<anforande>
<dok_hangar_id>2349450</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0959</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:59 Onsdagen den 20 januari</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>59</dok_nummer>
<dok_datum>2010-01-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Hyresrätt m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E693A78C-4E7C-4084-9AB4-B988FEEFE33E</anforande_id>
<anforande_nummer>132</anforande_nummer>
<talare>CHRISTINE JÖNSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag ska i detta anförande om motionsbetänkandet om hyresrätter ta upp de motioner vi behandlar här i dag. De flesta i motionsbetänkandet behandlas i förenklad ordning. Men de som tas upp här och som det finns reservationer om kommer jag att ta upp i mitt anförande.
Jag börjar med det som både Egon Frid och Jan Lindholm varit inne på. Det är de reservationer och motioner som finns från Vänsterpartiet och Miljöpartiet om rätten till överprövning vid hyreskontrakt.
Det finns naturligtvis mycket ömmande fall där människor inte kan betala sin hyra där de har försörjningsstöd eller på annat sätt har del av andra samhällsstöd. Alla individer ska ha möjlighet att på olika sätt få ett hyreskontrakt. Men att som i Miljöpartiets och Vänsterpartiets motion anse att hyresvärden vid överprövning av ett hyreskontrakt ska ha någon form av tvång att ta emot hyresgästen tror jag inte är rätt väg att gå.
Man måste som hyresvärd ha rätt att besluta om sin egendom. Det handlar om människor som har betalningsanmärkning eller svag betalningsförmåga. Den prövningen sker, precis som Jan Lindholm och Egon Frid har varit inne på, i andra fall när man tecknar avtal om mobiltelefon eller med banken om krediter och annat. Man måste också som hyresvärd ha rätten att pröva om det finns en betalningsförmåga hos den hyresgäst man ska ha.
Jag tycker man ska inrikta sig på att konstatera att det måste finnas olika möjligheter på vägen till ett hyreskontrakt. Det kan vara borgen från kommunen, anhöriga eller annat som gör att man som hyresvärd tar emot hyresgästen och tror sig veta att det finns en betalningsförmåga.
Det är en kärv arbetsmarknad och bostadsmarknad som gör att dessa delar går ihop. Precis som Egon Frid och Gunnar Sandberg var inne på drabbar en kärv bostadsmarknad naturligtvis många och även dem som har en tuff ekonomisk situation. Man kan inte välja en billigare lägenhet under en period. Om man har en betalningsanmärkning kan man inte komma in på bostadsmarknaden genom en ovillkorlig rätt att få det här hyreskontraktet.
Jag tror att man, precis som i många andra fall, måste titta på helheten. Det finns naturligtvis en bostadspolitisk del som styr detta. Det handlar om att man ska kunna få fram små lägenheter och större lägenheter och att bostadskedjan fungerar. Det som Gunnar Sandberg sade om att man flyttar tolv gånger i sitt liv var lite fascinerande. Det gör att det finns en flexibilitet på bostadsmarknaden. Det är viktigt att den fungerar. Det viktigt att det finns en variation på bostadsmarknaden.
Jag tror inte att man kan lagstifta bort detta och att man ska kunna kräva en överprövning om man inte får ett hyreskontrakt. Jag tror att det bara skapar onödig byråkrati och onödiga problem, och det är framför allt en oacceptabel inskränkning av äganderätten.
I betänkandet finns det också motioner om reparationer och förbättringar av lägenheter. Man pratar ofta om lyxrenoveringar av lägenheter. Det var inte bekymret när det gäller den proposition som vi behandlade tidigare i dag. Jag tror att man även här måste ha lite balans i diskussionen. Det är viktigt att man som fastighetsägare har möjlighet att investera i sin fastighet. Man ska ha möjlighet att göra de förbättringar som krävs för att bostaden och fastigheten ska vara tillgänglig och attraktiv på fastighetsmarknaden. De lyxrenoveringar man pratar om är inte så vanliga. Det är ett fåtal, men de är naturligtvis ett bekymmer.
Något som jag tror blir ett ännu större bekymmer är den upprustning av miljonprogramsområdena som kommer de närmaste åren. Man måste lägga väldigt mycket pengar på reparationer av miljonprogramsområdena. Det är ingen lyxrenovering vi pratar om där, utan det handlar om ett eftersatt underhåll och en berättigad renovering. Jag har inte den bilden att lyxrenoveringar av fastigheter skulle vara ett större problem. Det är nog snarare tvärtom så att man inte lägger pengar på sina fastigheter.
Något som också tas upp i betänkandet är det man ofta hör från s, v och mp om ombildning till bostadsrätter. Det gör man ofta ett stort nummer av, och det gjorde man också i dag. Som i många andra fall måste en ombildning från hyresfastighet till bostadsrättslägenheter gå rätt till. Vi ser oftast de fall där det inte fungerar, till exempel när enskilda bostadsrättsinnehavare försöker göra egna pengar och egen vinst på ombildningen. Men i de flesta fall fungerar det bra.
Varje förening har ett ansvar, och man tar det oftast. Det gäller såväl information som erforderlig majoritet. Det är också viktigt att konstatera, vilket de flesta förstår, att de hyresgäster som inte går med i en ombildning ska förbli hyresgäster och fortsatta grannar. Det gör att det många gånger krävs att man har en jättestor dialog mellan dem som ska bilda bostadsrättsföreningen och dem som ska fortsätta att vara hyresgäster.
Frågan om hyres- och bostadsrätter tas upp i SOU 2008:47. Där pratar man om informationsförbättring vid information om ombildning. Den bereds för närvarande i Regeringskansliet. Beatrice Ask har haft en interpellationsdebatt om detta och konstaterat att reglerna vid ombildning i princip är bra men att det också finns skäl att titta över det här med informationsplikten. Jag tycker också att det är viktigt att den delen förtydligas.
Herr talman! Med detta yrkar jag avslag på samtliga motioner och bifall till förslaget i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0327078838011</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01CU4</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>261449</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0959/#anf132</protokoll_url_www>
</anforande>
