<anforande>
<dok_hangar_id>2702735</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09115</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2010/11:115 Tisdagen den 14 juni</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>115</dok_nummer>
<dok_datum>2011-06-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2010/11:399 om skydd av biologisk mångfald i skogen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>30965904-9540-4C22-B96B-84097CA29D89</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>Miljöminister ANDREAS CARLGREN (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Åsa Romson har ställt ett antal frågor till mig om det fortsatta skyddet av biologisk mångfald i skogen. 
Låt mig börja med att säga att bevarandet av biologisk mångfald och ekosystem med höga naturvärden är en prioriterad uppgift för regeringen. Det finns ingen tidigare regering som har avsatt så stora resurser till skydd av värdefulla skogar som alliansregeringen. Genom att i hög grad styra anslagen har andelen skyddad gammelskog av det totala skyddsarbetet ökat kraftigt de senaste åren. Detta har gjorts genom att skydd av gammelskogar har prioriterats i regleringsbreven till Naturvårdsverket de senaste åren. Till detta kommer att betydande arealer värdefull skog nu skyddas eller är på väg att under de närmaste åren skyddas genom att använda den statligt ägda skogen inom framför allt Sveaskog. 
Samtidigt som ytterligare värdefulla områden med hög kvalitet ges ett långsiktigt skydd och förvaltas väl tar regeringen nu ett antal andra initiativ för att skydda höga naturvärden i skogen. Som exempel kan nämnas Kometprogrammet som startade sin verksamhet praktiskt under 2010, där markägare själva tar initiativ till att värdefull skog skyddas. Programmet har startat inom fem län i ett inledande skede. Intresseanmälningar från skogsägare inom de fem försöksområdena börjar nu strömma in.
Min uppfattning är att vi kan förena denna höga ambitionsnivå när det gäller skydd av skogar med att den enskilde markägaren har kvar sin mark. Statliga inköp och intrångsersättning av skyddsvärd skog behöver kompletteras med nya innovativa lösningar som stimulerar att markägarens egna drivkrafter och engagemang för naturen tas till vara. Med en kombination av olika åtgärder kan skogsnäringen fortsätta vara den viktiga nationella näring den är i dag samtidigt som skogens ekosystemtjänster bevaras och skyddsvärda skogar med höga naturvärden inte avverkas. 
Bevarandet av den biologiska mångfalden och värdefulla ekosystem i skogslandskapet förutsätter ett arbete med stor bredd som går utöver det formella skyddet av de värdefullaste skogarna. Samtidigt som de mest skyddsvärda skogarna skyddas ställs krav på miljöhänsyn på de brukade arealerna. Därför inledde landsbygdsministern och jag förra året en dialog om hållbart brukande av skog med företrädare för skogsnäringen, myndigheter, naturvårdsorganisationer och vetenskapssamhället. Inom ramen för den dialogen fick Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram en kunskapsplattform för det hållbara brukandet. Vid ett seminarium där kunskapsplattformen redovisades framkom en rad intressanta förslag och synpunkter på hur framför allt myndigheter och näringen kan arbeta för att ytterligare utveckla det hållbara brukandet av skogen. Detta och andra förslag och synpunkter analyseras nu inom Regeringskansliet. 
I det här sammanhanget vill jag också framhålla arbetet med resultatet från partsmötet inom konventionen om biologisk mångfald i Nagoya i höstas. Skogen berörs av Nagoyaplanen ur flera aspekter. Förutom riktade insatser för att säkra väsentliga nyttigheter, som råvaror, vatten- och klimatreglering, innehåller planen globala mål om hållbar markanvändning, skydd av värdefulla naturområden och inte minst ett mål om att minska eller stoppa förlust av naturmiljöer. Nagoyaplanen är tänkt att anpassas till nationella förhållanden och prioriteringar. Regeringen arbetar nu med det svenska genomförandet av planen. 
Ett viktigt led är den pågående Miljömålsberedningens arbete med att utveckla nya etappmål för biologisk mångfald. Ett annat viktigt moment i arbetet med att utveckla ett hållbart brukande av skogslandskapet är det fortsatta arbetet med att utveckla en grön infrastruktur. Naturvårdsverket och en rad andra myndigheter har på regeringens uppdrag nyligen redovisat en förstudie över hur detta kan utvecklas. Här kommer det att bli nödvändigt att flera aktörer - myndigheter, organisationer och enskilda markägare - involveras i arbetet med att nå våra internationella åtaganden, även när det gäller bevarande av biologisk mångfald i skogslandskapet. Jag kommer under hösten att ge kompletterande uppdrag till myndigheterna i denna fråga. 
Jag är övertygad om att alla de processer som jag nu har nämnt, och andra som redan pågår, kommer att ytterligare utveckla och förstärka en långsiktigt hållbar användning av skogen i Sverige.
</anforandetext>
<intressent_id>0195228370311</intressent_id>
<rel_dok_id>GY10399</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-09-13 10:27:39</systemdatum>
<systemnyckel>282643</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09115/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
