<anforande>
<dok_hangar_id>2349479</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:88 Tisdagen den 16 mars</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2010-03-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2009/10:266 om situationen för dem som lämnat sjukförsäkringen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>3800D200-C567-40F4-84F1-82B1D767AB1A</anforande_id>
<anforande_nummer>61</anforande_nummer>
<talare>Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Nej, jag är verkligen inte nöjd.
När ni stödde det förra regeringsalternativet hade ni tolv år på er. Ni lämnade tiotusentals personer i passivitet i sjukförsäkringssystemet. Människor kunde vara långtidssjukskrivna år ut och år in utan att någon ställde frågan: Vad kan vi göra för dig? Vad kan vi göra för att se till att du ska slippa gå långtidssjukskriven och kan återinträda på arbetsmarknaden, komma tillbaka, få arbetskamrater och få en lön att leva på i stället för sjukpenning eller a-kassa?
Allt det misslyckades den förra regeringen med. I stället parkerade man människor i återvändsgränden.
Nu försöker vi hitta vägar tillbaka för dem som behövs på arbetsmarknaden, för dem som har möjlighet att arbeta. De som är fortsatt sjuka ska naturligtvis ha rätt till sjukpenning, precis som tidigare. Det är inga konstigheter. Rätt person ska vara i rätt system och få rätt typ av hjälp. Det är grunden för det hela.
När det gäller underlagen måste vi naturligtvis utgå från den information som finns. Den bedömning jag gjorde i december gäller fortsatt, nämligen att huvuddelen av dem som kommer från sjukförsäkringen och går över till arbetsmarknadspolitiken åtminstone inte ska få det sämre än tidigare. Det är den bedömning som är gjord på den information vi vid det tillfället hade och fortfarande har från Försäkringskassan.
Det går inte att på en månads statistik dra den typen av tydliga slutsatser. Vi har ett problem, nämligen att vi bedömer och räknar på olika sätt inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.
Det är ett problem som jag hoppas att den kommande sjukförsäkringsutredningen ska kunna titta vidare på.
När det gäller sjukpenning och annat bedömer man veckodagar och i arbetslöshetsförsäkringen arbetsdagar. På det sättet ställer det till problem att jämföra dessa system. 
Det som vi har gjort är att vi har underlättat för alla som nu kommer över att träda in eller återinträda i a-kassan för att på det sättet kunna få en inkomstrelaterad ersättning som är högre än schablonen. Men schablonen är åtminstone ett sätt att se till att man når den nivå som finns i grunden i a-kassan. 
Grunden för alltihop är naturligtvis att den som har en arbetsförmåga kvar och prövas naturligtvis ska ha samma ersättning oavsett om man kommer från sjukförsäkringen eller från något annat system, det vill säga att arbetslösa på detta sätt behandlas på samma vis.
Men slutsatsen är naturligtvis att ingen av oss vill - det tror jag inte heller att Gunvor G Ericson vill - att dessa personer som har en arbetsförmåga kvar och som gärna vill vara med på arbetsmarknaden ska behöva gå passiva utanför. De ska erbjudas denna hjälp med denna introduktion som så småningom kan växlas över i arbetslivsinriktad rehabilitering och annat för att de på så sätt ska ha en rejäl chans och möjlighet att komma tillbaka och få ett jobb och en lön att leva på. Det måste vara huvudsyftet. 
</anforandetext>
<intressent_id>0263862488414</intressent_id>
<rel_dok_id>GX10266</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>263730</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0988/#anf61</protokoll_url_www>
</anforande>
