<anforande>
<dok_hangar_id>2349485</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:94 Onsdagen den 24 mars</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>2010-03-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utlåtande över EU:s framtidsstrategi 2020</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9308617E-464E-4CE9-9434-7DDD285AEBC2</anforande_id>
<anforande_nummer>77</anforande_nummer>
<talare>ROGER TIEFENSEE (c) replik</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Monica Green pratar om låglönejobb. Vi har ingen sådan ambition, ingen sådan strategi. Det verkar som att det skulle finnas något slags dold agenda. Det som Lavaldomen och hela diskussionen om utstationeringsdirektivet, om att företag ska kunna vara aktiva inte bara i sitt hemland utan också i andra länder - och där har Sverige fått backning - handlar om är att vi har diskriminerat företag. Även om företaget hade precis samma villkor men inte ett svenskt kollektivavtal var det tidigare okej att diskriminera och kräva ett svenskt kollektivavtal även om lönerna och förmånerna var precis desamma. Den typen av diskriminering är inte okej. Det är grundproblemet, som vi har löst. Jag vet inte om det i förlängningen innebär att Monica Green tycker att det är okej att svenska byggarbetare skriker: Go home! Det gav inte Lavalarbetarna några bättre förutsättningar - de fick inte ens ha sina jobb kvar. 
Den grundproblematiken har vi mött. 
</anforandetext>
<intressent_id>0959102638818</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01FiU29</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>264185</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0994/#anf77</protokoll_url_www>
</anforande>
