2349443 GX0952 Riksdagens protokoll 2009/10:52 Torsdagen den 17 december 2009/10 52 2009-12-17 00:00:00 Samhällsekonomi och finansförvaltning val 1028D57C-B98F-45F5-810C-AF842E58F45D 66 SONIA KARLSSON (s) s Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2. Vid förra årets debatt hade finanskrisen nått Sverige. Riksgälden hade fått ta över banken Carnegie, bankgarantin fungerade inte som den var tänkt och representanter för underleverantörerna till fordonsindustrin informerade finansutskottet om att många företag riskerade att gå i konkurs på grund av brist på krediter. Läget har nu stabiliserats, men den ekonomiska krisen är inte över, utan den kommer att fördjupas i form av fler arbetslösa och en växande statsskuld. Sverige halkar efter. Vi ser att arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i andra länder och att Sveriges position gentemot övriga Europa har försämrats sedan 2006. Vi har 70 000 fler i utanförskap på tre år om man räknar som Moderaterna gjorde i valrörelsen. På tre år har arbetslösheten blivit högre, sysselsättningen lägre och jobben färre. Bland ungdomar är situationen än mer allvarlig. Vi socialdemokrater kan aldrig acceptera en sådan utveckling. Trots att Sverige halkar efter andra länder fortsätter regeringen med samma inriktning av sin politik, det vill säga ensidiga skattesänkningar med lånade pengar. Regeringen sänker skatterna med 100 miljarder kronor och gröper ur vår ekonomi. Vi socialdemokrater menar att detta är en oansvarig politik och har därför presenterat ett tydligt alternativ. Vi sätter jobben först. Vi vill möta den växande arbetslösheten med investeringar i framtidens jobb, utveckla kvaliteten i välfärden, skapa ökad rättvisa och ta ansvar för ekonomin. Fru talman! Utgiftsområde 2 rör samhällsekonomi och finansförvaltning. Under detta område behandlas en rad viktiga frågor som på många sätt skapar förutsättningar för en god samhällsekonomi med en väl fungerande finansmarknad. Men det gäller också de institutioner som direkt är med och skapar förutsättningar för riksdagens budgetarbete. Sedan finanskrisen briserade har både Finansinspektionen och Riksgälden fått en kraftigt förhöjd arbetsbörda. Vi socialdemokrater föreslog redan i förra höstens budgetmotion att Finansinspektionens anslag skulle utökas på grund av detta. Vi välkomnar nu att regeringen ökar Finansinspektionens anslag, och vi följer noga utvecklingen och är beredda att återkomma med förslag om ytterligare resurser om så skulle behövas. Riksgäldskontoret får nu hantera ett stort antal statliga krediter, och myndighetens ansvar har ökat betydligt under den pågående finanskrisen. Vår övergripande bild är att Riksgäldskontoret sköter detta arbete på ett bra sätt, men vi konstaterade redan förra året att insynen för riksdagen i Riksgäldskontorets arbete är otillräcklig. Genom beslut förra året gavs Riksgälden möjlighet att besluta om stödåtgärder till kreditinstitut som inte begränsas till något belopp. Vi socialdemokrater anser att dessa nya befogenheter måste mötas av förändringar i Riksgäldens styrelse så att den också får en parlamentarisk representation. Tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår vi, för att man ska få ut mer av varje satsad skattekrona i den statliga förvaltningen, att samordningen mellan myndigheterna ska öka. Det handlar om fler gemensamma upphandlingar och ökad samlokalisering. En statlig inköpssamordning med 10 procent kan minska kostnaderna för inköp med ca 50 miljoner kronor till 2012. Vi anser därför att ytterligare medel ska tillföras Ekonomistyrningsverket för att öka den statliga inköpssamordningen och samlokaliseringen. Vi föreslår också att 200 miljoner kronor ska föras till ett nytt anslag, praktik vid statliga myndigheter. Vid förra årets debatt konstaterade jag att det var anmärkningsvärt att regeringen inte hade redovisat några åtgärder för att förstärka krisberedskapen i det svenska betalningssystemet. Regeringen hänvisade endast till att frågan bereddes i Regeringskansliet. Även i årets budgetproposition är regeringens kommentar angående rapporten om krisberedskap i betalningssystemet att frågan bereds i Regeringskansliet. Jag undrar: Hur länge ska majoriteten i finansutskottet finna sig i att regeringen drar denna viktiga fråga i långbänk? Vi anser att nivån på krisberedskapen i betalningssystemet är tydligt kopplad till stabiliteten på finansmarknaderna och till samhällsekonomins funktionssätt. Det är mycket viktigt att säkerställa en tillräcklig krisberedskap inom detta samhällssviktiga område. Därför är det mycket allvarligt att regeringen dröjer och dröjer ytterligare med att ta fram åtgärder för att förstärka krisberedskapen i det svenska betalningssystemet. Fru talman! I det här betänkandet behandlar vi också frågan om kredit till Lettland. Utskottet anser att Sverige bör ge Lettland en kredit för att bidra till en lösning av den mycket svåra ekonomiska och finansiella situation som Lettland befinner sig i. En delegation från finansutskottet besökte Lettland i september månad i år. Vi träffade då representanter från Lettlands finansutskott, Lettlands centralbank och också dess finansinspektion som gav oss information om de problem och utmaningar som Lettland står inför. Även om den globala finanskrisen har mattats av under de senaste månaderna är Lettlands möjligheter att låna på den internationella kreditmarknaden starkt begränsade. Sverige och Lettland är grannländer med omfattande ekonomiska och kulturella förbindelser. Därför anser vi, som utskottet, att det är naturligt att Sverige tar ett stort ansvar när Lettland behöver stöd. Vi är däremot mycket kritiska till regeringens handläggning av frågan. I budgetpropositionen anges endast att regeringen under hösten 2009 avser att inleda förhandlingar med Lettland om villkoren för krediten samt att regeringen under våren 2010 avser att återkomma till riksdagen med information. Regeringen lämnar ingen information om hur villkoren för denna kredit till Lettland ska utformas, utan hänvisar endast till att det ska bestämmas i samarbete med övriga nordiska långivare och Lettland. Regeringen redogör inte heller för sina utgångspunkter inför dessa förhandlingar. Precis som när det gällde underlaget inför behandlingen av krediten till Island, som var mycket bristfälligt, har utskottet även denna gång behövt söka information, bland annat genom interna utfrågningar den 3 och den 8 december för att få information avseende krediten till Lettland. Den kompletterande information som utskottet tagit fram under behandlingen av ärendet gör det möjligt att föreslå riksdagen att bemyndiga regeringen att under 2010 besluta om en kredit till Lettland om högst 720 miljoner euro. Det motsvarar ca 7,3 miljarder svenska kronor. Men vi är starkt kritiska till att regeringen även denna gång utelämnar väsentlig information. I ett gemensamt särskilt yttrande tillsammans med Miljöpartiet understryker vi att det är mycket otillfredsställande att regeringens underlag till riksdagen saknar närmare information om kredit- och avtalsvillkor. Att endast ange att man avser att återkomma med information till riksdagen i ett senare skede är inte acceptabelt. Det är av väsentlig betydelse att riksdagen får en fullständig information innan den fattar sitt beslut. Även utskottet anser att det är otillfredsställande att det i propositionen saknas uppgifter om villkoren för Sveriges kredit. Mot bakgrund av att uppgifter om avtalsvillkoren av olika skäl inte finns med i propositionen är det enligt utskottets mening viktigt att regeringen, i samband med den första utbetalningen av Sveriges lån till Lettland, i en skrivelse återkommer till riksdagen med ytterligare information. Slutligen, fru talman, vill jag säga några ord om att regeringen valde att använda stabilitetsfonden i samband med kapitaltillskottet till Nordea. Vi anser att statens andel av Nordeas nyemission borde ha hanterats enligt ordinarie metod vid tillskott, nämligen genom ett anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv och inte genom stabilitetsfonden, vars syfte är krishantering. (Applåder) 0520793981601 GX01FiU2 N 2010-01-01 00:00:00 261135 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0952/#anf66