2700139 GY09105 Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:105 Torsdagen den 19 maj 2010/11 105 2011-05-19 00:00:00 (forts. från 10 §) Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010 (forts. UU10) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 22BAE673-6202-4D44-BA65-E83B2F8B7AEA 107 WALBURGA HABSBURG DOUGLAS (M) M Fru talman! Fru Europaminister! Låt mig börja med att säga att jag är glad över att Europaministern har kommit hit till kammaren, som varje år, för att delta i vår diskussion. För tio dagar sedan, den 9 maj, kunde vi fira Europadagen, och förra veckan fick vi även debattera Europarådet och OSSE här i kammaren. Det var en rad tillfällen som gjorde Europa mer närvarande för oss alla, och jag hoppas även för Sveriges befolkning. Europadebatten har under den senaste tiden tilltagit i Sverige, vilket är mycket glädjande då EU måste bli mer vanligt förekommande i daglig debatt. Det beror på att vi diskuterar Lissabonfördraget och dess följder men också på att Europa alltid kommer upp i diskussionen när vi talar om vägar ur den ekonomiska krisen. Till detta vill jag även lägga Europaminister Birgitta Ohlssons aktiva engagemang för att föra ut Europafrågorna runt om i landet och i hela Europeiska unionen. Europa och Europeiska unionen åtnjuter en allt större acceptans i vårt samhälle, och diskussionen om ett eventuellt utträde har nästan helt försvunnit. Denna positiva utveckling beror i stor utsträckning på att Europapolitiken har blivit en naturlig del av vår vardag och inte längre är en avskild del i våra liv med beslut fattade långt borta. Nästan alla partier här i riksdagen har insett vikten av ett fördjupat Europasamarbete och ställer sig därmed i linje med sina samarbetspartner i de andra EU-länderna. Betänkandet som vi nu diskuterar behandlar regeringens skrivelse Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010 och tillhörande motioner. Skrivelsen är uppbyggd i elva delar med elva lättöverskådliga kapitel som gör den enkel att använda. Den kan fungera lite som en uppslagsbok för alla oss européer. Frågan om EU:s utvidgning intar en särskild ställning, precis som den hade redan under Sveriges båda ordförandeskap år 2001 och år 2009. Sverige har alltid varit mycket positivt till utvidgningsprocessen, och vår regering betecknar utvidgningen som EU-samarbetets största framgång. Förhandlingarna med Kroatien och Turkiet har förts vidare under det gångna året, och Kroatien ser fram emot att snart få besked om medlemskap. Riksdagen har även ett flertal gånger enhälligt beslutat om ett EU-perspektiv för Ukraina och Moldavien, men också för Vitryssland. Självklart menar vi då inte den siste diktatorn i Europa, Aleksandr Lukasjenko, utan det vitryska folket, som så väl behöver vårt stöd, nu mer än någonsin efter händelserna i samband med presidentvalet den 19 december det gångna året. Regimen attackerade då våldsamt det egna folket och oppositionen för att på detta sätt försöka få befolkningen tillbaka in i ledet. I detta sammanhang vill jag även lyfta fram det östliga partnerskapet, som tillkom 2009 genom ett gemensamt svensk-polskt initiativ och är av synnerligen stort intresse. På detta sätt bekräftar hela EU medlemskapsperspektivet för våra östra grannländer, sex länder som för 22 år sedan fortfarande var en del av Sovjetunionen, nämligen Vitryssland, Ukraina och Moldavien, samt de tre länderna i södra Kaukasus: Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Georgien blev för mindre än tre år sedan offer för ett angreppskrig från Ryssland. Nu är de med i EU-diskussionerna. En viktig punkt i det östliga partnerskapet, som är en del av den europeiska grannskapspolitiken, är viseringslättnader som ska förenkla utbytet och samarbetet. Den 19 december 2009 fick Serbien, Makedonien och Montenegro viseringsfrihet. Det var ett stort steg åt rätt håll för hela Balkan. Fru talman! Utvidgningen är ett centralt bidrag till fred, demokrati och stabilitet på hela vår kontinent. Genom denna process bidrar EU också med så kallad nation building på Balkan. Medlemskapsperspektivet är en förstärkande kraft som fungerar som soft power i den meningen att det kan motverka de Europanegativa, radikala krafterna i de olika länderna. Serbien, som under de senaste åren haft stora interna problem i samarbetet med krigsförbrytartribunalen ICTY och i fråga om Kosovos självständighet, har nu inte bara börjat tala med Pristina utan även undertecknat ett stabiliserings- och associationsavtal, som även vi här i Sverige har ratificerat i början av året. Detta kan ses som en förberedelse till medlemskapsförhandlingar, och Bosnien och Hercegovina har genomfört sin polisreform som ett led mot EU-förhandlingar. EU är och förblir en attraktiv kraft i alla delar av Europa, från Balkan till Kaukasus, och kan positivt påverka problemregionerna genom att visa på att det är bättre att arbeta tillsammans mot ett mål utifrån gemensamma grundvärderingar än att stå splittrade inför de stora framtidsutmaningarna. Ett exempel på detta är att Sverige under sitt ordförandeskap införde Östersjöstrategin, ett samarbete som inte bara är positivt ur miljöhänsyn utan även har stora ekonomiska fördelar för alla inblandade. Samarbetet kommer att öka nyttan för den inre marknaden och bringa Östersjöländerna närmare varandra. Målet är att minska inkomstklyftorna, förbättra havsmiljön och även minska den organiserade brottslighet som i dag råder över våra gränser. Östersjöregionen ska bli en föregångsregion i EU. Det nuvarande ungerska ordförandeskapet har tagit fasta på detta och självt sjösatt en motsvarande Donaustrategi. Fru talman! Under det gångna året har EU målmedvetet arbetat med omsättningen av Lissabonfördraget, med införandet av den europeiska utrikestjänsten EEAS under den höga representanten och vice ordföranden i EU-kommissionen Catherine Ashton och framför allt med att stärka de nationella parlamentens deltagande i EU:s beslutsfattande. Dessutom inträdde en skyldighet för EU att ansluta sig till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Förhandlingen om detta går just nu in i den sista rundan. Detta arbete ledde även till en reformeringsprocess i Europarådet. Men Lissabonfördraget innehöll även ytterligare en bekräftelse av subsidiaritetsprincipen, som ska garantera att alla beslut i EU fattas på de nivåer som de berör. Detta är ett mycket viktigt framsteg för att förhindra att EU blir för mycket toppstyrt. De ekonomiska frågorna har varit extremt viktiga under perioden. Finanskrisens påverkan måste pareras, och vid utgången av 2010 hade 24 av 27 medlemsstater en skuldsättning som överskred 60 procent av bnp. Huvuduppgiften för EU blev då att öka stabiliteten i hela unionen. Förslag till nya regler för förbättrat informationsutbyte, ökad insyn och samråd mellan medlemsländerna blev en viktig fråga för hela unionen. Stockholmsprogrammet, som antogs under det svenska ordförandeskapet, är vägledande i många av problemen på det rättsliga området. Särskilt gäller det rätten att söka asyl och att asylprocessen är rättssäker och grundar sig på solidaritet mellan medlemsstaterna. Frågan om sysselsättningen är nära förknippad med den ekonomiska stabiliteten och de rättsliga frågorna. Därför behandlades också dessa frågor i närhet till varandra. Hur kan man ha öppna gränser men samtidigt bibehålla och förbättra EU:s konkurrenskraft? Min kollega Maria Plass ska tala mer om denna aspekt i sitt anförande. Mycket har gjorts under det gångna året i frågorna rörande frihandel. Sverige är en stark förespråkare för ett öppnare och mer frihandelsvänligt EU. Man kan till och med spekulera i om frihandelsavtalet och handelssamarbetet mellan EU och Tunisien, som var det första land i norra Afrika som man slöt ett frihandelsavtal med, har möjliggjort den demokratiska resningen genom kontakterna människorna emellan. Men mer behöver göras för att avskaffa tullar och montera ned de i flera avseenden förödande och resursslukande jordbruksstöden. Med dagens prisuppgångar på världsmarknaden finns här ett gyllene tillfälle att pedagogiskt visa på de positiva aspekterna av en betydligt mer avreglerad jordbrukspolitik. En annan svår fråga under 2010 var miljöfrågan, särskilt uppföljningen av klimatförhandlingarna. Klimatfrågan är en ödesdiger fråga inte bara för Sverige och EU, utan för hela världen. Kampen mot klimatförändringar går som en röd tråd genom hela det svenska EU-arbetet. Sverige arbetar för att EU ska förbli en drivande kraft i det globala arbetet för att skydda miljön och säkra en hållbar utveckling. I sista kapitlet talar regeringen om EU:s institutioner. Här tycker vi alla att det är särskilt angeläget att regeringen arbetar för den största möjliga öppenheten och insynen, en logisk följd av vårt kända engagemang för detta i offentliga sammanhang. Avslutningsvis kan man säga att år 2010 var ett framgångsår för EU - och för Sverige i EU. Vi kan vara stolta över allt vi och EU har uppnått, och det är glädjande att läsa regeringsskrivelsen, som man kan anbefalla som läsning till alla som är intresserade av Europafrågor. Den är faktaspäckad och informativ. EU är vårt stora framgångsprojekt, och regeringen och en majoritet i riksdagen gör allt för att förankra Europa i våra hjärtan och hjärnor samt för att lyckas garantera för oss, våra barn och våra barnbarn ett Europa i fred, frihet och välstånd. Fru talman! Jag yrkar på att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och yrkar avslag på alla reservationer. 0181728423812 GY01UU10 N 2011-05-20 05:18:34 280222 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09105/#anf107