<anforande>
<dok_hangar_id>2703561</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09120</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2010/11:120 Tisdagen den 21 juni</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>2011-06-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Säkerheten i svenska kärnkraftsreaktorer</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A8552797-D9CF-4CE4-A1DA-7954AD05F154</anforande_id>
<anforande_nummer>35</anforande_nummer>
<talare>ERIK A ERIKSSON (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Odalmän och kvinnor! Medborgare! Den 11 mars inträffade en fruktansvärd tsunami i Japan som fick ödesdigra följder. Jag är jordbrukare. Jag lever med årstidsväxlingarna och naturens förutsättningar. När tsunamin slog in över den japanska ön och frilandsodlingar och andra odlingar slogs i spillror fick jag samma känsla som när Tjernobylolyckan inträffade. I tv hörde jag kommentatorn säga att vi hittills inte sett så mycket skador, att det endast var en del jordbruk som var skadade. Den kommentaren sägs om ett land som lider stor brist på livsmedel.
Herr talman! Betänkandet handlar inte om livsmedelsproduktion. Det handlar om energi, vare sig vi stoppar den i oss eller behöver den för att tända lampan och driva industrin. Veckan före den 11 mars blev jag kontaktad av en japansk forskare som ville komma till riksdagen och träffa samtliga partier för att fråga oss vad vi i Sverige egentligen tycker om kärnkraft. Det hände veckan före tsunamin. När hon kom hit visste vi ännu inte vad som hade hänt. Vi visste inte om det inträffat en härdsmälta, om det var någon fara för strålning och annat som vi i dag bättre känner till.
Det var lätt att svara henne och andra att jag självfallet fortfarande är emot kärnkraften som en långsiktig energilösning. Naturligtvis drar jag mig till minnes hur det var efter Tjernobylolyckan när vi inte visste om vi skulle kunna odla eller inte i Sverige. Skulle vi få livsmedel? Skulle vi kunna äta vilt, svamp och annat?
Nu talar jag mycket om känslor, herr talman, och jag märker av debatten hittills att det är ganska mycket känslor inblandade. Det finns också en del fakta. Frågan är hur våra kära medborgare hanterar det faktum att känsla, förnuft och fakta ska vägas samman. Betänkandet handlar egentligen om ifall naturkatastrofer även kan drabba Sverige och ge oss strålskador. Det finns flera skrivningar om att det inte finns någon aktuell fara för Sverige.
Debatten handlar mer om hur vårt energisystem ska vara uppbyggt. Ska vi förlita oss på atomkraft eller inte? Oppositionen gör självfallet vad den kan för att belysa hur man ser på den långsiktiga energilösningen. Samtidigt finns skrivningen om strålsäkerhet. Låt oss gå tillbaka till juni 2010, herr talman. Då fattade vi på regeringens förslag beslut i riksdagens kammare - jag vill poängtera att det var före valet - om att förändra vår energipolitik. Det gjorde vi under den förra mandatperioden. Vi hade mandat från väljarna att göra det. Så upplevde vi det.
En av de förändringar som vi debatterar och senare i dag ska fatta beslut om handlar om att vi flyttade fram lagändringen till efter valet. Vi hade, om vi ville, kunnat fatta beslutet före valet, men vi lät väljarna, våra medborgare, rösta i valet för att ge eller inte ge oss mandat i denna fråga. Därför kommer beslutet att kunna genomföras i enlighet med det förslag som då lades fram. Det var en motion från Centerpartiet som bifölls, ett tillkännagivande om att statliga stöd icke ska gå till kärnkraft vid eventuell förnyelse eller tilläggsbyggnation.
Dessutom fattade vi beslut om ökat skadeståndsansvar, vilket flera redogjort för. Det är oerhört viktigt att vi höjer det och harmoniserar det med övriga länder i vår omgivning. Vi måste ta det på allvar. Det är jag den förste att ställa upp på. Jag förstår inte hur man skulle kunna vara negativ till det och vilja gå tillbaka till att bibehålla 1968 års nivåer i lagstiftningen. Det borde vara rimligt att vi ser över lagstiftningen, ser framåt och tar lärdom av det som har hänt sedan 1968. Någonting borde väl ha hänt.
Det har, herr talman, i debatten talats mycket om andra länder. Vi ska ta lärdom av Tyskland och Danmark. För inte så länge sedan hade vi en debatt i kammaren där vänsterpartisten hyllade USA, vilket fick mig att tappa tråden i mitt eventuellt skickligt uppbyggda anförande. Också sådant kan hända. Energimyndighetens generaldirektör berättade för oss i näringsutskottet att under George W Bushs sista år som president byggdes det mer vindkraft i USA än vad som byggs i Sverige. Omvärlden är viktig, och vi ska fundera över vad som händer i andra länder, men vi har våra egna förutsättningar.
Som lantbrukare är jag mycket medveten om den biomassa vi har i Sverige, vilket andra länder, till exempel Tyskland, inte alls har på samma sätt. De kan ha andra förutsättningar som gör att deras energieffektivisering kan gå lättare att genomföra. Genom ett tidigare beslut om långsiktighet tar man vara på biogasen och har solcellspaneler på bland annat ladugårdsbyggnader. Om man åker runt i Bayern ser man detta.
Vad handlar det om i Sverige? Jo, om att vi fortfarande har en basindustri som är grunden för vår sysselsättning. Grunden för vår välfärd är den tunga exporten i form av sågade trävaror, pappersmassa och för all del även lastbilar, vilket tidigare nämnts. Om det inte finns en säker elproduktion och säkra elleveranser till vår basindustri kan de packa ihop och flytta till ett annat land. Det kan ske mycket snabbt. Som exempel kan jag nämna att AB Volvo har fabriker med tomma ytor i länder med betydligt lägre löner och betydligt lägre elpriser. Vi vet att det i dag går ganska snabbt att flytta befintlig produktion.
När vi i kammaren fattade beslutet om att förändra energipolitiken så visst, jag våndades gällande kärnkraften, och det har jag fått höra några gånger. Låt mig dock nämna att de som kontaktade mig efter att beslutet var fattat var i första hand fackförbunden Pappers och Metall som tackade för att det äntligen fanns en elsäkerhet, en produktionssäkerhet, att det äntligen var fattat ett beslut om överenskommelsen.
När Socialdemokraterna i kammaren nu säger att de vill föra samtal vill jag säga att det även då fanns möjligheter att föra samtal. I reservation 2 av Socialdemokraterna står: "Vår syn på kärnkraftens roll inom energipolitiken skiljer sig radikalt från regeringens." Därför ställer jag motfrågan: Vad är det vi ska resonera om och vilka samtal ska vi föra? Jag är öppen för samtal. Jag tycker att det är bra att föra samtal. Centerpartiet har historiskt tagit stort ansvar i ett antal politiska frågor, bland annat energifrågan. Vi är beredda att göra det också i framtiden.
Jag är glad att uppdraget har getts till Strålsäkerhetsmyndigheten. Det finns i betänkandet även en skrivning från försvarsutskottet där det beskrivs hur man ser på frågan om strålsäkerhet. Man tycker inte att motionerna behöver bifallas eller tillgodoses eftersom ett uppdrag redan getts till Strålsäkerhetsmyndigheten; det gavs den 12 maj i år.
De berörda myndigheter vi har omfattar den samlade expertisen i landet. Det är inte jag och min lilla vänkrets som på helgerna sitter och funderar över dessa frågor, utan den samlade expertisen, de bästa vi förhoppningsvis och sannolikt har på det här området, säger att det inte behöver ändras i skrivningen. Vi måste kunna lita på våra myndigheter, annars är vi illa ute.
Den förnybara energin har flera tidigare talare ifrågasatt. Vi har hört från Socialdemokraterna att det inte händer någonting. Vad hände tidigare? Socialdemokraterna köpte kärnkraftverk i Tyskland till Vattenfall. Vi får anta att det var en strategisk investering för att man trodde att, för det första, basindustrin i Sverige skulle få säkra elleveranser och, för det andra, det skulle bli hemula, låga elpriser för våra konsumenter. Hur gick det? Det gick inte så bra.
Den energiöverenskommelse som är gjord mellan allianspartierna ger 25 terawattimmar förnybar energi fram till 2020. Det är historiskt, och vi är alldeles i början av perioden för att verkställa beslutet. Om det finns andra förslag från andra partier måste i de förslagen, antingen samlat från tre partier eller från vart och ett av partierna, finnas någon substans, vilket Mats Odell också tidigare efterlyste. Det måste finnas räkneexempel som våra ekonomer och ingenjörer kan förhålla sig till. Som företagare undrar vi vad man egentligen räknar på.
Vi har inom Alliansen förlängt elcertifikatssystemet. Det står Centerpartiet bakom. Vi tycker att det är rätt. Vi för över historiska satsningar på förnybar energi. Det går inte att förneka. Det är bara att läsa innantill från energiuppgörelsen. Det är så vi fått den starka upphämtningen vad gäller förnybar energi. Den ökar i Sverige. Vi i Centerpartiet tycker att det är rimligt att energislagen bedöms på en fri och öppen marknad. De energislag som är rimligast, de som tar mest klimathänsyn och bäst passar in vad gäller långsiktighet, vinner. Det är svårt för mig att se hur det skulle vara långsiktigt genomförbart att göra på något annat sätt. Allra svårast blir det för mig att i det här läget förstå Miljöpartiet som inte en gång - såvitt jag känner till, jag får gärna bli rättad längre fram - sett till att kärnkraft på något sätt har avvecklats genom beslut i denna kammare.
Herr talman! Jag yrkar avslag på motionerna och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0391973624515</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01NU26</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-09-13 10:29:00</systemdatum>
<systemnyckel>283152</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09120/#anf35</protokoll_url_www>
</anforande>
