<anforande>
<dok_hangar_id>2349480</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0989</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:89 Onsdagen den 17 mars</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>89</dok_nummer>
<dok_datum>2010-03-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 11 §) Vissa trafiksäkerhetsfrågor (forts. TU12)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7A8E0D98-97A4-4DF5-801B-C8EDBDCFACB8</anforande_id>
<anforande_nummer>104</anforande_nummer>
<talare>ANNELIE ENOCHSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Trafiksäkerheten är ett prioriterat område för oss i alliansen, och nollvisionen är 
ett
 sätt att kraftsamla för att minska antalet döda i trafiken samtidigt som trafiksäkerhetsåtgärderna ökar. När det gäller visionen nådde man inte ända fram år 2007 med max 270 omkomna. Nu är målet satt till år 2020 med max 220 omkomna vid denna tidpunkt. Det är bra med mål och visioner som samhället gemensamt strävar mot. Nollvisionen är ett sådant mål. Det är också viktigt att samhället arbetar med att ändra attityder och beteenden som är trafikfarliga. En sådan sak är att inte köra onykter.
Trots att antalet dödsolyckor i trafiken sjunker ligger antalet alkoholrelaterade dödsolyckor sedan flera år kvar på samma höga nivå. Även användandet av narkotika, tablettmissbruk och bruk av utskrivna mediciner kan påverka körförmågan negativt. Det finns i dagsläget ingen statistik som är så tillförlitlig att den kan användas för att följa rattfylleriets utveckling över tid i Sverige. Mycket talar dock för att rattfylleriet ökar i vårt land. Antalet anmälda rattfylleribrott i Sverige har ökat varje år sedan slutet av 1990-talet.
Befolkningens alkoholkonsumtion har också ökat under denna tidsperiod. Mellan 2006 och 2008 ökade antalet bilister som ertappades med alkohol i blodet med 13 procent trots att polisen minskat på antalet nykterhetskontroller. Totalt ertappades 31 204 personer 2008 med alkohol i blodet. Av de motorfordonsförare som dör i trafikolyckor obduceras de flesta, ungefär 80 procent. Enligt Vägverkets statistik hade 37 procent av de personbilsförare som omkom i trafiken 2007 alkohol i blodet. Denna siffra har ökat mer eller mindre konstant sedan 1997 då 18 procent hade alkohol i blodet. Av de personbilsförare som omkom i singelolyckor 2007 hade drygt 50 procent alkohol i blodet. De alkoholpåverkade förarna var delaktiga i 15 procent av dödsolyckorna i Sverige.
Vi kristdemokrater oroas över tendenserna till ökad acceptans för rattfylleri i Sverige, vilket delvis kan vara ett resultat av ökat resande över gränserna. En forskningsrapport som beställts av Länsförsäkringars Forskningsfond och Vägverket visar på utbredd tolerans mot trafikonykterhet bland skolungdomar. Av 350 tillfrågade gymnasieungdomar i Linköping uppgav 13 procent att de hade kört moped när de varit alkoholpåverkade, och 20 procent hade åkt med någon som kört onykter. Riksdagens mål om ett minskat antal dödsoffer i trafiken, den så kallade nollvisionen, kan endast uppnås med alkohol- och drogfria trafikanter.
I Norge finns sedan 1959 en lag som säger att motorfordonsförare inte får dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning när man förstår, eller borde förstå, att den kan föranleda en polisundersökning om man är med om en olycka.
Att eftersupning är ett problem i dagens Sverige bekräftas av TT:s rapportering den 11 september 2009 där man redogjorde för att Lunds tingsrätt friat en bilförare med 1,96 promille alkohol i blodet. I väntan på polis ska mannen ha lämnats utan uppsikt, och det är då han hävdar att han druckit 60 centiliter sprit på en minut. Mannen var redlöst berusad när polisen kom, men rätten ansåg att det inte kunde uteslutas att mannen druckit alkohol under den korta tid då ingen höll ett öga på honom.
Att förbjuda eftersupning i samband med bilolyckor och att tidsgränsen sätts till att man inte får dricka inom sex timmar efter en olycka är något som vi kristdemokrater vill fortsätta att arbeta för, och vi hoppas att vi så småningom får med oss hela riksdagen på detta.
I dagens betänkande har vi visat på alliansens arbete när det gäller trafiksäkerhetsarbetet. Låt mig lyfta fram några saker som hänt på detta område.
I maj 2007 beslutade riksdagen att beslutande myndigheter ska få rätt att använda sig av hastighetsgränser på tio intervall, vilket Eliza tidigare berättade om. De ändrade hastighetsgränserna beräknas kunna spara 10-15 liv per år. Med detta sagt är det viktigt att poängtera vikten av att alla hastighetsgränserna hålls. Vägverket beräknar att om alla gjorde det skulle ungefär 100 liv per år kunna sparas.
Vi har i alliansen jobbat vidare med utbyggnaden av trafiksäkerhetskameror. Dessa finns i dag på 191 vägsträckor, 280 mil väg. Totalt finns 1 077 kameror.
Sedan den 1 februari 2009 har vi ett beslut om att statliga myndigheter har krav på att införa alkolås. Målet är att 75 procent av statens fordon ska ha alkolås 2012. Kommuner och regioner ligger redan långt framme i detta arbete, bland annat när det gäller krav på alkolås i skolskjutsar. Sverige arbetar också för införande av obligatoriska krav på alkolås i kommersiella bussar och lastbilar inom EU.
Slutligen vill jag lyfta fram ett annat problem som har uppmärksammats i min morgontidning Göteborgs-Posten. Det gäller trötta lastbilsförare. Länskriminalpolisen i Västra Götaland har nyligen gjort en intervjuundersökning av lastbilsförare vid 22 rastplatser längs E6 utefter västkusten. Endast 15 procent av förarna ansåg att Sverige är det land som är tryggast att köra i. Förarna saknar trygga, säkra rastplatser där de kan sova ut i trygg förvissning om att deras gods inte blir stulet. Enligt undersökningen hade mer än varannan utländsk lastbilsförare varit utsatt för brott i Sverige. Det finns bara två säkra rastplatser i Sverige, alltså där man kan köra in lastbilen. Bägge har kommit till på privat initiativ och finns i Kumla och Värnamo.
Jag vill uppmärksamma kammaren på detta problem eftersom ingen av oss vill möta trötta och oroliga lastbilsförare när vi är ute i trafiken. Detta är intressant att nämna i dagens trafiksäkerhetsdebatt eftersom Belgien i sommar blir ordförandeland för EU och enligt uppgift bland annat kommer att ha säkra transporter med säkra och trygga rastplatser på sin agenda. Det pågår också ett arbete om detta mellan länspolisen i Västra Götaland, Transportarbetarförbundet, Vägverket och Sveriges Åkeriföretag. Det är en intressant utveckling som jag tror att vi kommer att kunna följa i kammaren och i trafikutskottet.
Med detta vill jag, fru talman, yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
</anforandetext>
<intressent_id>045666679112</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01TU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>263865</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0989/#anf104</protokoll_url_www>
</anforande>
