<anforande>
<dok_hangar_id>2349450</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0959</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:59 Onsdagen den 20 januari</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>59</dok_nummer>
<dok_datum>2010-01-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Hyresrätt m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9AC7A73F-3311-4DF8-959D-C69CDE545382</anforande_id>
<anforande_nummer>137</anforande_nummer>
<talare>LENNART PETTERSSON (c) replik</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Att vi vill balansera rättigheterna mellan hyresgäst och hyresvärd har inte med någon egendomlig människosyn att göra. För mig känns det något konstigare om man bara ska ha rättigheter på den ena parten och bara skyldigheter på den andra. Jag kan bolla tillbaka frågan: Vad är det för syn på de olika människorna i Sverige i så fall?
När det gäller hemlösa är det många gånger mångfasetterade problem. Det kan vara missbruksproblem, och det kan vara annat som ligger i botten. Det kan vara arbetslöshet eller vad som helst. Det är 
en 
grupp. Sedan finns det en grupp som av någon anledning inte vill betala, och så finns det en annan grupp som inte kan betala. Man måste kunna se skillnaderna mellan de här olika grupperna.
En sak är vi överens om - och det är väl något sådant projekt på gång nu i Stockholm - nämligen att man ser till bostaden först. Fixar man bostaden kan man sedan reda ut de andra problemen.
Om jag ska säga rent konkret vad vi diskuterade vid det möte som vi hade var ett förslag faktiskt någon typ av gruppboende. Man är inte intresserade av de stora komplexen där vi samlar en massa människor med olika problem på ett och samma ställe, men däremot kan man ha en mindre grupp som går att hantera. Vi vet att vi har det inom andra områden också, kanske fem, tio eller max femton personer. Mer än så ska det inte vara, för då drar det också till sig andra i de grupperna som kanske inte är så önskvärda för att man ska kunna klara en framtida rehabilitering. Det är alltså ett förslag på en tänkbar väg för att kunna gå vidare och underlätta för de människor som av olika anledningar har hamnat snett och som far illa.
Målsättningen är självklar, och där tyder det på en samsyn att alla ska ha någonstans att ta vägen när det blir kväll och kunna vistas där på natten och slippa vara ute och frysa.
</anforandetext>
<intressent_id>0235326752716</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01CU4</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>261454</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0959/#anf137</protokoll_url_www>
</anforande>
