<anforande>
<dok_hangar_id>2699204</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09101</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:101 Torsdagen den 12 maj</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>2011-05-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 8 §) Redovisning av inriktningen av verksamheten hos Inlandsinnovation AB (forts. NU16)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E87B6469-841C-469B-A309-8872DDB61971</anforande_id>
<anforande_nummer>86</anforande_nummer>
<talare>BORIANA ÅBERG (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! En av de första saker som slog mig när jag kom till Sverige var hur viktigt ens arbete var för det personliga samtalet. När jag träffade en svensk var arbetet det näst viktigaste samtalsämnet, efter namnet. Man hälsade på varandra och sade: Hej! Lotten heter jag. Hej! Jag heter Boriana. Trevligt - och vad jobbar du med?
Detta visar hur oerhört centralt ett arbete är för den svenska självbilden - både för individen och för det sociala sammanhanget. Arbete handlar alltså inte enbart om försörjning och karriär. Det handlar minst lika mycket om ens sociala kontext.
Nästan alla politiska partier säger sig vilja satsa på företagande och uppmuntra innovationer. Men hos vissa är det mer en läpparnas bekännelse än ett uttryck för en politisk ambition. Därför är jag glad över att åtminstone Alliansen och Miljöpartiet tar företagandet på allvar.
Är vi nöjda? Nej, det är vi inte. Mycket återstår tyvärr. Men Rom byggdes som bekant inte på en dag. Däremot är det viktigt att vi har påbörjat reformer som på sikt kommer att underlätta och utveckla företagandet i vårt land.
Företagande handlar inte om juridisk bolagsform. För många människor handlar det i stället om en livsstil - om en vilja att pröva sina vingar. Och ibland kan det vara så enkelt att ens drömjobb inte finns och att man därför måste skapa sitt eget. Där ligger hela poängen med företagande och innovationer: förmågan att se en möjlighet och modet att pröva trots de risker som föreligger.
Att vara företagare är inte alltid en fråga om att hitta på en epokgörande uppfinning med världsomspännande patent och global dominans som mål. Nej, oftast är det tvärtom. De allra flesta företagare är vanliga affärsinnehavare. De driver vår kiosk, kvartersbutik, frisörsalong, pizzeria eller liknande. Det är butiker och serviceinrättningar som vi tar för givna. Men de hade aldrig funnits om inte någon eldsjäl hade sett möjligheten att driva och haft modet att starta eget. Dessa människor har inte bara lyssnat till sina hjärtan och följt sina drömmars stig. De har även skapat arbetstillfällen till andra. Dessa människor är våra verkliga vardagshjältar, och sådana behöver vi fler av.
Varför är detta viktigt? Delvis handlar det om den gemensamma välfärden. Arbetslinjen är en förutsättning för en generös och tillgänglig välfärd för alla. Det måste och ska löna sig att arbeta. Samtidigt handlar det om något större; det handlar om den möjlighet till självförtroende och självförverkligande som ett arbete medför.
Hur ska vi då åstadkomma detta? Det behövs en attitydförändring. Vi måste sluta dela upp världen i arbetstagare och arbetsgivare. Företagare kan nämligen vara både och. Därför skulle jag vilja förespråka begreppet "arbetsskapare" eftersom det är en mer rättvisande term.
Men det räcker inte. I vissa delar av vårt land, på vissa marknader och inom vissa branscher behövs ibland stöd och uppmuntran. Detta får inte ses som att staten snedvrider konkurrensen. I stället handlar det om att staten ger viss stimulans som fungerar som en katalysator, det vill säga att den snabbar på och förbättrar företagandet på alla nivåer. Det är mot denna bakgrund som projektet Inlandsinnovation måste ses och bedömas.
I Alliansens valmanifest inför valet 2010 föreslogs en satsning på särskild riskkapitalinvestering i norra Sveriges inland. Med instiftandet av Inlandsinnovation har vi infriat detta löfte. Satsningar för företagande, tillväxt och arbete i hela landet är mycket viktiga för regeringen.
Syftet med Inlandsinnovation är att främja företagande och innovationer i det så kallade stödområde A, som omfattar kommuner eller delar av kommuner i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Men varför måste entreprenörskapet och det privata näringslivet stärkas just i detta område med hjälp av statliga medel? Svaret är enkelt: Det är mycket svårt att få tillgång till privat riskkapital i norra Sveriges inland. Fastigheterna har lågt värde, och det går nästan aldrig att använda dem som säkerhet för banklån.
Det finns flera faktorer som försvårar för företagandet i området, nämligen det extremt kalla klimatet i kombination med minskande befolkning och stora geografiska avstånd. Jag vill poängtera att Inlandsinnovation inte handlar om några bidrag utan om pengar som ska lånas ut på marknadsmässiga villkor.
Norra Sveriges inland har rika naturresurser som behöver förädlas. Med detta vill jag inte säga att det kommer att satsas bara på de traditionella näringarna kring malm och skog utan att näringslivet behöver diversifieras ytterligare.
Det finns ett stort behov av att förstärka förutsättningarna för utveckling av små företag liksom etablering och utveckling av större verksamheter. Det ömsesidiga beroendet och samarbetet mellan stora och små företag samt uppkomsten av nya tjänster och service skapar ett dynamiskt näringslivsklimat vilket är mycket önskvärt i det aktuella området.
Herr talman! Innovation handlar om att ta hand om nya idéer. Men vägen mellan en bra idé och dess introduktion på marknaden kan vara lång. Framför allt behövs det kapital. Det finns behov av insatser i tidiga skeden, bland annat genom såddfinansiering, för att goda idéer inte ska förbli idéer utan ska utvecklas och kommersialiseras.
Här har så kallade inkubatorer en viktig uppgift att hjälpa sina bolag att tänka kunder, marknad och försäljning redan från start.
Ett välfungerande innovationssystem i en region kräver en mängd aktörer som i samspel med varandra skapar, utvecklar och kommersialiserar nya produkter och tjänster. Högskolor och universitet är viktiga aktörer i innovationssystemet, för de mest revolutionerande innovationerna föds i mötet mellan människor med olika bakgrund, erfarenhet och kompetens.
Regeringens satsning på 2 miljarder kronor är inte bara välkommen som investering i de norra delarna av landet, den har också en symbolisk betydelse. Den sänder viktiga signaler till marknaden, nämligen att företagandet i norra Sveriges inland har potential och är värd att satsa på, vilket kommer att locka även privat riskkapital.
Slutligen vill jag poängtera att satsningen på norra Sveriges inland inte ska betraktas i ett snävt regionalt perspektiv. Välståndet i Sverige är summan av välståndet i landets olika delar. Lägre ekonomisk tillväxt i en del av Sverige kräver regionalpolitiska åtgärder som i slutänden betalas av hela landet. Därför är Inlandsinnovation en satsning på hela Sverige.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
</anforandetext>
<intressent_id>0105632258713</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01NU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-05-12 20:04:12</systemdatum>
<systemnyckel>279907</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09101/#anf86</protokoll_url_www>
</anforande>
