<anforande>
<dok_hangar_id>2349480</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0989</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:89 Onsdagen den 17 mars</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>89</dok_nummer>
<dok_datum>2010-03-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa frågor om globalisering m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>47431DB9-0005-4972-ADCB-A678C98434A8</anforande_id>
<anforande_nummer>71</anforande_nummer>
<talare>KERSTIN ENGLE (s) replik</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det var ett intressant anförande, men jag tyckte att det var väldigt defensivt. Det stämmer naturligtvis att man inte kan göra allt på en gång överallt. Men man måste väl ha en vision.
Efter att Rickard Sandler skrev detta - om det nu var 1930 eller 1936 - har väl världen förändrats ganska radikalt. Jag nämnde att vi ser allt fler demokratier i Latinamerika och att fler har lyfts ur fattigdom. Det är naturligtvis mycket bra, men det vi nu vill är att fler ska komma i åtnjutande av detta. Är det inte kloka, framsynta politiska beslut som gör att världen förändras?
Det vore väl bra om Anne-Marie Pålsson åtminstone kunde yrka bifall till någon åtgärd. Om man nu ska koncentrera sig på en kunde det vara intressant att veta vilken åtgärd som Anne-Marie Pålsson bedömer som den mest angelägna.
Jag ska återkomma om biståndet, för det är lite magstarkt att kalla de åtgärder som har vidtagits kraftfulla.
</anforandetext>
<intressent_id>0251564185908</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01UU13</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>263832</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0989/#anf71</protokoll_url_www>
</anforande>
