2349476 GX0985 Riksdagens protokoll 2009/10:85 Onsdagen den 10 mars 2009/10 85 2010-03-10 00:00:00 (forts. från 12 §) Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet (forts. SkU27) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt DEFE1AD4-9706-44A7-BA12-E4954D36F036 111 HELENA LEANDER (mp) mp Herr talman! Jag vill också ha en företagsbeskattning som gynnar innovationer och entreprenörskap. Jag vill också ha en tonnageskatt som ger likvärdiga villkor för svensk sjöfart. Jag vill också ha ett gott informationsutbyte med andra länder så att de skatter som ska betalas in verkligen blir betalda och jag vill också ha en rättvis och likformig fastighetsbeskattning. Det här har mina rödgröna kolleger redan redogjort för väldigt föredömligt före voteringen. Jag hoppas att ni kommer ihåg det så att jag i stället kan koncentrera mig helt på frågan om uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ. Uttagsbeskattning är en gammal fin princip i svensk skattelagstiftning som finns till för att företagsägare inte ska undgå beskattning av företagets inkomster genom att ta ut värdet av företagets produktion för privat bruk. Om varor eller tjänster överlåts till ett pris som understiger marknadspriset ska man uttagsbeskattas. Det är mig veterligen ingen som har ifrågasatt den principen som sådan, däremot har i alla fall jag fått väldigt många mejl från människor som tycker att Skatteverkets tillämpning när det kommer till vindkraftskooperativ är mycket konstig. Vindkraftskooperativen består av människor som gått samman i en ekonomisk förening och investerat i vindkraftverk som ska förse dem med el. Kostnaden för en andel motsvarar byggandet av vindkraftverken, inklusive eventuell vinst för projektören. Varje andel i kooperativet berättigar sedan andelsägaren till att köpa en viss mängd el till ett visst pris, som i sin tur ska täcka de löpande kostnaderna inklusive eventuella vinster för underhållsföretag och så vidare. Precis som de olika elbolagen erbjuder olika avtalsmodeller har vindkraftskooperativen en helt egen prissättningsmodell, med egna förutsättningar. Man betalar helt enkelt i två steg, först för själva andelen och sedan för själva elen. Eftersom man redan har betalat för andelen en gång kan själva elpriset normalt vara lite lägre än spotpriset på elbörsen Nordpool. Det är den här detaljen som Skatteverket har hakat upp sig på. Efter en rad framgångsrika år för vindkraftskooperativen, som har gjort att en tiondel av vindkraften i dag är andelsägd, kom Skatteverket sommaren 2008 på att den andelsägda elen borde uttagsbeskattas. Det är något som också senare har bekräftats i en dom från Skatterättsnämnden strax före jul. Med den här extraskatten på elen blev den tidigare lönsamma investeringen plötsligt en ren förlustaffär. Det har lett till att antalet sålda andelar och intresseanmälningar för nyteckning av andelar i vindkraft har minskat med mellan 80 och 95 procent under år 2009 jämfört med hösten 2008. Det är en mycket olycklig utveckling. Delaktighet i vindkraftens vinster, såsom genom andelsägande i kooperativ, har visat sig öka den folkliga förankringen för vindkraften. När nu uttagsskatten slår undan benen för vindkraftskooperativen minskar alltså inte bara mångfalden på elmarknaden, utan i förlängningen äventyras också vindkraftens fortsatta förankring och därmed utbyggnad. Finansministern har varit mycket tydlig med att han tycker att Skatteverkets nytolkning är bra och att regeringen inte tänker göra någonting åt saken. De borgerliga i utskottet nöjer sig med en förhoppning om att Skatteverket ska informera bättre om vilka regler man tillämpar för att beräkna marknadspriset. Vi rödgröna menar däremot att regeringen snarast bör se till att frågan får en lösning. En naturlig utgångspunkt vore att titta lite närmare på begreppet marknadspris. Det finns en ekonom som heter Thomas Tangerås som har tittat närmare på det här. Han menar att vindkraftskooperativens elpriser uppfyller alla krav på marknadsmässighet eftersom priserna och kvantiteterna är oreglerade, konsumenter och leverantörer köper och säljer av fri vilja och köpare och säljare har motstridiga intressen. Det är helt enkelt en annan prissättningsmodell, men därmed inte nödvändigtvis ett rabatterat pris. Om vi kommer fram till att det är ett marknadspris det handlar om faller ju hela frågan om uttagsbeskattning och man kan återgå till de tidigare reglerna. En annan modell, som har lanserats av några centerpartister som fortfarande tycks dela vår tro att vindkraft är bättre än kärnkraft, bygger på att se över reglerna för kooperativ utdelning. I dag får alla kooperativ, alltså inte bara vindkraftskooperativ, före beräkning av eventuell uttagsskatt göra ett avdrag för så kallad kooperativ utdelning. Det baseras på kooperativets omsättning. Det är gynnsamt för många av de traditionella ekonomiska föreningarna som har en förhållandevis stor omsättning. Vindkraftskooperativen däremot, som har en ganska låg omsättning men en ganska hög kapitalinsats, har inte så stor glädje av det här avdraget. Om man i stället skulle kunna välja att basera den kooperativa utdelningen på kapitalinsatsen skulle även vindkraftskooperativen kunna ta del av avdraget för kooperativ utdelning i större utsträckning än i dag. Exakt hur man ska gå till väga återstår att utreda, men det viktiga är att redan nu kunna ge beskedet att någonting ska göras. Som det är nu har nyteckningen av andelar tvärbromsat. Om inte frågan får en snar lösning riskerar vi inte bara det utan också att de som redan äger andelar drar sig ur. Vem vill vara med i någonting som är en förlustaffär? Med tanke på andelsägandets positiva effekter för utbyggnaden av vindkraft äventyrar det faktiskt i förlängningen hela vindkraftssatsningen. Är borgerligheten beredd att stillatigande se på när vindkraftverken tynar bort på grund av en stelbent regeltolkning? Det är inte jag. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 3. 0872978640827 GX01SkU27 N 2010-01-01 00:00:00 263406 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0985/#anf111