<anforande>
<dok_hangar_id>2700704</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09111</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:111 Onsdagen den 8 juni</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>111</dok_nummer>
<dok_datum>2011-06-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>90FA8BBB-606A-4C85-ABEE-371DEC3C284F</anforande_id>
<anforande_nummer>84</anforande_nummer>
<talare>ARHE HAMEDNACA (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nr 6 och de gemensamma med Miljöpartiet och Vänsterpartiet nr 2, 3 och 8.
Alla barn och ungdomar har rätt till en trygg uppväxt. Med tryggheten som grund kan det egna ansvaret växa med tiden. I vårt samhälle har de flesta barn en trygg och bra uppväxt. En trygg uppväxt innebär att vi måste ta större hänsyn till våra ungdomar för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Varje ungdom har rätt till en trygg uppväxt, till ett utvecklande liv i frihet och till hälsa, oavsett vilken status föräldrarna har. Alla förtjänar en trygg uppväxtmiljö fri från alkohol, droger och våld.
Att vara ung i dagens samhälle kan innebära ängslan för att inte duga inför andra, att inte räcka till i skolan eller för att behöva göra saker man egentligen inte vill för att bevisa att man är en i gänget. 
Att barn och ungdomar hamnar i kriminalitet är ett stort misslyckande, inte bara för enskilda familjer och barn utan för hela samhället, inte minst för oss som fattar viktiga beslut.
Därför är varje debatt om hur vi kan förhindra att unga människor hamnar i kriminalitet viktig. Men det är också viktigt att hitta eller skapa fungerande metoder för att kunna ta hand om dem som redan hamnat där.
Jag är helt övertygad om att många av oss som sitter i den här kammaren oavsett politisk färg vill ge ungdomarna ett gott liv. Det som kan skilja oss åt är metoder, insatser och prioriteringar. Det finns inga enkla lösningar, det vet vi alla, och det behövs insatser på många plan och engagerade föräldrar och medmänniskor.
Vi socialdemokrater ger aldrig upp kampen mot utanförskap, utslagning och kriminalitet när det gäller barn och ungdomar. 
Att förhindra att ungdomar hamnar i brottslighet är en av våra absolut viktigaste uppgifter. Därför kommer alltid det brottsförebyggande arbetet att vara grundläggande för oss socialdemokrater.
Fru talman! Dagens debatt handlar om förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård. Regeringen har i sin proposition föreslagit flera förändringar vilka har till syfte att åtgärda brister inom den slutna ungdomsvården genom förbättrad verkställighet och utslussning för ungdomar.
Vi välkomnar en lagreglering av en individuellt utformad verkställighetsplan som även betonar att det krävs ett nära samarbete med socialtjänsten. Men vi tycker att det även behövs ett utvecklat samarbete med hälso- och sjukvården.
Många av ungdomarna inom den slutna ungdomsvården mår psykiskt dåligt och har missbruksproblem. Därför tycker vi att regeringen även borde lyfta in vårdperspektivet och se till att samarbetet stärks även på det planet.
Ett annat område som vi tycker är viktigt är skolan. Många av de unga som slussas ut återkommer till skolan och har ett stort behov av fortsatta studier.
För att skolan ska kunna ta hand om dessa ungdomar behövs både kunskap och fungerande metoder. Därför menar vi att regeringen på ett bättre sätt måste fundera på hur skolan ska vara med i samarbetet med andra aktörer. Det är mycket viktigt. Att de här ungdomarna lyckas i sin skolgång är den bästa preventiva åtgärden.
Fru talman! Regeringen vill införa en möjlighet att använda elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, för att kontrollera villkor som ställs om var den dömde ska befinna sig. 
Detta är ett verktyg som tidigare inte har funnits för unga som vistas på särskilda ungdomshem. Enligt Brås utvärdering 2005 fungerade den bättre för äldre än för yngre sett utifrån andelen återfall. Andra försök i andra länder, till exempel i Holland, har lagts ned eftersom erfarenheterna av elektronisk fotboja för unga lagöverträdare inte var positiva. Ibland uppfattades det som betungande både för ungdomarna och för deras familjer.
Vi anser att det positiva är att fler dömda kan få möjlighet att ta del av insatser utanför det särskilda ungdomshemmet. Många av de dömda klarar av en normalisering i yttre miljö i den verksamhet som finns redan i dag. För några kan det däremot behövas ytterligare kontrollåtgärder. Vi vet att själva utslussningen är ett svårt steg. Många unga återfaller i kriminalitet under denna tid.
Vi förkastar inte elektronisk övervakning som en möjlighet att skapa bättre förutsättningar för dem som i dag av säkerhetsskäl inte kan vistas utanför det särskilda ungdomshemmet. Men det är jätteviktigt att användandet sker utifrån en prövning i varje enskilt fall, och det får inte innebära att kontrollåtgärder i form av elektronisk fotboja används på dem som redan i dag har fått förtroendet att få insatser utanför det särskilda ungdomshemmet.
Regeringen har valt att inte införa elektronisk övervakning under en provtid. Vi menar att detta är fel. Med hänsyn till kunskapsläget och att tekniken inte är prövad tycker vi att en försöksperiod på två år är lämplig.
Fru talman! Man ska inte bara fokusera på repressiva åtgärder som bevakning. De behöver kanske i ännu högre utsträckning både kunniga och engagerade människor som kan ge dem hopp och tro på ett normalt liv i framtiden. 
Den socialdemokratiska regeringen införde möjligheter för kommuner att inrätta särskilt kvalificerade kontaktpersoner. Reformen trädde i kraft den 1 januari 2007. Avsikten med reformen var att tillgodose den unges behov av särskilt stöd och vägledning för att motverka risken för missbruk av beroendeframkallande medel och för att motverka brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Kontaktpersonen skulle ha ett tätt, personligt och omfattande stöd med den unge. Reformen gällde unga under 21 år. Meningen med dessa kontaktpersoner är att de ska kunna vara särskilt behjälpliga när det gäller unga som behöver stöd och kontakt och som befinner sig i verkställighet av sluten ungdomsvård, men även efter det att ungdomsvården upphört.
Någon utvärdering av denna reform har tyvärr inte skett. Därför tycker vi att regeringen snarast bör se över hur reformen med särskilt kvalificerade kontaktpersoner genomförts i kommunerna.
Utskottets majoritet tycker att snart fyra år är för kort tid för att utvärdera reformen. Det är ett märkligt synsätt för en sådan viktig reform.
Regeringen vill att Statens institutionsstyrelse ska ges möjlighet att använda sig av två nya provtagningsmetoder, svett- och salivprov.
Socialstyrelsen avstyrker förslaget med motiveringen att dessa metoder inte är tillräckligt vetenskapligt utprovade och utvärderade. Vi delar Socialstyrelsens slutsatser om att provresultat genom drogtester är integritetskänsliga och att felaktiga svar kan få stora konsekvenser för den enskilde. Vi får inte glömma att det handlar om ungdomar och att förtroendefulla relationer betyder mycket i behandlingsarbete av unga människor. Dessa typer av provtagningar är inte säkra och kan ge felaktiga resultat, vilket kan få effekter för den som råkar ut för dem. Förtroendet för institutioner och för dem som arbetar där riskeras. Alla vet att förtroendekapital är en av de viktigaste delarna för att kunna arbeta med ungdomar. 
Vi ansluter oss därför till Socialstyrelsens slutsatser och vi avstyrker regeringens förslag om att införa svett- och salivprov som drogkontroll.
Fru talman! Det mest effektiva sättet att bekämpa brottslighet är att se till att den aldrig inträffar. Det brottsförebyggande arbetet måste ske på samtliga nivåer i samhället, särskilt när det gäller ungdomskriminalitet.
Ungdomar behöver bra bemötande och goda förebilder. Detta har jag sett i mitt gamla arbete på Fryshuset.
Barn och ungdomar som begår brott har ett särskilt behov av stöd och hjälp av alla samhällets goda krafter för att kunna återföras till ett väl fungerande socialt liv utan fortsatt kriminalitet. Därför är det viktigt att aldrig ge upp hoppet om att det är möjligt. Det är ett ansvar som vi har mot våra barn och ungdomar! 
Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till våra reservationer. 
I detta anförande instämde Elin Lundgren och Laila Olsen (båda S).
</anforandetext>
<intressent_id>0186426023519</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01JuU25</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-06-08 22:06:03</systemdatum>
<systemnyckel>280770</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09111/#anf84</protokoll_url_www>
</anforande>
