<anforande>
<dok_hangar_id>2349480</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0989</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:89 Onsdagen den 17 mars</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>89</dok_nummer>
<dok_datum>2010-03-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa trafiksäkerhetsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C32BCF0C-93A2-46D9-A860-CEC869B4D3BF</anforande_id>
<anforande_nummer>80</anforande_nummer>
<talare>KARIN SVENSSON SMITH (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna nr 4 och nr 9.
Vi debatterar trafiksäkerhet i dag. Vi är inte den enda politiska församlingen som gör det. Alldeles nyligen har generalförsamlingen debatterat trafiksäkerhet. Jag tror att den frågan var där för första gången. Anledningen till att FN:s generalförsamling debatterar den här frågan är att man via Världshälsoorganisationen har gjort en rapport om hur illa tillståndet är, hur många det är som skadas och dödas av trafiken.
Över en och en halv miljon människor dör varje år på våra vägar, och det är hela tiden en ökande andel av dödsorsakerna i världen som kan härröras från trafiken. Det har gjort att man har utnämnt trafikolyckorna till en epidemi. Denna epidemi måste behandlas som andra epidemier. Man tar alltså reda på orsak. Man försöker hitta en medicin, ett läkemedel. Eller man försöker se till att det här inte skadar människor eller ger upphov till att människor omkommer i förtid.
För det handlar om förtid. För Sveriges del är det så att den som mister livet i trafiken i genomsnitt mister 33 ½ år av sin återstående livslängd. Det skiljer detta från många sjukdomar som orsakar förtida död. Då är det i regel en kortare tid av livet man blir av med på grund av sjukdomen jämfört med när det är trafikolyckor.
Den här världsepidemin har gjort att FN har tagit fram ett statement, time for action, för att komma åt trafikolyckorna. Om man läser det kan man notera att trafikolyckorna har seglat upp, så att det är den vanligaste orsaken till att människor mellan 15 och 29 år dör i världen. Det är alltså långt över vad krig, sjukdomar och annat åstadkommer. Trafiken är den enskilt största orsaken till att ungdomar mellan 15 och 29 år mister livet.
Går vi över till svenska förhållanden kan vi konstatera att vi jämfört med snittet i världen ligger bra till i förhållande till vår vägtrafikvolym. Då kan man undra: Vad beror det på att Sverige ligger bättre till än andra länder?
Ja, det finns ett antal faktorer. En faktor är något som vi har gjort rätt framgångsrikt. Det började under den tid då vi gjorde rödgröna budgetar tillsammans, för då gick vi över till att använda rätt stor andel av väginvesteringarna till att bygga motorvägar.
Vi började bygga två-plus-ett-vägar med mittvajrar. De kan vara mer eller mindre populära hos de bilförare som färdas längs dem, men rent faktiskt är de rätt effektiva när det gäller att förhindra att trafikolyckor ger upphov till död.
De här två-plus-ett-vägarna gör att man kan förse 20 gånger så lång vägsträcka med mittseparation jämfört med om man bygger en genomsnittlig motorväg. Att vi har kunnat anlägga dessa på så stor del av vägnätet är en anledning till att vi ligger lägre än andra.
En annan anledning till att Sverige sticker ut jämfört med resten i statistiken är att vi har en automatisk hastighetsövervakning. En av anledningarna till att jag yrkar bifall till den reservation som handlar om ägaransvar handlar om att göra ATK mer effektivt. I dag vet vi att ganska många slipper undan därför att polisen inte klarar av att identifiera den förare som har blivit fotograferad av hastighetskamerorna.
En annan anledning till att Sverige ligger så bra till i den här statistiken är att vi jämfört med andra länder har en mycket framgångsrik bilbesiktning. De årliga bilbesiktningarna, som vi har haft under en lång tid i Sverige, har gjort att det är promillen av olyckorna som kan hänföras till något fel i fordonet.
Det här är väldigt viktiga faktorer plus det faktum att konjunkturen nu har gjort att biltrafikvolymen har minskat.
Frågan är då: Vad gör vi? Är vi nöjda med situationen? Nej, det kan vi självfallet inte vara. För även om det, jämfört med andra länder, är få som omkommer orsakar trafiken väldigt stora skador. Det handlar om sjukdomar, många gånger allvarliga sjukdomar. Människor blir lemlästade och får sitta i rullstol resten av livet. De blir borta från arbete. De förlorar sin inkomst. Det är en samhällsekonomisk förlust utöver alla individuella förluster som det handlar om.
Där finns all anledning att vidta de åtgärder man kan för att ytterligare minska anledningarna till att människor kommer till skada i trafiken.
Jag ska beröra fyra sådana områden där man faktiskt kan göra väsentligt mycket mer för att hindra att människor kommer till skada i trafiken och för att vi ska närma oss den nollvision som riksdagen en gång har enat sig om.
För det första gäller det hastighet. Det är den största anledningen till att trafiken ger upphov till olyckor och olyckor med dödlig utgång. Där är hastighetsövervakningen väldigt viktig. Tyvärr är efterlevnaden av hastighetsgränserna dålig. Det är bara en av alla hastighetsgränser som minst hälften av förarna efterlever. Resten överskrider merparten av dem som är ute på vägarna.
Därför är det vitalt att kanske inte alla gånger lägga mycket tid på att identifiera den som har kört och misslyckats. Man kan i stället gå över till ägaransvar. Centerpartiet var det parti som förde in det i den här diskussionen genom en motion en tidigare mandatperiod. 
Vi tyckte att det var ett bra förslag från Centern. Jag tycker att det är rimligt att man övergår till ägaransvar. Vägrar ägaren till bilen eller motorcykeln att uppge vem det är som har kört får ägaren själv åta sig förseelsen.
En sak till är viktig när det gäller hastigheten. Automatisk hastighetsövervakning är viktigt också för att minska klimatpåverkan från trafiken, eftersom hastigheten på bilarna är klart proportionell mot utsläppen av koldioxid.
En annan viktig sak som vi inte ska debattera här - jag tänkte bara nämna den kort - är att få bort alkoholen från vägarna. Man kan diskutera alkohol i många olika sammanhang, men man borde kunna vara överens om att den inte har på vägarna att göra. 
I det här sammanhanget saknar jag mycket Kristdemokraterna som var en bra lierad i de frågor som prioriterade trafiksäkerhet och var klart pådrivande i diskussionen om alkolås. Det finns förberedda lagförslag, men regeringen återkommer inte med något. Vi kommer att debattera det närmare framöver i kammaren.
En annan viktig anledning till att föraren tappar uppmärksamheten och blir orsak till olyckor är mobiltelefoner. Det har nämnts en del tidigare i talarstolen, både av Peter och Marie, så jag ska inte göra någon längre utvikning kring det.
Jag tycker inte att resonemanget om att det finns andra saker som också kan vara störande för föraren är särskilt hållbart. Med det resonemanget kan man inte vidta någon åtgärd alls, eftersom man inte kan vidta åtgärder mot alla.
Sverige är ett av de mest laglösa länderna just på det här området. Jag tycker att det är pinsamt. Det är bättre att vi går på att man förbjuder mobiltelefoni under bilfärd. Jag skulle gärna inkludera sms i detta för föraren, med undantag för yrkestrafiken.
Folkpartiets motion med Helena Bargholtz som undertecknare tycker jag är bra. Miljöpartiet vill reservera sig till förmån för den.
När det gäller kollektivtrafik har vi inte med det så mycket i det här betänkandet, men vi har det i ett tidigare trafiksäkerhetsbetänkande. Jag vill notera att förr hade vi eniga trafiksäkerhetsbetänkanden från trafikutskottet. 
Det är den helt oöverträffade metoden för att minska olyckor i trafiken. För varje biltransport vi kan byta ut mot en kollektiv transport minskar risken för att människor skadas och dödas i trafiken, både för dem som själva finns i kollektivtrafiken och för dem som inte finns i kollektivtrafiken. 
Skulle man kunna hitta en gemensam strategi för att komma till rätta med trafikolyckorna och minska klimatpåverkan från trafiken skulle det sannolikt vara väldigt effektivt. Trafiken är inte bara ett bekvämt sätt att transportera sig utan innebär också en väsentlig risk för liv och hälsa.
</anforandetext>
<intressent_id>0457308547314</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01TU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>263841</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0989/#anf80</protokoll_url_www>
</anforande>
