<anforande>
<dok_hangar_id>2699204</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09101</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:101 Torsdagen den 12 maj</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>2011-05-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 8 §) Redovisning av inriktningen av verksamheten hos Inlandsinnovation AB (forts. NU16)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>EB3EF636-22D3-4152-A85F-6BCB452AC92C</anforande_id>
<anforande_nummer>77</anforande_nummer>
<talare>HELENA LINDAHL (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Alla andra som tittar och lyssnar! Först vill yrka bifall till utskottets förslag.
När det gäller Norrlands inland finns det i dag ett antal mindre marknadskompletterande finansieringsaktörer som tillför mindre summor riskkapital, lån och krediter. Några är väldigt kända: Almi Norrlandsfonden är EU-pengar som strukturfondspartnerskap, Ekonord, som jag vet att min partikamrat Pelle Åsling är en av papporna till och som har bidragit till en del utvecklingskraft i Jämtland, Innovationsbron och Industrifonden.
Skillnaden mellan Inlandsinnovation och de andra bolagen är att man tillför mer muskler, mer kapital, det vill säga 2 miljarder kronor - 2 000 miljoner. Helt plötsligt finns det en stor aktör som kan hantera större investeringar. Det är poängen och den stora skillnaden.
Som jag sade förut: Det har inte funnits någon aktör med de ekonomiska musklerna tidigare. Jag tycker att det är väl värt att poängtera.
Precis som Börje Vestlund och Kent Persson var inne på finns det en mängd utmaningar för området: gleshetsaspekten, att befolkningen minskar och att folk flyttar därifrån, att företag får svårare att låna pengar till investeringar.
Jag var för någon vecka sedan på ett företagsbesök. Det var visserligen hos ett företag vid kusten. Ägaren berättade att han hade 15 anställda och berättade samtidigt att ett stort problem var att låna pengar från banken när det gällde nyinvesteringar. Då kan ni tänka er hur svårt det kan vara i Norrlands inland, som har en än mer utsatt situation. Det är svårt att ha byggnader som säkerhet eftersom bankerna inte värderar dem speciellt högt.
Samtidigt finns det en stor utvecklingspotential i alla naturresurser och förädlingen av dem. Den utvecklingspotentialen finns också på energiområdet: biobränslen, vindkraft, miljöteknik och inte minst turism. Men det behövs riskkapital av större karaktär. Det gäller ofta i tidiga skeden, då risken är särskilt stor och där det kan vara lång förväntad tid till ett positivt kassaflöde.
Viktigt att poängtera är att bolaget ska verka på marknadsmässiga villkor. Det handlar inte om någon som helst form av bidrag, om någon trodde det. Inlandsinnovation ska verka och finnas på marknader där den privata marknaden finns i begränsad utsträckning.
Bolaget ska vara en spindel i nätet bland investerare och sy ihop flera finansiella lösningar för företag där investeringen ska ske och vara en av flera medverkande. Det kan vara privata eller offentliga aktörer. Men det ska tilläggas att Inlandsinnovation också - precis som Börje Vestlund påpekade - kan vara med på mindre satsningar. Det ena utesluter inte det andra. Det är också viktigt att poängtera.
Vad kommer då Inlandsinnovation att bidra med? Ja, det allra bästa sättet att få i gång utvecklingspotentialen i den här delen av landet är att satsa på företagande. Det är precis vad vi vill göra med Inlandsinnovation. Arbetstillfällen leder till livskraftiga bygder, invånarantalet ökar, och servicen blir bättre. Jag skulle vilja ta ett exempel.
Den by där jag har bott de senaste 18 åren, Bygdsiljum, är en liten ort som ligger mellan Umeå och Skellefteå inåt landet. Jag brukar ibland skämtsamt säga att det är sista utposten i Skellefteå kommun. Vi har långt till det mesta, och ändå är det en by med 400 invånare och 400 arbetstillfällen.
Vi har ett stort träföretag, Martinsons Trä, som säkert en del känner till. Det företaget har många anställda och har i sin tur skapat kringverksamhet i andra företag. Vi har en Icabutik som ägs av Jörgen, som är en mycket driftig företagare och som också har byggt ut Icabutiken tack vare att huspriserna ökar ju fler som vill bo i vår by. I dag tror jag inte att det finns ett enda hus ledigt och till salu. Vi har ett kafé och hyreslägenheter som har tagits över av byns företagare och invånare.
Vad jag vill säga med detta - förutom att skryta lite - är att företagandet är en nyckel till livskraft. Det är precis så vi ser det, med de här möjligheterna i Norrlands inland.
Inlandsinnovation ska med sina ekonomiska muskler också kunna locka till sig andra investerare, svenska som utländska. Tänk er om till exempel den norska miljardären Petter Stordalen, hotellkungen ni vet, skulle vilja bidra till destinationsutveckling i låt oss säga Hemavan eller Borgafjäll. Han kanske skulle satsa 300 miljoner, Inlandsinnovation 200 miljoner och banken 500 miljoner.
Det är det perspektivet av möjligheter som inte har funnits tidigare. Finns det inte tillräckligt med ekonomiska muskler är inte heller banken villig att riskera utlåning till större projekt med avkastning på längre sikt.
Bolaget ska, som jag sade tidigare, verka på marknadsmässiga villkor. Det kan handla om rena lån, konvertibler och direkt ägarkapital. Det är det som de 2 000 miljonerna - 2 miljarderna - ska användas till. Bolaget ska klara sig självt utan ytterligare tillskott från staten. Verksamheten ska drivas runt på befintligt kapital, vilket gör att bolaget måste vara mycket effektivt.
Vi kan som exempel ta Almi. Där får man varje år ett tillskott från staten för driften. Inlandsinnovation måste tjäna in varenda krona för administration, förluster och andra utgifter.
Inlandsinnovation ska inte ha en stor, egen organisation eller administration. Då måste man betala mer och i förlängningen också ta ut mer ränta för att få det hela att gå runt.
Det är en aktör som ska samverka med andra aktörer, privata och offentliga. Det har Maud Olofsson varit mycket tydlig med. Det ska vara en organisation som inte ska verka inåt utan bara utåt och i samverkan med andra aktörer. Maud har under hela resan varit mycket tydlig med det.
Det är viktigt att poängtera att riksdagen naturligtvis kommer att vara noggrann med att följa upp styrelsens arbete.
Som jag ser det finns det flera intressanta marknadspositioneringar i Norrlands inland: På energisidan finns en stor tillväxtfaktor. Även destinationsutveckling är en stor tillväxtfaktor. Mineral- och gruvsidan är redan i dag stor men kan bli större.
Jag är glad och stolt över att få stå här i dag och prata om Inlandsinnovation. Framför allt vet jag att Maud Olofsson har arbetat hårt för att satsningen ska komma till stånd. Det är en möjlighet för de företag och de människor som är lokaliserade till den här delen av landet. Inlandsinnovation kommer på sikt att bidra till fler arbetstillfällen och framtidstro för olika bygder och även ekonomisk utveckling för Sverige.
Om du ser detta, Maud, vill jag rikta ett extra tack till dig och till regeringen.
Inlandsinnovation AB är enligt mig den viktigaste nationella satsning som har gjorts i den här delen av landet i modern tid. Den är alltför viktig för att bli en bricka i den politiska dragkampen.
Därför är jag glad att våra kamrater i oppositionen stöder satsningen, även om jag tyckte att era anföranden tyvärr till stor del handlade om kritik. Till viss del kanske den är befogad, men jag tycker att ni ska se satsningen som den stora möjlighet den är och också marknadsföra den.
Ni ska veta att det finns potentiella aktörer och investerare som tittar på den här debatten. Då tror jag att det är viktigt att prata gott om projektet.
</anforandetext>
<intressent_id>084624777218</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01NU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-05-12 20:04:12</systemdatum>
<systemnyckel>279898</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09101/#anf77</protokoll_url_www>
</anforande>
