2349442 GX0951 Riksdagens protokoll 2009/10:51 Onsdagen den 16 december 2009/10 51 2009-12-16 00:00:00 Tryck- och yttrandefrihetsfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 87C865A1-3F8F-486E-91CE-BEC4F6C4F456 20 MARGARETA CEDERFELT (m) m Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga reservationer. Vi debatterar här tryck- och yttrandefrihet, viktiga frågor. Jag kommer i mitt anförande att uppehålla mig vid avsnitten om meddelarskydd och hets mot folkgrupp. Karl Sigfrid kommer senare i sitt anförande att beröra de delar av betänkandet som rör Internet och Internetoperatörerna, varför jag inte kommer att beröra den delen alls i mitt anförande. Tryckfrihet, yttrandefrihet, meddelarfrihet, de delar som ingår i vår svenska yttranderätt, är oerhört viktiga och centrala i vårt samhälle. Det är ju ingen slump att det är lagstiftning som ingår i våra grundlagar. Samtidigt är detta lagstiftning som vi aldrig kan ta för given, oavsett om det handlar om tidningar, arbetsplatser eller medborgare som yttrar sig på stan. Kort och gott: Vi behöver fortsätta att debattera frågan och hålla den levande i samhällsdebatten. Visst är ett fritt och öppet meningsutbyte med respekt för den enskildes personliga integritet ett självklart och grundläggande värde i vår demokrati. En fråga som har berörts från företrädare för oppositionen handlar om meddelarfriheten. Den omfattar i dag offentliganställda, och man vill att den ska utökas till att omfatta personer och anställda inom den privata verksamheten som är finansierad av offentlig verksamhet. Det här är ingen ny fråga. Vad jag förstår har företrädare för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motionerat i dessa frågor under många år när ni själva har innehaft majoriteten. Vad jag förstår har det inte blivit någon lagändring då. Vi befinner oss nu i ett läge att det finns en yttrandefrihetskommitté. Det hade varit klädsamt om ni hade sagt något om att frågorna finns med i kommitténs arbete. Rätten att yttra sig och meddelarfrihet är utan tvivel en viktig fråga. Därför blir jag illa berörd när jag läser till exempel tidningen Dagens Samhälle - den får vi alla i riksdagen. Där förekommer artiklar om att anställda, oavsett om det handlar om offentligt, kommunalt, statligt driven verksamhet eller landstingsdriven verksamhet, diskrimineras trots att det finns en lagstiftning, just för att personerna har yttrat sig och tagit upp missförhållanden. Detta förekommer också som ni nämnde för privatanställda medarbetare. Men där finns en annan lagstiftning. Det är svårt att bryta ut en enda del av ett lagstiftningspaket när det gäller den privata verksamheten, som ser annorlunda ut. Det är därför det är så viktigt att frågan bereds och utreds innan förändringar görs. En ändring i en del av en lagstiftning kan påverka en hel verksamhet i övrigt. Här har tagits upp en fråga om att vissa delar i den utbildning som arbetsgivare ska erbjuda medarbetare ska vara obligatorisk och lagstiftas från Sveriges riksdag. Det är olyckligt om vi börjar peta ut meddelarfriheten som en del som ska vara obligatorisk. Vad är det mer som ska lagstiftas som obligatorisk för en arbetsgivare att informera medarbetare om? En fråga som inte har berörts av en enda av oppositionens företrädare i debatten är att det finns en möjlighet inom den privata verksamheten att reglera meddelarfriheten. Det handlar om anställningsavtal mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det handlar om anställningsavtal som ligger på kollektivavtalsnivå; arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer. I de verksamheter som är upphandlade har kommunen möjligheter - landstinget också för den delen - att i sina anbudsförfaranden driva frågan om meddelarfrihet. Visst finns frågan med i lagstiftningen. Fru talman! Jag vill gå vidare i mitt anförande för att nu beröra den lagstiftning som handlar om hets mot folkgrupp och den lagstiftning som omfattar transsexuella personer. Även här missade Marianne Berg att ta upp en del som redan finns i lagstiftningen, nämligen diskrimineringslagen från den 1 januari 2009. Den talar om att främja rättigheter och möjligheter oavsett könsöverskridande identitet. Det finns en diskrimineringsombudsman. Det talas om att lagstiftningen ska gälla i hela samhället oavsett om det handlar om yrkesliv eller privatliv. Självklart finns här en lagstiftning som också omfattar transsexuella personer. Det sades inte heller i något av era anföranden om att Yttrandefrihetskommittén också i sitt fortsatta arbete har med frågan om könsöverskridande identitet. 0970259744617 GX01KU14 N 2010-01-01 00:00:00 260944 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0951/#anf20