2349480 GX0989 Riksdagens protokoll 2009/10:89 Onsdagen den 17 mars 2009/10 89 2010-03-17 00:00:00 Vissa frågor om globalisering m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 1DF191F7-8FD9-4F96-97FA-DC110CF8C8CD 76 HOLGER GUSTAFSSON (kd) kd Fru talman! Globaliseringen ger världen nya möjligheter till frihet och välstånd. En anledning till det är att världshandeln växer och blir friare, vilket skapar positiva relationer mellan människor. År 1970 utgjorde handel med varor och tjänster 13 ½ procent av världens bnp. Fyra decennier senare har siffran mer än fördubblats. De senaste decennierna har hundratals miljoner människor, inte minst i Asien, lyft sig ur fattigdom och förtryck till välstånd och demokrati. Samtidigt har länder som ställt sig vid sidan om eller av någon anledning inte fått ta del av globaliseringen halkat efter i välståndsutvecklingen. Människor som skärmas av från globaliseringen tvingas djupare ned i fattigdom och ofrihet. När 1800-talets industriella revolution ägde rum i västvärlden omfattades en tredjedel av världens befolkning. England dubblade då sin bnp på 50 år. Kina gör det i vår tid på 9 år. År 2006 var utvecklingsländernas andel av världsekonomin för första gången större än de utvecklade ländernas. Detta visar globaliseringens möjligheter och att den utveckling som pågår i vår tid är lika genomgripande som den industriella revolutionen. Tillväxten under 2000-talet fram till finanskrisen var högre än någon annan period, inklusive den industriella revolutionen. Efter finanskrisen står världen sannolikt inför en ny fas av globalisering. Fru talman! Det ömsesidiga ekonomiska och politiska beroende som globaliseringen ger illustrerar nyttan och nödvändigheten av ett fördjupat politiskt samarbete mellan länder. Ömsesidigt beroende och viljan till samarbete kan bidra till välstånd, fred och stabilitet. Samarbete skapade förutsättningar att bättre möta den finanskris som drabbade världen under de gångna åren. Till skillnad från den förödande nedåtgående spiral av protektionism och isolering som präglade depressionen under 1930-talet har det internationella systemet stått emot finanskrisens påfrestningar. Den snabba produktionsökning som följt av globaliseringen ger ökat välstånd men har också lett till ökade klimatutmaningar. Klimatfrågan ger anledning till ökat ansvarstagande från stora aktörer som EU, USA och Kina och naturligtvis från oss övriga mindre länder. Fru talman! Globaliseringen skapar förutsättningar för att värderingar av mänskliga fri- och rättigheter och demokrati också ska spridas. Samtidigt uppstår en utmaning. Det gäller att säkerställa att dessa värderingar fortsättningsvis får råda trots att länder som inte tidigare bejakat dessa värderingar tar en allt större plats på den globala arenan. Utvecklingens genomlysbarhet ökar via nya medier, som gör att vi kan följa världen i realtid. Företag kan undersöka grundläggande investeringsförutsättningar för orter över hela världen, och människor kan följa händelser oavsett var de sker. Globaliseringen är inte en avslutad process, eller något som vi har sett slutet på. Globaliseringen är en pågående process, som sannolikt bara har börjat. Det är bra. Sveriges välstånd är byggt på internationell handel och våra företags möjlighet att konkurrera på den internationella marknaden. Kristdemokraterna vill ta vara på de möjligheter till ökat välstånd och frihet som globaliseringen ger och medverka till att sprida globaliseringens fördelar så att fler människor och länder kan dra nytta av den. Fru talman! Med detta viktiga konstaterande yrkar jag bifall till förslagen i utskottets betänkande UU13 och avslag på motionerna. 0782713019602 GX01UU13 N 2010-01-01 00:00:00 263837 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0989/#anf76