena vågskålen och nyttan i den andra vågskålen. Herr talman! Just denna debattdag infaller sommarsolståndet. Vi ser ett Sverige i dess vackraste sommarskrud. Midsommaren är snart här med förhoppningar om flödande solsken och härlig värme. Bortglömda är de kalla vinternätter och vinterdagar då elräkningarna rusade i höjden. Bortglömda är de dagar då delar av svensk industri stod stilla på grund av elpriserna. En sak är jag i alla fall helt övertygad om: Kalla vinternätter och vinterdagar då nordans friska ande råder återkommer oavsett vad vi här vill, här tycker och här beslutar. Jag kan inte framför mig se ett Sverige där vi i den situationen har lagt ned stora delar av vår kärnkraft. En snabb nedläggning vore direkt ansvarslös. Det vore ansvarslöst gentemot svenska hushåll och svensk industri. Vår basindustri är beroende av prisvärd och framför allt säkerställd leverans av elenergi. Det är lätt att förstå och dela den oro som nu sprider sig bland dessa industrier när en snabb nedläggning av kärnkraft ånyo kommer på tal. En nedläggning av kärnkraft i Sverige skulle dessutom medföra att vi skulle få än större geografiska obalanser i den svenska elproduktionen. Vi skulle minska på elproduktionen i de södra delarna av Sverige där samtidigt den största delen av förbrukningen sker. Överföringsproblemen skulle helt enkelt öka i elnätet. Det genomförs nu stresstester på olika kärnkraftsanläggningar runt om i Europa. Testerna kan ge svar på frågor som exempelvis: Vad händer om ett visst kylsystem fallerar? Vad händer vid en jordbävning av en viss magnitud? Vad händer vid en eventuell översvämningskatastrof? Det är positivt att dessa tester utförs. Dessa tester ska ses som ett naturligt led i en fortlöpande kvalitetssäkring. Vetskap föder nödvändiga åtgärder. För svenskt vidkommande är risken för isstormar betydligt mer aktuellt än tsunamier. Anmärkningsvärt är dock att faran för eventuella terroristangrepp inte ingår i stresstestet. Terroristangrepp kan vara ett nog så viktigt område med tanke på den utveckling som har skett i Europa och även i Sverige Herr talman! I det här sammanhanget, även om det inte direkt tillhör denna debatt, vill jag verkligen beklaga det på många sätt olyckliga tyska kärnkraftsbeslut som nu är fattat. Slutresultatet kan bli att vi kommer att kunna se hur de tyska kolkraftverken drar i gång med full kapacitet. Faktum är att det är konsumtionen av kol som just nu ökar starkt i världen med 7,6 procent i ökning i fjol. Kol står för nästan 30 procent av hela världens energiproduktion. Så ser det ut. Ingen kan säga annat än att det är olyckliga siffror med tanke på miljökonsekvenserna. Ökad förbränning av naturgas ger också än mer koldioxid. Fullt tänkbart är att Tyskland nu kommer att bli tvunget att importera fransk kärnkraftsel. En möjlig bieffekt, dock en verkligt betänklig sådan, kan vara att vi kommer att få uppleva än högre elpriser i Sverige. Till glädje för vem, kan man fråga sig. Om man nu byter fot och ser det hela ur svensk synvinkel kan man ställa sig den berättigade frågan hur den svenska utvecklingen skulle kunna bli om vi stod inför en nedläggning av delar av vår kärnkraft. Vi i Sverige skulle kanske bli tvungna att importera el från finska kärnkraftverk eller en naturgas från Ryssland. Vad är då vunnet? Det innebär ett ökat utlandsberoende, även politiskt, för vår energiförsörjnings skull samt risk för än högre utsläpp av koldioxider. För mig som sverigedemokrat är detta scenario verkligen inte tilltalande. Visst kan energieffektivisering och vindkraft täcka upp en del av bortfallet, men att ta ut detta i förskott vore ett osunt vågspel innan vi långsiktigt har tryggat vår energiförsörjning. Herr talman! Till sist vill jag upprepa vad jag tidigare påpekat vid ett flertal tillfällen. Energipolitik är inget som man godtyckligt och brådstörtat byter och laborerar med. Energipolitik är helt enkelt inte betjänt av känslomässiga svallvågor. Låt oss inte hamna i en olycklig situation där vi äventyrar det enskilda hushållets ekonomi, det svenska folkhushållet eller den svenska industrins konkurrenskraft. 0516879803714 GY01NU26 N 2011-09-13 10:29:00 283161 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09120/#anf44