2349479 GX0988 Riksdagens protokoll 2009/10:88 Tisdagen den 16 mars 2009/10 88 2010-03-16 00:00:00 Svar på interpellationerna 2009/10:271 och 273 om aktiveringsåtgärden Lyftet interpellationsdebatt 7BFC8063-3808-4269-A975-9E55D8FE5B50 69 Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) m Herr talman! Låt mig börja med att tacka för frågorna. Jag ska försöka svara så gott det går. Man kan konstatera statistiken: 436 000 personer är registrerat arbetslösa. Det är 9 ½ procent av arbetskraften. Det är naturligtvis alarmerande siffror och ett resultat av det som har hänt med den finansiella krisen och hur den har slagit rakt in i svensk industri i huvudsak. Det finns dock några saker som jag tycker är viktiga att lägga på minnet. Till att börja med är arbetskraften som andel av befolkningen i princip oförändrad trots den djupa lågkonjunkturkris vi har gått igenom. Det är klart att det är någonting som skiljer den från tidigare krisscenarier - 90-talskrisen inbegripen, då arbetskraften som andel av befolkningen sjönk kraftigt när fler och fler drevs ut ur arbetskraften in i förtidspension och andra system. Detta är naturligtvis någonting som för framtiden inte är alldeles negativt. Det betyder nämligen att det den dag det vänder finns en ledig kapacitet, alltså människor som kan komma tillbaka till de jobb som då kommer - och när generationsskiftet så småningom kommer. Vi kan alltså avstå från flaskhalsproblem under lite längre tid än man annars hade gjort, och det är naturligtvis bra. Det är lite grann i det ljuset man ska se Lyftinsatsen, det vill säga att vi ska försöka behålla de människor som nyligen har blivit arbetslösa så nära arbetsmarknaden som möjligt. De ska behålla kontakten och ha någonting att göra, någonstans att gå och en vettig sysselsättning under en period då de är arbetslösa. Det handlar inte om att hyfsa statistiken; det har jag försökt att ta bestämt avstånd ifrån. Dessa personer är nämligen arbetslösa alldeles oavsett Lyftinsatsen. Det är dock naturligtvis så att aktivitet är bättre än passivitet, och jag vet att Sven-Erik Österberg delar den bedömningen. Det tror jag mig åtminstone veta. Sedan tycker jag nog att Sven-Erik är lite snabb med att döma ut detta och säga att det är panikåtgärder och så vidare. Vi vet alla att det tar lite tid innan sådana här insatser kommer på plats, och det har varit samma sak med plusjobben eller andra typer av insatser av liknande karaktär. Det var därför Arbetsförmedlingen bad kommunalrådet i Norrköping Lars Stjernkvist att på Arbetsförmedlingens uppdrag arbeta med kommunerna. Detta arbete har Arbetsförmedlingen inte redovisat än utan kommer att redovisa inom överskådlig framtid, vad jag förstår. Själva tycker vi naturligtvis, efter att också ha pratat med Lars Stjernkvist och Arbetsförmedlingen, att det inte kan vara rimligt att staten - och det är tyvärr ofta traditionen - själv avstår från att göra så hemskt mycket och överlåter allt ansvar på kommuner och andra. Därför tycker vi inte att det var olämpligt att vi tog kontakt med våra andra departement för att på det sättet be dem prata med sina myndigheter om att också staten ska kunna ta detta ansvar. Det som gäller är naturligtvis att det är budgeterat för 40 000 platser. Exakt hur många personer det innebär kan vi inte veta, för det beror på vilken anvisad tid det handlar om - ungdomar upp till tre månader och icke-ungdomar, det vill säga vi andra, upp till sex månader. Regleringsbrevet från den 4 mars har givit Arbetsförmedlingen i uppdrag att strukturera hur detta stöd på 200 miljoner kronor ska kunna utbetalas. Vi har av olika statsstödsskäl och liknande varit tvungna att formulera det på ett sätt som fungerar, det vill säga "bör". Det ska också innefatta "annat", av typen praktikplatser och annat. Men det är Arbetsförmedlingens uppdrag att strukturera detta på ett sådant sätt att det premierar de anordnare som gör stora insatser. Jag är glad att kunna konstatera att SMHI bara häromdagen på sin hemsida presenterade att de tar emot 3 000 Lyftare. Det tycker jag är en alldeles utmärkt signal som är väldigt glädjande, och vi kommer säkert att få se flera andra myndigheter göra på liknande sätt. På mitt eget departement - jag fick frågan från Greger Tidlund - är min målsättning att vi ska ta emot motsvarande 10 procent av vår arbetsstyrka, det vill säga tio personer. Vi börjar med fem ganska omgående, och vi kommer sedan att växla upp med ytterligare fem under året. 0263862488414 GX10271 N 2010-01-01 00:00:00 263738 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0988/#anf69