<anforande>
<dok_hangar_id>2349476</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0985</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:85 Onsdagen den 10 mars</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>85</dok_nummer>
<dok_datum>2010-03-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>945DEAFB-F231-4EB3-BD68-EADA7AABFEC3</anforande_id>
<anforande_nummer>109</anforande_nummer>
<talare>RAIMO PÄRSSINEN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det är intressant att notera att regeringsföreträdarna går i spinn. Man ska prata om arbetsmarknaden och jobb när det gäller detta. Men i övrigt - när det gäller den stora arbetslöshet som har spridit ut sig i landet, när det gäller det stöd företagen behöver i form av kompetensutveckling, kapital och ingenjörskunskap och när det gäller alla nedläggningar som har varit i till exempel mitt hemlän - hörs det inte så mycket från mina kamrater på den borgerliga sidan i skatteutskottet.
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservationerna 1, 2, 3 och 6, så att detta inte glöms bort i hastigheten. 
Ni har tagit ansvar för Sverige, säger ni. Då är det dags att börja göra bokslut nu. Vad är det för utveckling vi kan utläsa från den politik ni konsekvent har drivit? Som jag sade har antalet arbetslösa ökat med 100 000. Utanförskapet - det begrepp ni själva har myntat och räknat på - har ökat med 70 000. Vi fick höra från Centerpartiet att en person i utanförskap kostar ungefär 1 miljon kronor. Det är då 70 miljarders belastning som ligger i den ökningen. 
Enligt SCB har inkomstskillnaderna inte varit så stora som nu sedan man började med dessa mätningar 1975. Senast i veckan kom en RUT-undersökning som pekar på att andelen fattiga, ensamstående kvinnor med barn har ökat med 40 procent eller ungefär 22 000 personer sedan 2006. Socialbidragen ökar i 90 procent av kommunerna. Ni är nöjda. 
Allt detta har hänt samtidigt som regeringen har sänkt skatterna med 100 miljarder kronor. Ni säger att ni har gjort det för att klara sysselsättningen. Det har gått åt helt fel håll med helt fel profil. Det är inget snack om att den största delen av skattesänkningarna - det är det många som har sagt, och de står för det - faktiskt har riktats till den rikaste tiondelen. 
Herr talman! Vi socialdemokrater väljer en annan väg. Det måste alltid få vara så att jobben går före skattesänkningar. Sverige behöver en kraftfull politik för att möta den stora arbetslösheten, de stora utmaningarna och klimatförändringarna samt för att minska de växande klyftorna. Om detta är vi helt överens med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och vi kommer - var så lugna - att presentera fler förslag som är gemensamma. Vi kommer också att presentera finansiering för dessa förslag. 
Vi vill som ni känner till införa en ny fastighetsskatt. Den ska utgå från dagens system, men vi vill göra förbättringar som tar till vara och förbättrar neutraliteten mellan olika boendeformer och som är fördelningspolitiskt mer rättvisa. 
Det finns många andra viktiga områden där vi formar vår gemensamma politik, bland annat det som varit uppe tidigare: bekämpning av skattefusk. Var är ert program när det gäller detta? Vi har ett tiopunktsprogram för skattefusk och ekonomisk brottslighet. Vi vill också styra över skatterna så att det blir bra och förbättrar miljön. Jag måste få tala om för mina kära kamrater från den borgerliga sidan i skatteutskottet att vi ser fram emot valrörelsen.
Herr talman! I vår första reservation pekar vi på EU:s sparandedirektiv, som i sin nuvarande utformning är alltför begränsat för att vara ett verksamt instrument mot avancerad skatteplanering. I princip omfattar det endast fysiska personers banktillgodohavanden. Kapitalvinster på aktier och företagsinkomster är undantagna. 
Här tycker vi faktiskt att det går att göra mer, för det går alltid att göra lite till. Regeringen bör visa större aktivitet till stöd för en revidering och utvidgning av sparandedirektivet än vad som hittills gjorts. Kampen mot ekonomisk brottslighet måste alltid vara ett prioriterat område, och därför yrkar jag bifall till reservation 1. 
Herr talman! Utskottsmajoriteten skriver att skattereglerna ska utformas så att de kan finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt. Vad menar man då? Just nu lånar regeringen till skattesänkningar, och som om inte det vore nog sitter man och planerar nya, stora sänkningar. Bara Centerpartiet presenterar skattesänkningar på 28 miljarder kronor till. 
Är det hållbart? Nej, naturligtvis inte.
Vidare säger man i betänkandet att reglerna ska skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser. Det kanske Annicka Engblom från Moderaterna kan svara på. Hur tänker ni då? Vad tänker ni göra? Handlar det om de 3 miljarder kronor ni har dragit in i höjd skatt på trafikförsäkringspremien genom att lägga på den pålagan? Eller är det någonting annat? Det kanske finns ett svar till den texten.
Herr talman! Förra året hade regeringen för mycket att göra. Det fick vi höra när vi diskuterade tonnageskatten. Tonnageskatten har fått två tillkännagivanden från denna kammare. Vi är fullständigt överens i utskottet över alla partigränser. Men vad gör man då från majoriteten? Med sin ordförande hukar man och väljer ett blekt uttalande om att man utgår ifrån att regeringen skyndsamt ska göra det riksdagen har bestämt. Nu har vi utgått från det ett par gånger. Förra gången hade regeringen för mycket att göra med EU-ordförandeskapet. Den här gången kanske detta kommer upp i någon annan utredning. Vi menar att det nu finns en möjlighet för kammaren att verkligen sätta fart på det här genom ett tillkännagivande. Vi vet att det finns borgerliga ledamöter som är otåliga i den här frågan också. Frågan är hur många gånger ni ska tillåta att regeringen nonchalerar riksdagen innan ert tålamod tryter.
Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har gått snabbt. Tyvärr har vindkraftskooperativens utveckling hejdats av den avsiktsförklaring som Skatteverket har gjort om att börja ta ut uttagsskatt för kooperativ på mellanskillnaden mellan elpriset på börsen Nord Pool och det pris som andelsägarna betalar för elleveranser från kooperativen.
Problemet måste få en snar lösning så att den andelsägda vindkraften åter kan fortsätta att växa. Därför tycker vi att regeringen borde utreda frågan och analysera begreppet marknadspris, som tillämpas vid uttagsbeskattning och på avdraget för vindraftskooperativens utdelning.
Men vad säger majoriteten nu igen? Jo, att Skatteverket kommer att informera om vilka principer man avser att tillämpa. Här kan man lägga till ett litet "häpp" i protokollet!
Man utgår även ifrån att Energimyndigheten ska kunna bistå med underlag som belyser prisutvecklingen. Vad är det för skrivning i ett betänkande från riksdagen? Har inte regeringen ett ansvar i frågan? Och framför allt, Annicka Engblom: Var står du i den här frågan? Vad tycker ni? Om Skatteverket kommer med ett uttalande - ställer ni upp på det oavsett vad det innebär? Eller vad säger ni?
Vad säger Åke Sandström från Centerpartiet i frågan? Det är en angelägen fråga runt om i landet, i valkretsar som Västerbotten och så vidare. Vad tycker Åke Sandström i frågan?
Vi yrkar bifall till reservation nr 3.
Herr talman! Olika beslut i riksdagen har urholkat den skattemässiga neutraliteten mellan olika boendeformer. Det är förstås återigen medveten politik som spär på skillnaderna.
Nyligen kom Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen samt Sabo med sin rapport vid namn 
Balanserade ekonomiska villkor - en skattereform för hyresrätten
. I förordet skriver de tre organisationerna gemensamt följande: "I Sverige har det sedan lång tid tillbaka funnits en politisk samsyn om att det behövs en blandning av boende- och upplåtelseformer och att de ekonomiska villkoren ska vara neutrala, så att det finns en reell valfrihet för bostadskonsumenterna. På senare år har de ekonomiska villkoren för boendet förändrats på ett sätt som gjort att hyresrättens konkurrenskraft ytterligare försämrats gentemot egna hem och bostadsrätter. Till stor del beror detta på förändringar i skattesystemet och att de stöd som tidigare funnits för att kompensera hyresrätten slopats."
Vi kan bara instämma i deras analys. Hyresrätten är enligt vår uppfattning missgynnad i jämförelse med andra boendeformer. Dessutom krävs det en väl fungerande hyresmarknad med bra utbud på bostäder med hög kvalitet för att kunna underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Därför måste det byggas fler hyresrätter. Här har inte regeringen eller ni i majoriteten rosat marknaden, precis.
Förra året byggdes det blygsamma 15 250 bostäder. 12 000 arbetstillfällen försvann inom byggbranschen. I år förväntas ytterligare 5 000 jobb försvinna där. Det här är ytterligare ett bevis och tecken på er misslyckade jobbpolitik.
Därför, herr talman, krävs det en rad bostadspolitiska ställningstaganden för att förbättra läget. Då tycker vi att en utredning om den skattemässiga neutraliteten och rättvisan mellan olika boendeformer är en mycket viktig del i bostadspolitiken.
Med detta yrkar jag bifall till reservation nr 6.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0113077554312</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01SkU27</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>263404</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0985/#anf109</protokoll_url_www>
</anforande>
