2700811 GY09112 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:112 Torsdagen den 9 juni 2010/11 112 2011-06-09 00:00:00 Fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 8B656AE7-F2D4-42BA-9A66-E05C956E0F4D 4 PENILLA GUNTHER (KD) KD Herr talman! En garanti får man ofta när man köper någonting som är värt lite mer. Garantin brukar gälla i ungefär ett år. Man kan ställa krav på den som har utfärdat garantin. Köper man någonting värdefullt vill man naturligtvis kunna klaga eller få eventuella fel och brister hos den köpta varan eller tjänsten åtgärdade. En garanti som innebär möjligheter för människor måste givetvis vara det absolut viktigaste som går att få när det handlar om en garantis innebörd. Jobb- och utvecklingsgarantin ska vara en insats för arbetslösa som i alla delar syftar till att ge människor arbete och till att synliggöra människor - inte dölja arbetslösheten i någon form av fullständig passivitet som den tidigare regeringens garanti, aktivitetsgarantin, som ju slutade gälla så fort folk kom utanför Arbetsförmedlingens dörr. Det är inte den typen av garanti som Alliansen vill arbeta med. Precis som tidigare talare här sagt har vi tvärtom i det stora hela haft goda resultat i och med sänkningen av arbetslösheten. Om jag minns rätt har det enligt den senaste statistiken inte kommit ut bara 15 personer per dag utan 25 personer per dag från fas 3. Men jobb- och utvecklingsgarantin ska vara det som namnet säger. Det ska vara en garanti i tre faser, där de olika delarnas insatser ska uppfyllas innan man går över i nästa fas. Arbetsförmedlingen har i olika rapporter pekat ut en del grupper som har det särskilt tufft på arbetsmarknaden i dag och även framöver. Det är ungdomar som har bristfällig utbildning, utlandsfödda, särskilt födda utom Europa, där kvinnor har en särställning, funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer som är lite äldre, 55-64 år, samt personer med högst förgymnasial utbildning. Flera av dem befinner sig av naturliga skäl i fas 3. De har varit arbetslösa under lång tid. Det handlar om att hitta olika möjligheter för att människor ska komma rätt från början. I industrin har man ofta talesättet "rätt från början". Det är kanske något som man borde applicera ännu mer på den här typen av åtgärder - att varje människa måste bedömas individuellt och få den hjälp och de möjligheter, insatser och åtgärder som just den personen kan ta till sig. I alla de grupper som jag nyss nämnde finns det exempelvis människor som är funktionsnedsatta och som inte borde befinna sig i fas 3 över huvud taget. Det finns tio tolv andra program hos Arbetsförmedlingen som kanske bättre skulle tillgodose deras chanser till arbete. Vi kristdemokrater vill gärna att alla ska få arbeta hundra procent av sin förmåga. Därför är vi inne på att vi måste få en bättre arbetsmarknad som också ser till människors möjligheter att över huvud taget komma ut om dagarna för att pröva hur det skulle vara att gå ut i arbete så småningom. Rätt åtgärd från början är nödvändigt. Jobb- och utvecklingsgarantin ska därför garantera människors möjligheter att komma in i rätt åtgärder och få rätt insatser i rätt fas. Annars ska man inte gå vidare till nästa fas. Oppositionens initiativ är oerhört intressant. Man säger: Stoppa inflödet till fas 3! Men var ska då de människor ta vägen som är på väg in i fas 3? Ska de stanna kvar i fas 2 och så händer ingenting, ingenting och ingenting? Eller vad ska de göra? Och vilken ersättning ska de få? Det ska bli intressant att höra om detta från oppositionens talare framöver. Vi vet att det finns brister i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Därför har också regeringen tagit initiativ till åtgärder. Men det är Arbetsförmedlingen som ansvarig myndighet som måste ta sitt ansvar för att rätta till bristerna. Det är inte acceptabelt att utlovade utbildningar i fas 1 eller fas 2 inte blir av därför att upphandlingarna hos utbildningsföretag inte har gått att genomföra av olika orsaker. Det är heller inte acceptabelt att oseriösa coachningsföretag och anordnare i fas 3 har tagit sin chans att sko sig på arbetslösa människor. Och det är naturligtvis inte acceptabelt att de här människorna får alldeles för lite tid med en handläggare på Arbetsförmedlingen. Det är sådant som måste åtgärdas, vilket kommer att ske. Den kritik som har framkommit har sin grund i att det finns anordnare som inte tillräckligt väl har planerat den tid som deltagaren ska ha hos anordnaren. Vissa har haft för lite att göra, medan andra har upplevt sig utnyttjade av arbetsgivaren för att de har haft lika mycket att göra och mer därtill än vad anställda på samma arbetsplats har haft. Där har vi haft två diken. Därför är det nu ännu viktigare att den översyn av jobb- och utvecklingsgarantin som regeringen har initierat verkligen går till grunden med vad som har gått fel i fas 1 och fas 2 eftersom så många människor har hamnat i fas 3. Det går ju inte att säga att därför att så många människor befinner sig i fas 3 är det bara fas 3 vi ska inrikta oss på. Det handlar naturligtvis om att se över de faser som är före och se vad som har gått fel. Herr talman! Ersättningen har också diskuterats. Den lägsta ersättningen inom garantin ligger på 223 kronor per dag för dem som inte har rätt till a-kassa. Ungefär 10 procent av deltagarna i fas 3 har försörjningsstöd. Vi kristdemokrater menar att ingen som befinner sig i en arbetsmarknadsåtgärd - oavsett om det är kommunen eller Arbetsförmedlingen som tillhandahåller den - ska behöva söka försörjningsstöd. Vi anser att en obligatorisk och allmän arbetslöshetsförsäkring bör införas där alla personer som uppfyller grundkraven för arbetssökande ska ingå. Vi menar också att det ska finnas möjlighet att tjäna en extra slant om man får möjlighet hos den anordnare man till exempel är hos. Finns det möjlighet att få några extra timmar där man kan tjäna pengar är väl det jättebra. Då ska man inte mista motsvarande belopp. Jag vill från Kristdemokraternas sida understryka att det inte är vår hållning att det är fas 3 i sig som är problemet. Problemet ligger snarare i de två första faserna, där människor kanske inte har fått de insatser som de har behövt. Men det handlar också om att se möjligheten att de åtgärder som faktiskt finns utnyttjas på rätt sätt. Återigen: Det finns inget förslag från oppositionen som på något sätt har påvisat hur fas 3 i sig skulle bli bättre. Man har inte heller på något sätt talat om att just fas 1 och fas 2 bör göras bättre eller följas upp på ett tidigare stadium, så att inte så många människor hamnar i fas 3 över huvud taget. Jag håller med Emil Källström från Centerpartiet, som var uppe här före mig, att det nog känns mest som om oppositionen har tagit ett medialt tillfälle för att föra fram ett meningslöst förslag där man verkar handlingskraftig men har väldigt lite att komma med. Tomma tunnor skramlar mest - det vet vi. Det är ett gammalt hederligt ordspråk som verkligen har fått en ny innebörd i dagens debatt, tycker jag. Att beröva arbetslösa människor möjlighet att skapa sig kontakter och nätverk och få sitt självförtroende upphöjt av att man känner sig sedd och bekräftad av andra människor varje dag, det kan inte vara något negativt i sig. Däremot handlar det om att få människor vidare ut på arbetsmarknaden med hjälp av det höjda självförtroendet, som i alla fall vi från Kristdemokraterna och Alliansen tror bidrar till en ökad möjlighet för de människor som har varit långtidsarbetslösa under många år. Att avskaffa fas 3 eller att stoppa inflödet hjälper inte. Vi måste i så fall förbättra hela jobb- och utvecklingsgarantin, och de åtgärderna är på gång. (Applåder) I detta anförande instämde Jenny Petersson (M). 0925451929216 GY01AU11 N 2011-06-10 05:08:22 280837 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09112/#anf4