2700811 GY09112 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:112 Torsdagen den 9 juni 2010/11 112 2011-06-09 00:00:00 Fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 30C515E2-15C1-42EE-9C39-40EA8038CA46 1 TOMAS TOBÉ (M) M Herr talman! Alliansens ansvarstagande för svensk ekonomi i kombination med att etablera en arbetslinje har varit helt avgörande för att Sverige i dag står starkare än många andra länder. Vi har överskott i de offentliga finanserna, hög tillväxt och snabbt sjunkande arbetslöshet. Det är bra. Det är något som Alliansen inte bara vill slå vakt om utan också förstärka. Vi ska i dag debattera ett så kallat utskottsinitiativ som en koalition av nejsägare i arbetsmarknadsutskottet står bakom. Det handlar om fas 3, en insats inom jobb- och utvecklingsgarantin som ger långtidsarbetslösa sysselsättning och möjlighet att få förnyad kontakt med arbetsmarknaden - en kontakt som kan bli en bro tillbaka till delaktighet och egenförsörjning. Oppositionen vill med detta utskottsinitiativ säga nej till att fler långtidsarbetslösa ska ges möjlighet till arbetsgemenskap. Det beklagar jag. Detta utskottsinitiativ är kanske ett av de slarvigaste vi har sett i denna kammare. Man har över huvud taget inte klarat av att presentera ett gemensamt alternativ. Det duger inte att bara säga nej. Det duger inte att enskilda partier i debatten drömmer sig tillbaka och vill ha gamla plusjobb. Gör man anspråk på att ta bort åtgärder har man också ett ansvar att erbjuda de långtidsarbetslösa alternativ. Kanske visar detta att det snarare handlar om spelet att vara emot regeringen än om att anstränga sig för att presentera åtgärder som gör att långtidsarbetslösa kommer närmare arbetsmarknaden och ett jobb. Kanske handlar det om att utnyttja ett medialt tillfälle, som Socialdemokraternas Ylva Johansson uttryckte det i tidningen Fokus förra veckan. Samtidigt skulle man kunna se detta som att oppositionen till viss del med detta ansluter sig till det som arbetsmarknadsministern redan konstaterade i april, nämligen att jobb- och utvecklingsgarantin behöver genomgå en översyn och att politiken behöver fortsätta utvecklas för att fler ska få jobb. Även om oppositionen inte presenterar något alternativ ger detta ändå en känsla av att man längtar tillbaka till förr. Då undrar jag om man kanske glömt bort varifrån vi kommer och hur den svenska arbetsmarknadspolitiken fungerade innan väljarna gav Nya moderaterna och Alliansen mandat att stå upp för en arbetslinje i svensk politik och se att arbete i sig har ett värde som handlar om mer än bara den egna försörjningen. Väljarna hade tröttnat på att arbetslösheten skulle döljas, att det mest erbjöds passiva program eller att arbetslösa skulle gå passivt hemma år efter år utan att något hände. Det var denna politik som innebar att Sverige förtidspensionerade 140 personer varje dag, trots att många hade arbetsförmåga och hellre ville komma tillbaka till jobb. Det gjorde att utanförskapet växte sig större trots att vi hade ekonomisk tillväxt. I dag gäller inte detta längre. Människor förtidspensioneras inte ut från arbetsmarknaden bara för att det ska se bra ut i statistiken. Faktum är människor som varit arbetslösa i åtta, tio eller tolv år nu kommer tillbaka till arbete. Jag skulle önska att det var ännu fler, och utmaningen är stor, men vi är trots allt i ett läge där 15 personer varje dag får arbete även inom åtgärden fas 3. Det är alltså inte 140 personer varje dag som ska ut från arbetsmarknaden utan 15 personer som kommer in på arbetsmarknaden. Det är en oerhört stor vinst för den enskilde och för samhället i stort. Långtidsarbetslösheten är en samhällsutmaning som Alliansen tar på största allvar. Med glädje kan vi konstatera att den sjunker och att Sverige tillhör de länder som har lägst långtidsarbetslöshet i EU. Det är en utveckling som Alliansen inte vill bryta utan snarare förstärka. Därför är vi beredda att prestigelöst lyssna, och låt mig därför sträcka ut en hand till oppositionen. Gör det inte så lätt för er; säg inte bara nej. Bidra i stället till att utveckla hur Sverige bättre ska se till att fler får vara en del av arbetsmarknaden. Detta är inte en samhällsutmaning som löses med att stirra sig blind på vare sig fler AMS-utbildningar eller gamla plusjobb. Den politiken är redan prövad och misslyckad. Visserligen lämnar sju av tio deltagare jobb- och utvecklingsgarantin för jobb och studier före fas 3. Det är bra, men vi måste också vara ärliga med att det kommer att krävas mer om vi menar allvar med att alla ska få en plats på arbetsmarknaden. Jag försöker resa så mycket jag hinner i landet och har också träffat många som är arbetslösa och som dessutom har varit det väldigt länge. Då är det ibland riktigt tufft att komma tillbaka och få ett arbete. Ofta får jag höra berättelser om att man har gått både en och två arbetsmarknadsutbildningar utan att det har lett till jobb. Man har prövat praktik. Man har sökt otaliga jobb utan att få komma på anställningsintervju. Till slut har man nästan gett upp och passivt gått hemma. Jag menar att det är helt centralt att vi inom arbetsmarknadspolitiken väljer aktivitet före passivitet. Därför blir jag bekymrad om oppositionen verkligen menar allvar med att långsiktigt försöka stänga ned den möjlighet till sysselsättning som nu erbjuds och därmed säga nej till aktivitet. Herr talman! Att öka sysselsättningen och motverka utanförskapet är den enskilt viktigaste uppgiften för Alliansen. Därför för vi en bred jobbpolitik som gör det lönsamt att arbeta och driva företag, som stärker matchningen och som ökar efterfrågan på personer som står långt från arbetsmarknaden. Ett exempel på den sista typen av åtgärder är nystartsjobben som ersatte de gamla plusjobben. Antalet långtidsarbetslösa som fått ett riktigt jobb genom nystartssubvention ligger nu på över 40 000 personer varje månad och ökar. Det är en enorm framgång. Jag tror att detta är ett område som kan utvecklas mer, och där skulle jag önska att vi kunde föra en mer nyanserad debatt tillsammans. Tyvärr kan vi konstatera att många arbetsgivare fortfarande drar sig för att anställa en person som har varit borta från arbetsmarknaden länge. Det måste vi ändra på om vi menar allvar med att alla verkligen ska kunna gå till ett riktigt arbete. En av nycklarna tror jag handlar om kostnaden för att anställa. Det är oerhört centralt att det blir en lägre kostnad för att anställa långtidsarbetslösa. Detta är ett område som vi behöver fortsätta att utveckla. Något annat som är viktigt är att erbjuda goda möjligheter till utbildning. 70 000 personer fick genom Arbetsförmedlingen del av utbildning förra året. Många har också fått jobb genom att gå en yrkesinriktad utbildning som givit en kompetens som är efterfrågad på arbetsmarknaden just nu. Det är bra, och detta är något som Sverige ska fortsätta att satsa på. Alliansens ansvarstagande för ekonomin gör att vi har råd att finansiera en utbildningspolitik som till exempel har gjort att vi hade fler platser på komvux under 2010 än vad vi hade något enskilt år under mandatperioden 2002-2006. Det är det som gör att vi har rekordmånga personer som går på högskola och universitet i Sverige. Det är bra, och det är ett löfte från Alliansen att den utbildningspolitiken kommer att ligga fast. Det är också ett löfte om att vi kommer att stå fast vid och försvara vår arbetslinje, även om andra partier emellanåt kan samla sig för att kollektivt säga nej. Herr talman! Jobb- och utvecklingsgarantin är fortfarande en relativt ny reform. Det gäller inte minst fas 3 som har funnits sedan 2009. Ingen reform är perfekt från början. Vi har hela tiden varit tydliga med att jobb- och utvecklingsgarantin ska följas upp, utvecklas och kvalitetssäkras. I det sammanhanget vill jag lyfta fram följande: För det första har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag av regeringen att göra en analys av jobb- och utvecklingsgarantin som ska presenteras i september i år. I analysen ska särskild vikt läggas vid frågan om deltagarna erbjuds aktiviteter efter individuella behov och vilka aktiviteter som de som har lämnat garantin har deltagit i. För det andra genomför Arbetsförmedlingen nu en särskilt omfattande granskning av samtliga anordnare. En åtgärdsplan för att stärka kontrollerna - inklusive rutiner för inspektioner - har redan sjösatts. Det arbetet beräknas vara klart till sommaren. För det tredje ska det övervägas om anordnarbidraget kan få en bättre konstruktion. För det fjärde har regeringen nyligen tillfört medel för att Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda arbetsmarknadsutbildning för deltagare i fas 3 om utbildningen bedöms kunna leda till ett arbete i anslutning till att den avslutas. Vi har mött många som vittnar om att de efter att ha kommit ut i arbetsgemenskap i fas 3 fått kolleger och nätverk och att de då fått kontakt till jobb och bestämt sig för att utbilda sig. För det femte så ska det övervägas om Arbetsförmedlingens partsråd kan användas på ett effektivare sätt för att minska risken för undanträngning av ordinarie jobb. Mot denna bakgrund framstår oppositionens initiativ som lite yrvaket. Därför yrkar jag på att riksdagen avslår detta utskottsinitiativ till förmån för alliansens reservation. (Applåder) I detta anförande instämde Katarina Brännström, Jenny Petersson och Maria Plass (alla M). 069436402021 GY01AU11 N 2011-06-10 05:08:22 280834 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09112/#anf1