<anforande>
<dok_hangar_id>2349479</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:88 Tisdagen den 16 mars</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2010-03-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 2009/10:271 och 273 om aktiveringsåtgärden Lyftet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>AAD5C44A-FA6A-4EA3-8F5B-43BBF4C2C3CE</anforande_id>
<anforande_nummer>67</anforande_nummer>
<talare>GREGER TIDLUND (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag har här fått svar från Sven Otto Littorin. Men några saker skulle behöva redas ut. Det gäller ett par förordningar. I den ena förordningen, den om en jobbgaranti för ungdomar, står det att Lyftet ska pågå i längst tre månader. I den andra förordningen, som handlar om det arbetsmarknadspolitiska programmet och som är utfärdad samma dag, står det att Lyftet får pågå i längst sex månader.
På regeringens hemsida står det att Lyft inom jobbgarantin för ungdomar ska kunna pågå i som längst tre månader.
Vad är det som egentligen gäller? Är det tre eller sex månader, eller är det något annat som gäller?
I svaret på min interpellation anger ministern att regeringen har avsatt 200 miljoner till anordnare av Lyft. I första hand är det den som anordnar ett stort antal Lyftplatser som bör få bidrag. 
Hur stort antal Lyftplatser måste anordnaren ta fram för att få medel till insatsen? Och vad menas med "bör" i sammanhanget? Utgår stöd eller utgår inte stöd?
I regleringsbrevet från den 4 mars finns det en något annorlunda skrivning - det gäller 24 §: Av anslagsbeloppet får högst 200 miljoner användas för ekonomiskt stöd till anordnare av arbetspraktik i form av praktisk kompetensutveckling och Lyft. Det ekonomiska stödet ska i första hand avse kostnader för handledning av deltagare hos anordnare som anordnar ett större antal platser.
Nu utgår inte längre 200 miljoner, utan pengarna ska delas mellan flera åtgärder. Min följdfråga blir därför: Hur mycket av de 200 miljonerna ska gå till Lyftanordnarna?
Vidare undrar jag hur många handledare du tror att det behövs för att kravet på myndigheterna om att ta emot 20 000 praktikanter ska uppfyllas?
När det gäller antalet arbetslösa fylls det ju på. I går kom det nya siffror. Vi är just nu uppe i 435 000 arbetslösa, en ökning med 118 000 personer sedan motsvarande tid föregående år. Det framgår om vi tittar i backspegeln. I fredags var 395 personer inskrivna i Lyftet. Det gäller då hela landet, så det är en bit kvar tills ni når upp till de 40 000 platserna som det är budgeterat för. Eller är det 65 000 personer som det är budgeterat för? I alla fall finns det vissa tidningsuppgifter som du, Sven Otto Littorin, har svarat på. 
Räknat i antal årsarbetsplatser är det 20 000. Det förekommer också uppgifter om att det är 130 000 arbetslösa som ska erbjudas sysselsättning. Själv säger du till Svenska Dagbladet att kravet på de statliga myndigheterna att ordna 20 000 praktikplatser åt arbetslösa är ett mjukt mål.
Vad är ett "mjukt mål"? Vad gäller då för Lyftet som helhet? Hur många Lyftdeltagare ska departementen ta emot? Hur många praktikanter ska ditt eget departement ta emot? Jag har försökt få fram den senare siffran, men jag kan säga att de på ditt departement är som musslor, så du har god koll på dem. De säger ingenting.
När det gäller Arbetsförmedlingen har regeringen inte formulerat något mål för antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin per handläggare vid Arbetsförmedlingen. Jämfört med den tidigare aktivitetsgarantin har jobb- och utvecklingsgarantin ungefär dubbelt så många deltagare per handläggare vid Arbetsförmedlingen.
Riksrevisionen anser att regeringen bör utarbeta motsvarande riktlinjer för gruppen långtidsarbetslösa som tar del av jobb- och utvecklingsgarantin. Hur ser ert mål ut när det gäller antalet deltagare i Lyftet per handläggare vid Arbetsförmedlingen?
Riksrevisionen har också uttalat sig om styrningen i arbetsmarknadspolitiken. Riksrevisionen säger att regleringsbrevet är otydligt och saknar en tydlig struktur och disposition, baserad på en klar distinktion mellan mål, medel och uppdrag. Enligt Riksrevisionens bedömning bör regleringsbrevet kunna förtydligas och göras mer pedagogiskt. Hur ska det gå till?
</anforandetext>
<intressent_id>0197306878612</intressent_id>
<rel_dok_id>GX10271</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>263736</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0988/#anf67</protokoll_url_www>
</anforande>
