2349476 GX0985 Riksdagens protokoll 2009/10:85 Onsdagen den 10 mars 2009/10 85 2010-03-10 00:00:00 Vissa handelspolitiska frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt F7518130-AB3E-40FF-AA32-AED57A6E21FD 174 MARIE WEIBULL KORNIAS (m) m Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. I riksdagen finns det sedan länge en politisk samsyn på frihandeln. Det är en viktig princip som vi ska värna om. Men både inom EU och globalt måste frihandeln försvaras för att motverka protektionistiska tendenser. Det allra bästa för världshandeln är att ha gemensamma spelregler i form av multilaterala avtal för att säkra ett rättvist, stabilt och förutsägbart handelssystem. Här är det viktigt att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst i EU och i Världshandelsorganisationen, WTO, för en fri och öppen handel. Det är Moderaternas och alliansens uppfattning att WTO fungerar förhållandevis väl och uppfyller sitt syfte. Det har successivt skett förändringar och förbättringar samtidigt som dialogen med det civila samhället under åren har stärkts. Men de komplexa och utdragna förhandlingar som pågår sedan 2001 inom ramen för Doharundan visar med all önskvärd tydlighet att det finns behov av att se över organisationens funktionssätt. Förhandlingsrundorna uppfattas många gånger som tungrodda, då beslut ska ske i konsensus bland 154 medlemsstater som många gånger har spretande intressen. Det allra viktigaste nu är att ro Doharundan i land under 2010. På WTO:s sjunde ministerråd i Genève i december 2009 - där jag hade förmånen att delta - kunde jag konstatera att många medlemsländer var mycket angelägna att få till stånd ett nytt frihandelsavtal. Några av de stora handelspolitiska utmaningarna framöver rör just WTO:s framtida utformning. Marknader runt om i världen verkar alltmer över nationsgränserna. Sättet att bedriva handelspolitik och formerna för förhandlingarna har inte hängt med tillräckligt i den här utvecklingen. Därför är det hög tid att vi funderar på vad som bör ske när Doharundan väl är slutförd. I framtiden tror jag att vi kommer att behöva mer långtgående förhandlingar om icke-tariffära handelshinder, offentlig upphandling och subventioner. Utvecklingsdimensionen är viktig i detta sammanhang. Handelssystemet måste bli bättre på att integrera de fattiga länderna i världsekonomin för att de ska kunna dra full nytta av sin potential. Detta är för övrigt hela upprinnelsen till Doharundan. Det var så den kom till. Sverige har också under en lång tid arbetat för en utvecklingsvänlig handelspolitik genom DDA, Global Trust Fund och Aid for trade som syftar till att de fattiga länderna ska kunna dra ökad nytta av möjligheterna i internationell handel och ta ett helhetsgrepp på det handelsrelaterade biståndet. Som moderat tror jag att handelspolitiken och biståndspolitiken måste integreras än mer i framtiden med fokus på demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnans roll i samhället. Jag tror att handelspolitiken och biståndspolitiken måste gå hand i hand. Där tror jag att Swedfund kan göra skillnad. Senegals president sade nyligen så här: I have never seen a country develop through aid or credit. Countries that have developed all believed in free markets. There are no mysteries there. Africa took the wrong way after independence. Det tycker jag är tänkvärda ord. Det är frihandel som frigör länder och skapar välstånd. Herr talman! För Sverige, som är ett litet, ekonomiskt öppet land, är utrikeshandeln avgörande för den ekonomiska tillväxten. Exporten står i dag för över hälften av Sveriges bnp. Varannan skattekrona och vartannat jobb har sin grund i vårt utbyte med andra länder. Sedan den globala finanskrisen som fick den internationella handeln att rasa har många öppna och handelsinriktade länder haft det tufft. I finanskrisens spår minskade den svenska exporten i fjol med hela 16 procent. Inte minst därför är det en viktig uppgift för politiken att främja handel för att därmed åstadkomma fler jobb, mer företagande och bättre tillväxt. Genom att låta svenska företag utvecklas genom handeln med nya tillväxtmarknader skapas bättre förutsättningar för Sverige att komma starkare ur den ekonomiska krisen och möta framtidens utmaningar. Men utan exporten har vi inte råd med någon import. Det är ett av de viktigaste skälen till varför regeringen aktivt uppmuntrar svenska företag att exportera. Det är viktigt att den svenska främjandeorganisationen, aktörer som Exportrådet, Almi, Invest in Sweden, Swedfund, Exportkreditnämnden och andra, samverkar för maximal effekt. Exportfrämjandet är en viktig del i att underlätta för små och medelstora företag att ta steget ut på främmande marknader. Exportrådet ger kostnadsfri information och rådgivning till mindre och medelstora företag och arrangerar, tillsammans med UD, ambassaderna och Exportrådet, branschvisa seminarier och affärsdelegationer världen över. Den exportfrämjande verksamheten handlar i grunden om att minska de praktiska och framför allt de mentala trösklarna, som den som vill ge sig ut i världen för att göra affärer lätt snubblar på. Exportrådet finns numera lokalt i alla Sveriges län med regionala exportrådgivare som erbjuder kostnadsfri hjälp. Sju av tio företag som gått igenom den metodiska process som kallas steps to export upplever att de stärkts i sin förmåga att ta sig vidare ut i världen. Men det är inte bara Exportrådet utan en rad organisationer och myndigheter som på olika sätt kan bistå företag som vill exportera. Det är bra, men ibland kan det vara lite svårt att hitta rätt i denna djungel av information. Därför välkomnar jag den nya gemensamma webbportalen Internationaliseringsguiden.se som nyligen lanserats och som vänder sig till företag som söker information om rådgivning, finansiering, expertkunskap och så vidare. Där finns samlad information från Almi, Svensk Exportkredit, Exportrådet och så vidare. Ibland kan det dessutom räcka med rätt så enkla åtgärder, som till exempel när Almi och Exportrådet samlokaliserar sig. Ännu bättre är det när man i kommunerna kanske samlokaliserar sig med näringslivsenheten. Då kan det bli riktigt bra. En av Sveriges allra största satsningar är deltagandet i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010, på temat Better city - better life som kommer att invigas den 1 maj i år. Sverige deltar med en paviljong på temat Spirit of innovation som bygger vidare på Symbiocity med inriktning på innovationssystem, hållbarhet och välfärdsfrågor inom hälsa och omsorg. UD bidrar här med 70 miljoner och näringslivet med 87 miljoner. Detta kommer att skapa en välkommen plattform för svenskt näringslivs närvaro på den kinesiska marknaden. Motionsbetänkandet behandlar två motioner som argumenterar för att exportförbudet för svenskt snus på EU:s inre marknad ska hävas. Såväl jag som moderat som utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande: Vi menar att den fria rörligheten av varor, tjänster, personer och kapital är av väsentlig betydelse för förverkligandet av den inre marknaden. För ett litet och utrikeshandelsberoende land som Sverige är en väl fungerande inre marknad särskilt viktig. Förbudet mot försäljning av snus över gränserna inom unionen är inte förenligt med principen om den fria rörligheten av varor, och exportförbudet till den inre marknaden ter sig därför både diskriminerande och oproportionerligt. Sammanfattningsvis anser vi, i likhet med motionärerna, att EU:s snushandelsförbud bör avskaffas. Jag kan konstatera att regeringen och handelsministern tydligt deklarerat sin avsikt att verka för att förbudet att exportera snus inom EU ska hävas. 0906517990916 GX01NU13 N 2010-01-01 00:00:00 263469 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0985/#anf174