<anforande>
<dok_hangar_id>2702767</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09116</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2010/11:116 Onsdagen den 15 juni</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>116</dok_nummer>
<dok_datum>2011-06-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Medling och förlikning - ökade möjligheter att komma överens</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>11D41E2A-1F56-4AB2-B69A-58B1FD074F4B</anforande_id>
<anforande_nummer>177</anforande_nummer>
<talare>LAILA OLSEN (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! År 2005 tillsatte dåvarande chefen för Justitiedepartementet, det socialdemokratiska statsrådet Thomas Bodström, en särskild utredare för att belysa förutsättningarna för ett alternativt tingsrättsförfarande för tvistemål och överväga hur förfarandet borde utformas. Utredaren skulle även analysera orsakerna till att medling inte är så vanligt förekommande i Sverige och ta ställning till vad som skulle kunna göras för att få en ökad användning av medlingsinstitutet. 
En av slutsatserna i utredningens betänkande 
Alternativ tvistlösning
 var: 
"De kostnader som är förenade med det nuvarande medlingsförfarandet har stor betydelse för medlingens begränsade användning. En förutsättning för att användningen av medling skall öka är därför enligt utredarens uppfattning att den åtminstone till viss del kan tillhandahållas utan kostnad för parterna."
Vi socialdemokrater tycker att det med den väntade ökade medlingsverksamheten är av största vikt att den nya lagen följs upp så att det här inte blir ett betydligt dyrare alternativ för parterna än det befintliga domstolsförfarandet.
Det är också viktigt vid en framtida uppföljning att se över kompetens och utbildning när det gäller medlarna då man nu valt att gå ifrån utredningens förslag om att ha särskilt utbildade domare som medlare. Trots allt anser vi att fördelarna i föreliggande betänkande överväger.
EU:s medlingsdirektiv, som nu i sista stund inarbetas i svensk lag, föreskriver inte att medlemsstaterna måste tillhandahålla medling men uppmuntrar medlemsländerna till att ställa vissa krav på den medlingsverksamhet som finns i medlemsstaterna. Man har då krav på ett strukturellt arbetssätt och på kompetens och kvalitet.
Den nya lagen stärker tingsrättens skyldighet att föreslå medling i de fall det inte är olämpligt samtidigt som ökade möjligheter till stadfästande i domstol införs. Även i hovrätten införs nya regler om förlikning och särskild medling. Parter som hamnat i tvist med varandra har i allmänhet mycket att vinna på att lösa tvisten på frivillig väg. I förhållande till en domstolsprocess eller ett skiljenämndsförfarande kan både tid och pengar sparas.
Parterna kan också känna sig nöjda med att de själva haft inflytande över lösningen av sin tvist. En sådan lösning bör vara lättare för dem att acceptera än att få en dom. Genom att parterna frivilligt når en överenskommelse om sin tvist ökar också möjligheterna för dem att fortsätta ett samarbete eller en affärsrelation när tvisten avslutats.
Samhället har också mycket att vinna på att uppmuntra parter att söka en frivillig lösning på sin tvist. Bland annat kan domstolarna i större utsträckning lägga resurser på mål där förlikning inte är tillåtet och där det saknas förutsättningar att komma överens.
Vi socialdemokrater står bakom utskottets förslag och yrkar avslag på motionen.
I detta anförande instämde Christer Adelsbo och Anna Wallén (båda S).
</anforandetext>
<intressent_id>0655418111118</intressent_id>
<rel_dok_id>GY03128</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-09-13 10:27:44</systemdatum>
<systemnyckel>282888</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09116/#anf177</protokoll_url_www>
</anforande>
