<anforande>
<dok_hangar_id>2699204</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09101</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:101 Torsdagen den 12 maj</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>2011-05-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 8 §) Redovisning av inriktningen av verksamheten hos Inlandsinnovation AB (forts. NU16)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0A32D41E-603D-446D-8986-D2FAA4034A3B</anforande_id>
<anforande_nummer>76</anforande_nummer>
<talare>BÖRJE VESTLUND (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och anmäla det särskilda yttrande som vi har från S, MP och V.
Under hösttilläggsbudgeten kom en minst sagt annorlunda skrivning till kammaren som så småningom remitterades till näringsutskottet. Det handlade om att man ville få tillgång till riskvilligt kapital i Norrlands inland. Det var en mycket kort skrivning för att gälla 2 miljarder kronor som skulle pytsas ut. De som möjligen sett skrivningen kan konstatera att den inte ens omfattar en hel sida i hösttilläggsbudgeten. Där sades att man skulle pytsa ut en mängd pengar utan att egentligen ha några andra idéer.
Det visade sig, när man tittade närmare på skrivningen, att det talades om sådant som att pengar skulle gå till privata företag och till särskilt stora projekt. Det sades också att det skulle gälla Norrlands inland samtidigt som det talades om stödområde 1. Redan där uppstod alltså ett problem. Var det till stödområde 1 eller till Norrlands inland pengarna skulle gå? Stödområde 1 är betydligt större än Norrlands inland. Näringsutskottets kansli kom med en liten skrivning och förklaring till vad detta var, och det var ett under av klarhet i förhållande till regeringens skrivningar.
Jag har gjort en intressant iakttagelse. Den sista proposition som vi hanterade i kammaren innan vi lämnade riksdagen för att bedriva valrörelse handlade om de statliga insatserna för att främja företagande. Alla, från höger till vänster, var överens om att vi nu måste få ordning på detta. Vi kan inte ha ett så plottrigt system som vi har i Sverige. Vi ville se till att det hela inte skulle vara så fragmentiserat utan i stället bli tydligt och rakt. Då passade regeringen på att komma med ett helt nytt förslag som innebär ytterligare en del i detta system som hela kammaren, inklusive regeringen, var överens om var alldeles för fragmentiserat. Så kan det gå.
Utskottet blev så småningom enigt om att regeringen skulle vara mer precis med vad man avsåg och kunde inte godkänna förslaget rakt av. Utskottet kom därför överens om att regeringen skulle återkomma i form av en skrivelse. Det är den vi just nu behandlar. Där skulle man precisera bland annat vilken organisation man ville ha, vilken typ av projekt man kunde ge stöd till, avkastningskrav med mera.
Regeringen har därefter vid några tillfällen haft överläggningar med oppositionen och sedan alltså återkommit med denna skrivelse. Där har man då definierat att det handlar om stödområde 1, inte enbart om Norrlands inland. Man har också preciserat hur man vill ha organisationen. Det har vi förklarat oss nöjda med. Avkastningskravet har man förklarat senare. Det står inte i skrivelsen, men man har sagt att det ligger mellan normalt avkastningskrav på bankmedel, som är någonstans mellan 7 och 10 procent, och att behålla kapitalet.
Det framgår också ganska tydligt att man ska samarbeta med landets högskolor vad gäller de olika projekten. Vidare framgår det att man ska kunna arbeta inte bara med privata företag utan att också sociala företag kan omfattas, vilket vi tycker är mycket bra. Man vidhåller att det är den låga värderingen av fastigheter som innebär problem vid ägarskiften. Där är vi helt överens, och jag ska återkomma till det i samband med den särskilda skrivelsen.
Vi tycker alltså att vi i allt väsentligt har fått svar på många frågor. Vi har också fått klart för oss att det som inte stod i hösttilläggsbudgeten, och som i detta sammanhang är en stor styrka, är att det nu står inskrivet att det inte bara gäller stora projekt utan kan också gälla småföretag. En fråga vi fick ganska omgående var just om detta inte kunde gälla småföretag. Det fanns inget svar på det i hösttilläggsbudgeten, men det har nu klarats ut att så kan vara fallet. Man har även pekat ut särskilda projekt inom gruvnäringen, liksom pekat på besöksnäringen och på bilprovningsaktiviteter i Norrland. Man har pekat på att det är viktigt att få i gång företagandet i framför allt stödområde 1.
Vi tycker att detta i allt väsentligt är positivt och ger en bättre bild än tidigare.
Jag vill i detta sammanhang kommentera Vänsterpartiets reservation där det sägs att man vill ha en helhetssyn. Det tycker även vi är viktigt, och därför tycker vi inte att man ska skära loss en del av infrastrukturmedlen för att kunna betala med andra pengar än de vi normalt diskuterar. Vi kan inte göra skillnad på olika delar av landet när vi diskuterar infrastrukturmedlen. Vi delar också Vänsterpartiets uppfattning att vi ska ha en bra offentlig och privat service, men vi behandlade ganska nyligen ett sådant yrkande och fick då avslag på det. Att få avslag ytterligare en gång tycker vi är lite grann som att gå över ån efter vatten.
Herr talman! Låt mig så kommentera vårt särskilda yttrande. Vi tycker att det är att ringakta riksdagen att på det här sättet lägga fram någonting som gäller 2 miljarder kronor. Även inom statsbudgeten är 2 miljarder kronor mycket pengar. Att inte kunna beskriva vad man egentligen vill, utan en enig riksdag måste be regeringen återkomma och berätta detta, är att inte ha respekt för riksdagen. Det tycker jag att också allianspartierna borde vara mycket tydliga med, för vi har att förvalta detta hus. Det har inte skett i hösttilläggspropositionen. Jag tycker att den snarare liknar det hafs och slarv som präglat den nuvarande regeringens hantering av näringslivsfrågor.
Problemen som beskrivs som specifika för Norrland finns, precis som Kent Persson påpekade, också i stora delar av övriga landet, till exempel Bergslagen och andra delar av Dalarna, Småland, Blekinge och norra Bohuslän. När det gäller de områdena har man över huvud taget inte diskuterat dessa frågor. Därför hade vi i vårt budgetförslag en särskild riskkapitalfond på 5 miljarder kronor. Riksdagen har avslagit det förslaget, och som goda demokrater får vi acceptera det. Då hade man haft pengar som i betydligt större utsträckning skulle ha räckt till alla delar av landet där det behövs riskkapital.
Jag kan inte låta bli att kommentera ytterligare en sak, nämligen att regeringen sagt att man vill sälja ut statliga bolag. Jag satt på mitt rum och räknade antalet statliga bolag som fanns när den nuvarande regeringen tillträdde och antalet statliga bolag som finns nu. Jag kan bara säga att antalet växer. År för år växer antalet statliga företag, och jag vet inte om det riktigt var regeringens tanke när den tillträdde.
Sammanfattningsvis, herr talman, är det ett skapligt underlag att fatta beslut på. Vi tycker att vi kommit ett steg på vägen och jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag.
</anforandetext>
<intressent_id>0720249554818</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01NU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-05-12 20:04:12</systemdatum>
<systemnyckel>279897</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09101/#anf76</protokoll_url_www>
</anforande>
