<anforande>
<dok_hangar_id>2349479</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:88 Tisdagen den 16 mars</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2010-03-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2009/10:266 om situationen för dem som lämnat sjukförsäkringen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>2220539F-E8C7-421C-B0CC-9D9883287832</anforande_id>
<anforande_nummer>60</anforande_nummer>
<talare>GUNVOR G ERICSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Tack för svaret.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin sade strax före jul i ett Ekoinslag: Majoriteten av dem som nu lämnar försäkringen och går över till den här introduktionen på arbetsförmedlingen kommer faktiskt att få lite mer i plånboken än om man varit sjukskriven.
Ministern fokuserar i sitt svar på schablonersättning, men min fråga var: Vilka initiativ kommer arbetsmarknadsministern att ta för att säkerställa att det blir så som ministern sade före jul, nämligen att majoriteten av dem som lämnar försäkringen och går över till introduktionen på arbetsförmedlingen faktiskt kommer att få lite mer än man hade när man var sjukskriven?
Schablonersättningen är ju ingen lösning. Den kom till för att människor skulle hinna få ersättning över huvud taget eftersom det var mycket kort om tid mellan beslut i riksdagen och införande av de nya regler som regeringen hade lagt fram.
Vilka faktaunderlag hade ministern när påståendet att en majoritet får mer i plånboken gjordes i december?
I dagens svar trycks det på att införandet av den särskilda schablonberäkningen innebär att möjligheten till högre ersättning ökar. De som har tjänat mer än 20 500 kronor i månaden blir förlorare. Det blir också de som har tjänat mycket lite eller inte är med i någon a-kassa. Kom ihåg att en genomsnittlig månadslön för en tjänsteman i privat sektor enligt SCB är 32 600 kronor i månaden, för kvinnor 28 200 kronor i månaden, alltså väsentligt mer.
Det här har också fackföreningen ST tagit upp i en rapport som pekar på att de som haft högre inkomster än ca 20 500 eller mer i månaden får sänkt ersättning. ST är det fack som många av dem som jobbar som handläggare inom Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen och som har daglig erfarenhet av de nya reglerna är anslutna till. Aktivitetsstödet för dem som tjänat 27 000 kronor i månaden blir 14 960 kronor. Samma person fick tidigare 19 200 kronor per månad i sjukpenning.
En del av dem som utförsäkrats från sjukförsäkringen får inte tjänstledigt för att gå arbetslivsintroduktionen. I min grannkommun, Norrköping, fick inte tre anställda på företaget Freudenberg ledigt. Kom tillbaka på heltid, eller säg upp dig var alternativen.
Den ekonomiska press som sätts på människor gör att många försöker arbeta heltid med risk för bakslag och försämrad hälsa.
Jag nämner också i min interpellation ett exempel som ministern inte kommenterar i svaret. Det handlar om en person som var studerande och blev sjuk. Han är en av alla dem som fått tidsbegränsad sjukersättning på garantinivå, alltså 8 500 kronor. Han hade inte hunnit jobba när han blev sjuk under sin utbildning. Han har inte en chans att kvala in till a-kasseersättning. Han mister både bostadsbidrag och sjukersättning.
Det är naturligtvis mycket tuffa villkor för en person som redan har det ekonomiskt kärvt. Ändå får jag av ministern svaret att man för närvarande inte har för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder. Är ministern nöjd med dagens situation?
</anforandetext>
<intressent_id>0640669898710</intressent_id>
<rel_dok_id>GX10266</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>263729</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0988/#anf60</protokoll_url_www>
</anforande>
