2349485 GX0994 Riksdagens protokoll 2009/10:94 Onsdagen den 24 mars 2009/10 94 2010-03-24 00:00:00 Byggfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 69D5AD0F-3758-4AF2-8A73-1B6C7D1A5116 49 GUNNAR SANDBERG (s) s Fru talman! Civilutskottets betänkande 9 handlar om olika byggfrågor. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationerna 1 och 8. Men jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer. Jag kommer i anförandet att argumentera för några av dem. Den första handlar om energideklarationer. Riksdagen antog i juni 2006 miljömålet att med utgångspunkt i året 1995 minska energianvändningen med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050. Genomförda åtgärder som har föreslagits i energideklarationen är ett steg för att uppfylla dessa mål. En oberoende expert tar tillsammans med ägaren av byggnaden fram förslag på energibesparingar för byggnaden. När man sedan genomför dessa sparas både pengar och miljö. En sammanfattning av energideklarationen ska finnas tillgänglig för allmänheten så att de boende eller besökare till byggnaden kan ta del av resultatet. På så sätt blir vi alla mer energimedvetna med tiden. För att energideklarationen ska kunna få denna centrala roll i energieffektiviseringen av byggnadsbeståndet krävs att systemet löpande utvärderas. Det är mot denna bakgrund som Riksrevisionens granskning av systemet och redogörelse till riksdagen ska ses. Granskningen visar att det svenska genomförandet av EG-direktivet blivit försenat, vilket medfört problem för myndigheterna att tillämpa bestämmelserna. Enligt granskningen har det också blivit ineffektivt. Deklarationen innehåller inte några rekommendationer om åtgärder, och nyttan i förhållande till det pris fastighetsägarna tvingas betala kan ifrågasättas. Kvaliteten i deklarationen varierar dessutom stort, och ansvarsfördelningen mellan de berörda myndigheterna är oklar. Det bör vara en prioriterad uppgift för regeringen att se till att EG-direktivet följs och att myndigheterna ges förutsättningar att klarlägga hur regelverket bör tillämpas. Därför bör regeringen se över det regelverk som styr tillämpningen av energideklarationer och vidta nödvändiga åtgärder för att effektivisera verksamheten och säkerställa deklarationernas kvalitet. Vi anser att det är angeläget att erfarenheterna från Riksrevisionens granskning nu tas till vara och att det leder till förbättringar av systemet. Majoriteten i utskottet känner redan till detta, eftersom Riksrevisionen våren 2009 överlämnade en granskningsrapport till regeringen. Den ligger till grund för redogörelsen från Riksrevisionens styrelse. Vi tycker dessutom att det vore lämpligt att regeringen återrapporterar till riksdagen om vilka effekter statens insatser har haft för målet att energieffektivisera bebyggelsen. Fru talman! Min andra kommentar handlar om byggfelsförsäkring. Att bygga en bostad är en process med risker, oavsett vem som är beställare. Ni kanske har följt TV4:s program Fuskbyggarna . Det kan uppstå problem som innebär att entreprenören inte vill eller kan färdigställa byggnaden eller att entreprenören bygger in fel som upptäcks först efter att byggnaden har tagits i bruk. Samhället vill minska konsekvenserna av dessa problem för beställaren och har därför bestämt att det ska finnas en försäkring, lag om byggfelsförsäkring m.m. Många anser att denna försäkring inte är meningsfull och att avgiften bara är en utgift som ökar byggkostnaden. Detta har lett till en översyn av nuvarande lagstiftning. Utan att man insamlat fakta föreslogs det att lagen fortfarande ska finnas kvar när beställaren är en bostadsrättsförening eller en konsument. I april 2008 fick en annan utredning, Bygg - helt enkelt, i uppdrag att utreda möjligheten att i viss utsträckning begränsa tillämpningsområdet för lagen om byggfelsförsäkring. Även här föreslås att försäkringen ska finnas kvar. Ingen av utredningarna har dock hittills föranlett någon lagändring från regeringens sida. Byggfelsförsäkring ska enligt lag finnas vid nybyggnad av alla småhus och även vid vissa bygglovspliktiga ändringsarbeten. I det senare fallet ska byggnadsnämnden pröva om byggfelsförsäkring behövs. Nästan alla som bygger småhus är förstagångsbyggare, 80-90 procent. Det är ofta unga oerfarna familjer som satsar sina besparingar på sitt livs största affär. Som en säkerhet i botten finns den tioåriga försäkringen mot byggfel. Det är en försäkring som alla som bygger ett nytt hus eller gör stora ombyggnationer måste teckna. Annars blir det inte ens bygglov. Kravet på byggfelsförsäkringarnas utformning har ifrågasatts men även andra frågor om försäkringarnas utformning. Vi tycker att regeringen nu ska redovisa sitt ställningstagande samt lägga fram förslag om lagändringar. Jag vill även nämna några ord om byggregler och byggkostnader. Boendekostnaderna för nyproducerade bostäder ligger i dag på en mycket hög nivå. En viss förklaring är avvecklingen av alla byggstimulanser och en bostadspolitik som inte gynnat en rättvis utveckling på bostadsmarknaden. Bristande konkurrens och effektivitet inom byggsektorn har i flera utredningar framhållits som ett stort problem. När Socialdemokraterna hade regeringsmakten tog vi flera initiativ till ett ökat byggande. Det handlar bland annat om Byggkostnadsforum vid Boverket som syftade till att sprida kunskaper och metoder som kan begränsa byggkostnaderna. Tyvärr har verksamheten inte fått fortsätta under nuvarande regering. Vi anser att det finns anledning till en ny översyn av vilka åtgärder som kan vidtas för att pressa kostnaderna i nyproduktion av framför allt hyresbostäder. Fru talman! Till sist vill jag ta upp frågan om kunskapsutveckling inom byggsektorn. Felaktiga materialval och tillämpning av oprövade byggmetoder får ofta allvarliga följder. Hus drabbas av fukt, mögel eller andra skador som kan ge hälsoproblem för de boende. Det är svårt att klarlägga ansvaret för byggfel och att få ersättning för de drabbade. Det finns helt enkelt ett stort behov av nytänkande inom byggsektorn. Under vår regeringstid stödde vi bland annat pilotprojekt som minskade byggkostnaderna. Vi satsade på att stärka ett samarbete mellan företag, kommuner och staten för att få i gång en utveckling mot en hållbar bygg- och bostadssektor. Vi anser att staten behöver stärka sin roll när det gäller att ta fram ny kunskap om byggmaterial och byggmetoder samt att sprida kunskapen inom byggsektorn. Det finns anledning att se över alla led i kunskapsuppbyggnaden inom området, från grundforskning och tillämpad forskning till pilotprojekt och fullskalig produktion. Jag vet att ni har ett orubbligt förtroende för marknadens parter. Det är marknadens parter som ska fixa allt. Ni behöver hjälpa till. Regeringen är för passiv i bostadspolitiken - om jag ska vara snäll i min bedömning. 0103812031214 GX04RRS3 N 2010-01-01 00:00:00 264157 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0994/#anf49