<anforande>
<dok_hangar_id>2349490</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0999</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:99 Onsdagen den 7 april</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>99</dok_nummer>
<dok_datum>2010-04-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kretslopp, återvinning m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>99237CD0-FCDB-41FE-9E63-C5F677801424</anforande_id>
<anforande_nummer>72</anforande_nummer>
<talare>CLAES VÄSTERTEG (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Ett utvecklat kretsloppsarbete är nödvändigt för att vi ska nå flera av de 16 miljökvalitetsmål som vi har satt upp här i Sveriges riksdag. I det arbetet är regler kring avfallshantering och avfallsmarknad en oerhört viktig del. Det är också viktigt att vi har en produktpolitik som är miljöorienterad, men vi måste också samordna olika myndigheters insatser.
Vår ekonomiska utveckling bygger till stor del på produktion och konsumtion av produkter. Dessa produkter förbrukar material och energi. Att få en balans i hur vi utnyttjar våra gemensamma resurser är avgörande för om vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle. Vår produktion och konsumtion leder till stora mängder avfall, och därför är en ekologiskt god avfallshantering en viktig del i kretsloppsarbetet. Avfallshanteringen är en nödvändig infrastruktur som måste fungera i samhället.
Vi kan bara nå hållbara kretslopp om en större andel av vårt avfall kan återanvändas och återvinnas. Det sparar såväl material som energi samtidigt som miljöproblemen från avfallshanteringen kan minska. Det är också nödvändigt att mängden avfall minskar. Vi konsumenter måste se till att bli tydligare i våra val. Vi kan driva producenter att redan vid tillverkningen av en produkt tänka över dess miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Såväl konstruktion och materialval som energiförbrukning vid tillverkning och användning måste vägas in.
Fru talman! Centerpartiet och alliansregeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att utveckla biogasproduktionen runt om i Sverige. Exempelvis kan nämnas investeringsstöd för att få i gång produktion av biogasanläggningar. Vi ser nu ett ökat intresse bland Sveriges jordbrukare att sätta i gång med en gårdsnära biogasproduktion.
För att vi ska kunna ta till vara all potential som finns runt om i Sverige för att öka biogasproduktionen krävs det ytterligare åtgärder. Därför beslutade regeringen under förra året att ge Energimyndigheten i uppdrag att utveckla en strategi för ökad användning av biogas. Det är som sagts många gånger i denna kammare, även i dag, så att biogasen kan och kommer att spela en viktig roll för att minska transporternas påverkan på klimatet. Den kan också bidra till att skapa fler jobb både lokalt och regionalt.
Energimyndigheten ska i samråd med Jordbruksverket och Naturvårdsverket utveckla en sektorsövergripande långsiktig strategi för biogasområdet och också föreslå åtgärder som på kort och lång sikt kan bidra till att öka användningen av biogas. Dessa förslag till åtgärder ska tillsammans kunna bli en gemensam plattform för den framtida utvecklingen vad gäller produktion, distribution och användning av biogas i Sverige. Strategin och de gemensamma prioriteringarna ska särskilt beakta en kostnads- och energieffektivitet, men den ska också se över transportsektorns fossilberoende, beakta miljömålen och även se vad som händer på EU-nivå och i andra internationella forum.
Nu har det vilket också sagts i den här debatten presenterats en delrapport. Slutrapporten kommer den 12 maj. Då kommer regeringen att börja bereda den, och vi kommer säkerligen i den här kammaren att få anledning att återkomma till frågan.
Biogas och hur den kan ersätta fossila bränslen är ju ett väldigt spännande utvecklingsområde. I mångt och mycket är biogassatsningar en win-win-situation. Vi kan se till att det leder till en renare stadsmiljö genom att utsläppen blir mindre. Vi kan omhänderta samhällets restprodukter. Vi knyter samman kretsloppet mellan land och stad. Vi ser till att minska utsläppen av växthusgaser, och om biogasen är gödselbaserad blir det en vinst i båda ändarna, det vill säga utbyten av fossila bränslen när de används men också minskade utsläpp från gödselhantering. Det är en väldigt spännande utveckling vi har framför oss, och vi kommer att fortsätta det arbete vi har inlett.
Fru talman! Avslutningsvis tänkte jag beröra det som Roland Bäckman och Jacob Johnson har tagit upp kring avregleringen av avfallsmarknaden. Jag tror att vi alla är överens i den här kammaren om att avfallet kommer att vara en väldigt viktig resurs i framtiden. Det kommer att vara en viktig resurs för att minska vår miljöpåverkan och för att ersätta fossila bränslen.
Ser vi hur det är i dag så får vi som enskilda, även företagare, betala för att bli av med den här resursen. Man får betala för att bli av med avfallet. Än så länge är det kommunerna som tar hand om detta avfall, och de får betalt för att ta hand om avfallet. Sedan förädlas avfallet till exempel till biogas som kommunen sedan tar betalt för i nästa ände. Det är alltså en jättebra affär för kommunerna: Man får betalt för att ta hand om någonting, och man kan sedan ta betalt för att sälja produkten.
Vi får heller inte blunda för hur det ser ut just i dag, utan vi måste se hur vi kan utveckla marknaden och ta till vara hela den potential som finns på exempelvis biogasområdet.
Därför är det, tror jag, intressant att se över om man kan utveckla marknaden och öppna upp för verksamhetsutövare att uppdra åt någon annan att ta hand om avfall. Detta handlar om dem som bedriver yrkesmässig verksamhet, inte om enskilda hushåll vilket man nästan har kunnat tro av vissa inlägg i debatten.
Vi ska alltså se om de som bedriver yrkesmässig verksamhet kan vända sig till någon annan. Men tvivla inte - vi kommer inte att göra den här förändringen om vi ser att den leder till ökade transporter. Det vore definitivt att bita sig själv i svansen.
Jag tror att det finns en stor möjlighet att göra en avreglering på den här marknaden där vi bidrar till en ökad utveckling av biogasproduktion och även skapar fler alternativ för yrkesmässiga utövare som har ett hushållsavfall att kunna välja ett visst företag som tar hand om avfallet, just för att det företaget har en bra produkt i nästa läge.
Det är det man ser om man väljer att öppna upp för konkurrens. Ibland när jag lyssnar på Jacob Johnsons och Roland Bäckmans resonemang skulle man kunna tro att kommunalisering, kommunalt monopol och en återkommunalisering av allting skulle vara jättebra för miljön. Jag tror att Jacob Johnson fastnar i ideologi när han tänker på detta. Han tänker inte på möjligheterna.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0222234581210</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01MJU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>264620</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0999/#anf72</protokoll_url_www>
</anforande>
