<anforande>
<dok_hangar_id>2349476</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0985</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:85 Onsdagen den 10 mars</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>85</dok_nummer>
<dok_datum>2010-03-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa handelspolitiska frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>CA46ABE4-C235-4F6F-92CF-D3FA5A0EDFFC</anforande_id>
<anforande_nummer>175</anforande_nummer>
<talare>KENT PERSSON (v) replik</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Högsta möjliga grad av frihandel är den devis som den svenska regeringen har när det gäller framtida handelsavtal. Det är intressant att Marie Weibull Kornias pratade om WTO och WTO:s framtid och framhöll vikten av att vi får en frihandel som visar högsta möjliga grad av frihandel som ska främja ökad handel och tillväxt runt om i världen.
Vad innebär det egentligen? När det gäller tjänster och handel driver Sverige, såvitt jag vet, att samtliga länder bör göra mer långtgående åtaganden i WTO och att inga sektorer ska undantas från liberalisering - inte ens grundläggande servicesektorer som el och vatten.
Jag undrar hur ni tänker. Ska det öppnas för handel mellan länder? Ska den marknaden i förlängningen också öppnas här i Sverige så att det blir öppet för att konkurrensutsätta el och vatten? Det måste väl finnas en konsekvens i linjen.
</anforandetext>
<intressent_id>0124035957411</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01NU13</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>263470</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0985/#anf175</protokoll_url_www>
</anforande>
