<anforande>
<dok_hangar_id>2698879</dok_hangar_id>
<dok_id>GY09100</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:100 Onsdagen den 11 maj</dok_titel>
<dok_rm>2010/11</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>2011-05-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Luftfartsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>79CEE9CF-6ACD-430F-A4D7-7836A0BC3FB5</anforande_id>
<anforande_nummer>73</anforande_nummer>
<talare>EDWARD RIEDL (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Riksdagen behandlar nu trafikutskottets betänkande TU24 om luftfartsfrågor. Det är ett motionsbetänkande som riksdagen kommer att besluta om i morgon.
Flyget ska ses som en del i ett sammanhållet infrastruktursystem för både människor och gods. Både människor och gods är beroende av flera delar i transportsystemet för att man ska klara de tänkta destinationerna. Resans syfte kan vara allt från affärsresor till rena semesterresor eller att forsla viktiga komponenter till skogsmaskiner från Västerbottens inland till en kund i Kanada. 
En vanlig riksdagsvecka för mig som bor i Umeå börjar med en kort taxiresa till flygplatsen, sedan flyg mellan Umeå och Stockholm, Arlanda Express in till Centralstationen och därefter oftast en trevlig promenad till Riksdagshuset.
Flyget är en del av det totala resandet som snabbt knyter ihop långa avstånd både inom och utom landet. Flyget är en viktig del av det moderna sättet att leva och göra affärer på.
Just nu sker en snabb utbyggnad av flygkapacitet runt om i världen. Utvecklingen sker snabbt i både Asien och Mellanöstern. Världen fortsätter att krympa till följd av fler flygplan, fler flygoperatörer, nya och större flygplatser. Det är en i grunden positiv utveckling, som tillsammans med Internet och mobiltelefoni och annat gör att människor kan knyta nya kontakter och få nya affärsmöjligheter. Vi människor blir allt mindre isolerade, och det blir allt svårare för totalitära regimer att förtrycka sina medborgare när kunskapen om hur andra människor har det hela tiden ökar. I de länder där människor varit utsatta för förtryck och reserestriktioner är flyget en viktig symbol för den fria rörligheten.
Frågor kring resande och inte minst flyget berör människor och engagerar många. Det är mot den bakgrunden glädjande att vätskeförbudet på flyget kommer att försvinna inom hela EU senast den 29 april 2013. Det är något som den moderata motionären Eliza Roszkowska Öberg föreslagit i det här betänkandet. Det kommer att ske utan att säkerheten minskas då ny teknik gör att säkerhetskontrollerna på våra flygplatser blir mer ändamålsenliga. Det innebär att tandkrämen, hårgelén och andra vätskor som i dag beslagtas i säkerhetskontrollerna kommer att kunna följa med i vårt handbagage inom en snar framtid.
Inrikesflyget står i dag för ca 1 procent av våra koldioxidutsläpp, och globalt sett står flyget för runt 2 procent. Det är nog betydligt mindre än vad många tror, men ändå är det inte alldeles oviktigt att vi fortsätter att arbeta med de frågorna. Det handlar om flygplanens utsläpp, transporter till och från våra flygplatser och faktiskt utsläppen som genereras i vår flygplatsverksamhet. Det har skett och sker en snabb utveckling mot bättre och renare motorer och även bättre bränslen. Gröna inflygningar, anpassad hastighet, bättre flygplanstyper och samordnad flygledning är ytterligare delar som kommer att fortsätta att minska flygets koldioxidutsläpp. Utsläpp per passagerare och kilometer kommer med fortsatta ansträngningar att kraftigt minska i framtiden. Detta visar att vi kan sänka våra koldioxidutsläpp samtidigt som resandet med flyget ökar.
Den gemensamma reservationen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet handlar om miljöarbetet på flygplatsen i Malmö. De anser att det miljöarbete som sker där bör vara föregångare för allt miljöarbete på de övriga flygplatserna i Sverige. Jag är den första att skriva under på att det görs mycket som är bra i Malmö. Det miljöarbete som sker med solceller och pelletar för att minska klimatpåverkan är mycket lyckosamt. Genom att ta emot olika finansieringsstöd på i storleksordningen 10 miljoner kronor har de också förbundit sig att dela med sig av sina erfarenheter till landets övriga flygplatser. Så långt är allt bra, och så långt är vi helt överens.
Men att som reservanterna vill, fru talman, att helt enkelt låta flygplatsen i Malmö vara föregångare för allt miljöarbete på de övriga flygplatserna i Sverige menar vi är att gå för långt, inte minst då det finns annat och minst lika bra miljöarbete på flera av de andra flygplatserna. Låt mig nämna Arlanda där Swedavia bedömer att de egna nettoutsläppen av koldioxid på flygplatsen redan har kommit ned till noll tack vare en rad olika åtgärder. Det är imponerande med tanke på att det är en arbetsplats med 15 000 personer.
Den 17 juni 2010 fick Arlanda som första flygplats ACI Europes nyinstiftade miljöpris. Med den berggrund som finns under Arlanda möjliggörs att kall luft pumpas upp på sommaren för kylanläggningarna inne på flygplatsen, och på vintern kan man omvänt ta upp värme ur samma berg.
Vår slutsats är att det sker mycket och bra miljöarbete på flera av landets flygplatser. Olika praktiska förutsättningar ger lite olika möjligheter och olika vägar att arbeta med miljöfrågorna. Men att riksdagen skulle peka ut miljöarbetet på en av flygplatserna i dagsläget framför miljöarbetet på de övriga flygplatserna vore, som jag sade tidigare, att gå ett steg för långt i det här läget.
Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill lägga ned Bromma flygplats, vilket vi menar allvarligt skulle skada flygets möjligheter både i Stockholmsregionen och i övriga landet då det är en viktig knutpunkt för många av de mindre flygplatserna. Genom det nya avtal som tecknades mellan Stockholms stad och Bromma flygplats 2008 minskas olägenheterna för de boende samtidigt som markområden öppnas för nya bostäder och nya arbetsplatser.
På just flygets område är oenigheten i den rödgröna oppositionen mycket stor. Socialdemokraterna pratar sig varma för flyg i glesbygden men satsar varken nationellt eller regionalt mer pengar än alliansregeringen på flygplatser eller trafik.
Fru talman! Om vackra ord betalade flygtrafik och Socialdemokraterna styrde Sverige, ja, då är min slutsats att vi skulle ha mycket trafik i luften och synnerligen välmående flygplatser. Men i verkligheten satsar Socialdemokraterna inte mer pengar på flyget i sin skuggbudget här i riksdagen. Jag har hitintills inte sett att det satsas mer i de regionala länstransportplanerna där man skulle ha möjlighet att uppgradera flyget, utan det blir ofta många vackra ord från riksdagens talarstol.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har olika förslag på flygets område, som att lägga ned Bromma flygplats, minska och ta bort det ekonomiska stödet till flyget, minska antalet flygplatser i Norrland med mera. De tre rödgröna partiernas inställning till flyget spretar högst väsentligt. En blandning av den rödgröna politiken på flygets område vore dock förödande för Sverige och våra möjligheter med både persontransporter och godstransporter inom och utom vårt land.
Fru talman! Från Alliansen har vi en fortsatt positiv inställning till flygets alla möjligheter samtidigt som vi tar inte minst miljöutmaningarna på ett mycket stort allvar. Jag yrkar med detta bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0273506284025</intressent_id>
<rel_dok_id>GY01TU24</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2011-05-11 19:13:03</systemdatum>
<systemnyckel>279797</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GY09100/#anf73</protokoll_url_www>
</anforande>
