2700704 GY09111 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:111 Onsdagen den 8 juni 2010/11 111 2011-06-08 00:00:00 Insatser för läsfrämjande och digitalisering föredragning av utskottsärende med eventuell debatt B382DA2B-44CA-45CB-B4BB-0D48BE4E0201 115 CHRISTER NYLANDER (FP) FP Herr talman! Det märks att det är kulturutskottet som debatterar. Det slängs med litterära citat och framhålls vilka böcker man läser för tillfället, och det är väldigt bra. Man skulle önska att det var mer så i andra utskottsdebatter. Själv läser jag nu Synnöve Clasons fantastiska bok om Goethe. Där beskrivs i början på ett fantastiskt sätt hans och hans systers första år under utbildningen som hans pappa och mamma genomförde. I den ingick världslitteraturens klassiker men också nya böcker som hela tiden inköptes till familjen. Claeson sammanfattar föräldrarnas engagemang som: Det var en aristokrats föreställning om vad barnen behöver för att få goda förutsättningar i samhället och avancera i socialt. Det var på 1700-talet, men det känns fortfarande väldigt centralt och aktuellt. Det handlar om föräldrars ansvar men också om olika föräldrars möjlighet att bära detta ansvar. Det handlar om hur viktigt det är att föräldrar ser till att barnen blir läsare och också att det finns en skola som hjälper dem som inte har föräldrar som har detta engagemang. Det är ett socialt arv som spiller över inte bara när det gäller läsande utan också när det gäller skola, möjligheter att få jobb och delta i samhället i övrigt. Av Goethes utbildning lär vi också att litteraturen är ett verktyg att lyfta sig ur de sociala omständigheterna som man föds in i. Man måste ändå konstatera, vilket många tidigare gjort, att vi har ett högt läsande och många som är duktiga på att läsa. Men vi har också sociala klyftor. Det är ingenting som vi ska blunda för. Detta är något av kärnan i litteraturpolitiken. Hur ser vi till att det finns god kvalitetslitteratur? Hur ser vi till att läsandet främjas och att läsandet når alla? Hur bryter vi det sociala arvet? För Folkpartiet och mig personligen tillhör läsningen och litteraturpolitiken något av det mest prioriterade inom kulturpolitiken. Därför kan jag konstatera att det som vi snart avslutar har varit ett väldigt bra riksdagsår. Aldrig förr har så mycket pengar satsats på läsfrämjande som det görs just nu. Vi har dessutom tillsatt en litteraturutredning som kommer att fundera på hur man ytterligare förbättrar läsfrämjandet, hur man ytterligare ser till att kvalitetslitteratur når fler och hur man ser till att författare och andra får goda förutsättningar. Det har varit ett bra år för litteraturpolitiken. Ännu bättre är naturligtvis att också nästa år kommer att domineras av litteraturpolitik, därför att då kommer den här utredningen att presentera sina förslag. I flera av de motioner som tas upp i detta betänkande föreslås bra satsningar på läsfrämjande. Kerstin Engle tog just i replikskiftet upp några av dem. Vi konstaterar då att alliansregeringen ser till att det finns mer pengar än någonsin för läsfrämjande. Det är öppet för de projekt som ni nämner att söka pengar från den växande potten hos Kulturrådet. Det är bra att ni framhåller era egna projekt, men det finns också andra projekt som är väl värda att stödja. Alla dessa får nu konkurrera om växande resurser hos Kulturrådet. Bokutredningen som har tillsatts av regeringen har ett viktigt uppdrag. Den har ett brett uppdrag men också ett centralt uppdrag för samhället därför att det är svårt att tänka sig att vi får ett brett deltagande i samhällsdebatten om vi inte också har ett brett läsande. Bengt Berg lyfte fram skolbibliotekens roll. Jag tycker att det är en central fråga han tar upp. Det som den här regeringen har gjort är att lyfta in skolbiblioteken i skollagen. Det har inte varit så förut. Nu finns skolbiblioteken i skollagen därför att de är en central pedagogisk resurs i lärandet, som Bengt Berg sade. Ett problem för skolbiblioteken har ju varit att det inte är definierat vad som är ett skolbibliotek. Vi kommer nu, i och med att den här regeringen har tillsatt en effektiv skolinspektion, att också granska skolbibliotekens roll i skolan. När det gäller skolbiblioteken har positionerna lyfts fram kraftigt. Det är viktigt därför att skolan och skolbiblioteken är centrala när det gäller att sprida läsningen till alla. Man får fundera på vad definitionen av skolbiblioteket blir men den kommer att växa fram ur de granskningar som Skolinspektionen gör. Jag tror inte heller att det räcker med en skog av böcker utan det krävs pedagogisk skicklighet i hur man förmedlar de här böckerna och hur man förmedlar läsintresse. Det finns en del saker som vi behöver lära oss mer om, tror jag. En av dem är hur digitaliseringen påverkar kulturpolitiken generellt, men litteraturpolitiken särskilt. Det sistnämnda berörs i en motion från oppositionspartierna och i en reservation. Det är lätt att tycka att det är väldigt intressant med ett digitalt bibliotek ur vilket vem som helst kan låna hur mycket som helst alldeles gratis. Spontant känns det som en fantastisk idé, men man måste vara medveten om att den digitala logiken och den analoga logiken inte är samma sak. Skulle man införa ett fritt och gratis lån av hur många digitala böcker som helst skulle det inte bara slå sönder förlagsverksamheten i Sverige utan också innebära att författare fick jobba gratis. Jag tror att man i så fall snarare skulle kunna få den motsatta effekten, färre böcker som gjordes digitala. Svaret på den frågan skulle i så fall vara att man inte gjorde någonting digitalt. Vi måste ha ett system också i den digitala världen där det går att leva på sitt skapande. Jag tror att vi kommer att få fundera mycket på detta i kulturutskottet framöver, inte bara på litteratursidan utan också generellt. Jag tror att man när det gäller digitaliseringen måste fundera på hur vi genomför det stora språng som trots allt måste göras på den digitala sidan. Här behövs förmodligen en särskild lösning. Folkpartiet har tidigare lyft fram frågan att de resurser som staten får genom 4G-licensförsäljning skulle kunna användas till engångssatsningar på digitalisering. I Frankrike vet jag att man genomför väldigt generösa lån för dem som vill digitalisera kulturarv, forskning och så vidare, alltså lyfta fram den positionen. Jag tror att vi måste vara kreativa i politiken också i Sverige kring detta. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag. (Applåder) I detta anförande instämde Anna SteeleKarlström (FP). 0731442709013 GY01KrU8 N 2011-06-08 22:06:03 280801 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09111/#anf115