<anforande>
<dok_hangar_id>2349468</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:77 Torsdagen den 18 februari</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>2010-02-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Polisfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0A2C08D8-4E89-484C-A3FD-387D3F172D75</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>LENA OLSSON (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Vi debatterar nu ett motionsbetänkande som handlar om polisfrågor. Det omfattar ganska många frågor.
Thomas Bodström har här redovisat våra gemensamma förslag som är väldigt viktiga och som majoriteten är svaret skyldig.
Vi har väntat väldigt länge på en akademisk polisutbildning. Det är konstigt att det tar så pass lång tid. Vi vet att vi har ett stöd hos alliansen från både Folkpartiet och Kristdemokraterna för att det här ska bli av. Vi väntar nu bara. Vi tar i reservation 1 också upp behovet av en yrkeslegitimation.
Jag står givetvis bakom våra båda reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3.
Vi har alltså att debattera polisfrågorna, där det finns väldigt mycket som man kan ta upp. Det gjorde vi senast i budgetdebatten i höstas. Det är inte så fruktansvärt länge sedan, så jag behöver inte upprepa mig.
S, v och mp har en gemensam reservation 3 som handlar om lagring av trafikdata. 
Vad gäller själva datalagringsdirektivet var Vänsterpartiet emot kommissionens förslag, och vi var emot när EU-parlamentet ställde sig bakom direktivet. Vänsterpartiet har hela vägen varit emot datalagringsdirektivet både här och på EU-nivå på grund av den integritetskränkning det innebär och bristen på rättssäkerhet. Detta har inte förändrats.
Nytt i frågan är att Sverige har blivit fällt i domstol för att direktivet inte har implementerats. Verkligheten är att vi måste förhålla oss till detta domstolsbeslut. Ingen kommer undan det oavsett regering.
Vi i s, v och mp tar i vår reservation upp frågor om rätten till personlig integritet, rättssäkerhet och proportionalitet. Dessa tre perspektiv ska vara helt vägledande. S, v och mp är överens om att direktivet ska utvärderas på EU-nivå. Det kan vara så att det finns en möjlighet till revidering. Det välkomnar jag.
I utskottets ställningstagande från alliansen lyder den första meningen: "Direktivet om lagring av trafikuppgifter kommer att genomföras i svensk rätt." Man diskuterar vidare att genomförandet ska behandlas tillsammans med andra initiativ. Man nämner också hänsyn till personlig integritet. Vad är det ni säger? Hur ska ni hantera frågan nu när Sverige har blivit fällt? Vad är det ni vill?
Vi skriver i vår reservation: "Vi anser att en registrering av enskildas förehavanden som genomförs genom datalagringsdirektivet är och får inte vara ett oproportionerligt ingrepp i den personliga integriteten."
Det är min uppfattning att s, v och mp tar ansvar och hanterar frågan. Det är vi överens om. Vi måste förhålla oss till domstolsbeslutet och frågan. Det spelar ingen roll, vem som än sitter kommer att få frågan i sitt knä. Jag anser att vi har tagit vårt ansvar.
I sammanhanget kan nämnas att vi också är överens om att för att riktigt sätta ned foten och förtydliga det ska direktivet utvärderas på EU-nivå. Vi vet att andra länder har starka invändningar mot direktivet, så vi är inte på något sätt ensamma i kritiken.
Det är roligt att fördjupa sig i frågan, och det kan vara bra att ta upp hur det förhåller sig i dag. Att de uppgifter som ska lagras enligt datalagringsdirektivet inte skulle lagras redan i dag är inte sant. Varje teleoperatör har redan i dag rätten och möjligheten att lagra dessa uppgifter. Hur länge och hur omfattande är upp till varje operatör att utforma. Polisen har i dag möjlighet att vända sig till operatörer för att få ut uppgifter. Hur mycket som lämnas ut eller för vilken typ av brottslighet är okänt. Vi har heller inte uppfattat att det är ovanligt att man begär ut uppgifter. Vi har uppfattat att det görs i ganska stor utsträckning.
Vi står här med det som vi har kommit överens om och med det vi tycker om direktivet och hur det ser ut i dag.
Det är bra att vi har kommit överens om att Sverige behöver en spjutspetsorganisation för att komma åt den grova brottsligheten. 
Det är också alldeles nödvändigt att en fristående myndighet utreder poliser och åklagare. Det har hänt så mycket på sista tiden som bekräftar att en fristående myndighet behövs.
Det är kanske inte så smart att hänga upp sig på siffror. Det kanske är smartare att se till polisen kvalitetsmässigt klarar av sitt jobb. Det vet vi också i dag med de fall som har varit. Jag hör aldrig att man nämner antalet vårdbiträden, antalet lärare, antalet förskollärare eller antalet läkare, men när det gäller poliser är det noga med antalet. Jag tror att det är farligt. Det som poliserna gör ska vara av bra kvalitet, och då är antalet poliser av underordnad betydelse.
Därmed har jag inte sagt att vi ska minska antalet, om det skulle kunna uppfattas så. Men det är kvaliteten i det arbete som polisen utför som är utslagsgivande. Det har vi sagt förut, så det är inte okänt.
</anforandetext>
<intressent_id>0615338062910</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01JuU13</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>262590</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0977/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
