<anforande>
<dok_hangar_id>2349464</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0973</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:73 Torsdagen den 11 februari</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>73</dok_nummer>
<dok_datum>2010-02-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Familjerättsliga frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9E951D49-86D8-4175-9D7A-B5EA8FE2584C</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>YVONNE ANDERSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Betänkandet som i dag debatteras handlar om familjerättsliga frågor. Bakom de flesta av dem ligger tragiska skeenden som resulterar i vårdnadshavares kamp om sina barn, människors splittrade relationer och olycka och trasighet med massor av lidande som följd. Livets omständigheter och den egna förmågan har inte räckt till för att ordna det liv som man önskat. 
Barnen får tyvärr allt som oftast sitta i kläm. De flesta av oss har kanske själva hamnat i denna situation eller har närstående som har gjort det. Man får erfarenheter av den djupa tragik som det handlar om. Oftast - eller alltid - är det alla eller någon part som blir lidande och som blir de stora förlorarna.
Vi makthavare måste göra allt som står till buds för att hjälpa dessa människor att återfå rimliga livsförhållanden. Det gäller naturligtvis vuxna men framför allt barnen. Det är vår absoluta uppgift att säkra barnens trygghet. 
Vi i alliansen har gjort mycket under den här perioden, och annat är under beredning i Regeringskansliet. Jag vet att mina allianskolleger senare i debatten kommer att ta upp många frågor. Jag tänker därför i dag avgränsa mig till en fråga som är viktig för Kristdemokraterna, nämligen den som handlar om civilrättslig samlevnadsbalk.
Fru talman! Allra bäst bygger vi det mänskliga goda samhället genom att förebygga svårigheter och ha en lagstiftning som verkar normerande för att så många människor som möjligt ska leva ett gott liv. Lagstiftningen om samlevnadsformer är i detta sammanhang inte alls oviktig. Tvärtom vet vi av forskningsresultat och utredningar att till exempel äktenskapet är överlägset för att säkra långvariga relationer som i sin tur skapar trygghet, inte enbart för parterna utan också för de barn som skapas genom relationen.
Fru talman! Det har nu gått ett år sedan riksdagen beslutade om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det innebär att par av samma kön numera får möjlighet att ingå äktenskap. Äktenskapet, med tusenåriga kulturella och religiösa rötter, har därmed förlorat sin innebörd som en institution mellan man och kvinna. 
Kristdemokraterna var det enda parti som reserverade sig mot det beslutet. För oss är äktenskapet något unikt som ska ingås bara mellan man och kvinna. Trots att många remissinstanser stod på vår sida ville de övriga partierna i riksdagen inte lyssna på oss. Ett lagförslag forcerades fram, och beslut togs om en könsneutral lagstiftning.
Så här ett år efteråt kan vi av de reaktioner vi har fått konstatera att beslutet inte var så lyckat. Det har blivit konflikter mellan olika grupper i samhället, och det stämmer inte med en ordning där vi i det här landet inte längre har någon statskyrka. Det överensstämmer inte heller med den ordning som finns i de flesta länder i EU. Det är därför dags att gå vidare och nu besluta om en civilrättslig lösning som bygger på respekt för de olika åsikter som finns i frågan.
Det finns dels de som utifrån religiösa bevekelsegrunder betonar det unika i relationen mellan en man och en kvinna, dels de som hävdar de facto att homosexuella och heterosexuella parrelationer har olika benämningar och att detta därför är en diskriminering. 
Vi vill att en civilrättslig samlevnadsbalk - kalla den gärna giftermålsbalk - i stället ska införas. Där ska man skilja mellan den strikt rättsliga ordning som staten ska reglera och äktenskapsbegreppet och kyrkornas ceremoni, som har starka filosofiska, traditionella och religiösa dimensioner. Vår tanke är att begreppet äktenskap helt tas bort från lagstiftningen. 
Staten kan och bör inte ha inflytande över hur människor väljer att manifestera sin kärlek och få den välsignad. Därmed respekterar vi religionsfriheten, vilket är rimligt i ett mångkulturellt land, som vi många gånger har talat om, och äktenskapet lämnas åter till det sammanhang varifrån det har kommit. Staten ska inte i sin myndighetsutövning behöva göra någon åtskillnad mellan sam- och olikkönade par. Det offentliga står för registreringen, vilket innebär att vigselrätten för exempelvis religiösa samfund upphör.
En civilrättslig lösning är ett modernt samhälles sätt att hantera olika uppfattningar samtidigt som man visar respekt för olika synsätt. Jag är övertygad om att vi kommer att få gehör för det här förslaget förr eller senare. Jag är övertygad om att en civilrättslig samlevnadsbalk kommer att bli den rådande ordningen. Frågan är inte längre 
om
 vi får gehör utan 
när
. Därför menar jag: Ju förr desto bättre.
Fru talman! I detta betänkande behandlas motioner som vi, liksom ledamöter från Moderata samlingspartiet och Folkpartiet, under riksdagsåret har lagt fram om detta. Också en centerpartist har tydligt visat sin inställning i frågan. Jag tänker då på Staffan Danielsson, som har gått ut tydligt i dessa sammanhang.
Tyvärr har den oheliga majoriteten, som bildades här, föreslagit avslag på dessa motioner. Ändå dristar jag mig att här i kammaren, denna dag, vädja till riksdagen att sluta upp kring vårt förslag som samlar och tar hänsyn till alla människors olika värderingar.
Med detta vill jag slutligen uppmärksamma oss alla på att det är de långsiktiga perspektiven som måste leda till lagstiftning, så att det mänskliga, goda samhället byggs, där vi så långt som möjligt förebygger personliga tragedier.
Jag yrkar nu bifall till vår reservation nr 6 i fråga om äktenskapet. I övriga frågor yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på resterande reservationer.
</anforandetext>
<intressent_id>0223175563813</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01CU8</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>262157</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0973/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
