<anforande>
<dok_hangar_id>2700408</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09108</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:108 Tisdagen den 31 maj</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>108</dok_nummer>
<dok_datum>2011-05-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2010/11:379 om barnomsorg på oregelbunden arbetstid som en jämställdhetsfråga</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>210D4E14-800D-4A41-96AA-99BD4425F6C5</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP)</talare>
<parti>FP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag inser att det har varit och är problematiskt med den nuvarande lagen, när kommunerna rakt ut har kunnat säga: Nej, vi tillhandahåller inte barnomsorg på obekväm arbetstid i vår kommun. Det är klart att det inte får vara så.
Precis som Johan Andersson säger måste vuxna människor, föräldrar, ha möjlighet att kombinera yrkesliv och familjeliv. Den svenska förskolan har varit en viktig del i att både kvinnor och män kan jobba i så stor utsträckning som de gör.
Jag delar också uppfattningen att många människor, framför allt inom de kommunala verksamheterna, jobbar deltid. En del gör det för att de känner att det är så de vill jobba för att få ihop yrkesliv och familjeliv, andra kanske för att kommunen har dålig organisering av sin personal och inte alltid kan erbjuda den heltid som efterfrågas.
Med det sagt vill jag säga: Lagstiftningen kommer nu att förändras, och vi säger två saker. Kommunen måste ha beredskap för att det i kommunen finns familjer som behöver barnomsorg på obekväm arbetstid. I den mån det inte finns för tillfället måste det i alla fall finnas beredskap i den mån någon familj kommer med en förfrågan om detta.
Vad vi inte säger är att alla som jobbar obekväm arbetstid per automatik ska ha barnomsorg på obekväm arbetstid. Det beror också på den sociala situation som familjen befinner sig i. Majoriteten av de föräldrar som jobbar obekväm arbetstid hittar enkla lösningar på sin situation. Men sedan finns det alltid familjer som kommer att behöva denna omsorg. Det är kanske framför allt ensamstående mödrar, som Johan Andersson nämnde.
Det är på den punkten som jag hoppas att lagen kommer att göra skillnad. När man kommer in med en förfrågan till kommunen om att man behöver omsorg på obekväm arbetstid för att man inte kan lösa det på annat sätt, då bör kommunen ställa upp med omsorg på obekväm arbetstid.
Ett direkt svar på Johan Anderssons fråga om det finns sanktionsmöjligheter är: Nej, det finns inga sanktionsmöjligheter, men det finns självfallet möjlighet att överklaga beslutet. Det är beklagligt, för om man behöver omsorg behöver man den på en gång. Men det finns alltså inga sanktionsmöjligheter kopplade till nya lagstiftningen.
Jag vill ändå säga: Låt oss följa den lagstiftning som nu kommer att börja gälla. Jag hoppas verkligen att den ska göra skillnad i förhållande till den lag som gäller i dag och som har givit kommunerna rätt när de har sagt att de inte alls tänker erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid.
Jag ställer mina förhoppningar till den nya lagen. Men jag är inte heller främmande för att säga: Vi får följa upp lagen. Vi måste självfallet se hur det fungerar, hur kommunerna lever upp till sina åtaganden. 
Innan dess kan jag inte redan nu börja leverera nya lösningar. Detta är lösningar på de problem som vi har identifierat hittills.
</anforandetext>
<intressent_id>0802373156815</intressent_id>
<rel_dok_id>GY10379</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-06-01 05:19:28</systemdatum>
<systemnyckel>280297</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09108/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
