<anforande>
<dok_hangar_id>2700139</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:105 Torsdagen den 19 maj</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>2011-05-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 10 §) Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010 (forts. UU10)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>DECBA5EF-DF4D-4B04-AE9A-048381CAC094</anforande_id>
<anforande_nummer>109</anforande_nummer>
<talare>KERSTIN LUNDGREN (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Europa, vår kontinent, har en blodig historia. Det finns skäl att påminna om det. Ibland ser vi det bara på tv-bilder från andra delar av världen, men också vi har varit där, även i närtid. Förtryck, splittring och slagfält i stället för rättsstat och demokratisk dialog - så har det sett ut. Det var det gamla Europa, en kontinent som människor flydde från.
På den grunden, fru talman, formar vi nu det nya Europa. Det är format med Europeiska unionen som den gemensamma kraften, den gemensamma mötesplatsen för Europas länder när det gäller att lösa de problem som vi står inför. Det är problem som inte bara löses här i Europa, utan också med världen runt omkring.
Det är ett EU som människor söker sig till, ett EU som bygger på en dröm om frihet, en dröm om möjligheter för människor att växa och forma sitt liv, sin verklighet.
Vårt EU har naturligtvis många utmaningar - illa vore det annars. Men vi står i ärlighetens namn inför arbetskraftsbrist. EU är en åldrande kontinent, och vi konkurrerar med kontinenter och med länder runt omkring oss där det formligen sjuder av kraft och vilja att anta utmaningarna att ta över den roll som vi har haft i EU och i Europa tidigare.
Vi har naturligtvis också utmaningar som är gemensamma, som inte bara handlar om Europa. Det rör klimatfrågorna. Det rör hur vi formar en hållbar värld, en hållbar utveckling för människor i hela världen. Det är utmaningar som vi måste vara beredda att anta och söka gemensamma lösningar på.
Jag lyssnade tidigare på Jonas Sjöstedt, som inte är kvar i kammaren nu. Han lyfte eurofrågan. Låt mig säga, som tillhörande ett parti som också i folkomröstningen ansåg att vi inte skulle gå med i euron, att det ändå är viktigt att stryka under betydelsen av ett gemensamt ansvarstagande här och nu. Vi vill och vi ska ta ansvar för att lösa de ekonomiska problemen på vår kontinent.
Vi har sett ekonomiska kriser förut. Vi har också sett hur man har försökt att hantera dem. Det är ingen framgångssaga. Nu inser vi nog alla att det krävs gemensamma tag, ett gemensamt ansvarstagande och gemensamma lösningar. Det handlar också om eurons framtid. Självklart måste vi alla arbeta för att klara de utmaningar som valutan står inför. Om vi inte gör det, fru talman, kommer de personer här hemma och i andra delar av Europa som har de minsta resurserna att vara de som drabbas än hårdare. Vi vill naturligtvis inte att det ska hända.
EU:s mjuka kraft har berörts tidigare och den är stor, drömmen som lever hos människor runt omkring oss i vårt grannskap om att få komma med. Och, fru talman, vi har faktiskt öppnat dörren och bidragit till en stor demokratisering, en frihetsrevolution på vår kontinent genom att använda EU:s mjuka kraft, genom att skapa förutsättningar för demokrati, för rättsstat och för välstånd i fler länder på vår kontinent än på väldigt länge.
Från Centerpartiets sida är det självklart att vi fortsätter att arbeta för ett öppet EU, för öppna gränser i stället för nya tullar. Vi ser naturligtvis också anslutningen till Europakonventionen som en viktig gemensam juridisk grund, en MR-grund för hela vår kontinent som har stor betydelse för att inte bygga nya murar mellan människor i Europa.
Det är också öppet för nya medlemmar: Kroatien, Island, Turkiet, Makedonien och Montenegro. Serbien har nämnts tidigare och jag tycker att det finns skäl att lyfta fram just det exemplet. Här har vi verkligen kunnat se hur EU:s möjligheter att påverka har gjort skillnad. Människor har fått en bättre utveckling. Rättsstaten har blivit bättre, mer fungerande, och regelverken kommer på plats därför att man drömmer om och söker sig mot EU. Det är självklart för vår utgångspunkt att vi ska vara öppna för människor och för länder som vill komma med.
Det gäller naturligtvis inte utan vidare, utan vi får försöka att verkligen jobba för att sträcka ut en hjälpande hand och bidra till att bygga bättre system, bättre möjligheter för människorna i de länderna. Det handlar naturligtvis om att man måste klara de kriterier som vi har ställt upp, vare sig mer eller mindre.
För oss är det självfallet viktigt med ett öppet EU i alla delar, öppet för människor, öppet för rörlighet, öppet för nya medlemmar och öppenhet i den egna verksamheten för oss medborgare att kunna granska. Det är viktigt för att klara det som är en del av våra verkliga grundvärden.
För oss som vill utveckla och inte avveckla EU är det naturligtvis viktigt att Sverige aktivt driver på för att göra EU till en global aktör. Vi behöver inte mindre utrikespolitik av gemensam karaktär, fru talman, vi behöver mer. Det behöver vi därför att det ligger i vårt utrikes- och säkerhetspolitiska intresse att vi samverkar. Vi behöver inte mer av konflikter. Vi behöver inte mer av otydlighet. Vi behöver mer av tydlighet, därför att människor där ute förväntar sig det av oss. Många av oss möter just denna önskan när vi är ute och träffar människor i andra delar av världen.
Ta ert ansvar! Kliv ut politiskt på den globala arenan, ta ert ansvar! Jag tycker också att vi har sett några exempel på att vi har gjort det redovisat i den skrivelse som regeringen nu har lagt på vårt bord och som vi behandlar.
Ta Vitryssland till exempel, där vi ju testade en öppnare attityd, förde dialog, men också var tydliga och snabba med att reagera när Lukasjenko slog ned människors drömmar på torget i Minsk.
Ta Burma! Det är klart att det har betydelse att EU har en aktiv gemensam hållning.
Ta Mellanöstern, där vi nu ser så många drömmar väckas, så mycket hopp väckas och samtidigt så stora utmaningar finnas. Det är klart att EU:s möjligheter att finnas med, att hjälpa till och stötta, inte för att ta över utan för att verkligen vara en god granne, är viktiga signaler som människor önskar.
Ta fredsprocessen mellan Israel och Palestina! Det är oerhört centralt att EU är tydligt även där för att kunna göra skillnad. Väldigt ofta hör vi just den frågan, de kraven: När ska ni klara av att ha en gemensam hållning och göra skillnad?
Jag hoppas att vi ska kunna klara det bättre under det kommande året än vi har gjort under det gångna året. Men det är inte lite vi har nått, och vi är i början av även den processen.
Fru talman! När man läser det här betänkandet ser man faktiskt 44 reservationer. Ojojoj, så många! Sedan tittar man lite försiktigt för att se vad de står för egentligen. En del av dem, fru talman, måste jag säga inte är så mycket alternativ skrivning som en allmän kommentar. Jag läste med visst intresse till exempel Socialdemokraternas första reservation om utvidgning och ser ju, fru talman, att den är ett lovord till utvidgning på samma sätt som utskottet uttrycker det i sitt betänkande. Det finns mer av detta.
Jag beklagar också, fru talman, att det finns en del reservationer som talar om EU:s avveckling och som också vill stänga dörren för nya medlemmar och för EU:s grannar och deras drömmar om att få möjligheten att vara med.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
</anforandetext>
<intressent_id>0155487380917</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01UU10</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-05-20 05:18:34</systemdatum>
<systemnyckel>280224</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09105/#anf109</protokoll_url_www>
</anforande>
