2349442 GX0951 Riksdagens protokoll 2009/10:51 Onsdagen den 16 december 2009/10 51 2009-12-16 00:00:00 Tryck- och yttrandefrihetsfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 0D3D8103-81FF-40EF-8973-B979BE83AE6C 19 MARIANNE BERG (v) v Fru talman! I detta betänkande, KU14 Tryck- och yttrandefrihetsfrågor, vill jag först av allt yrka bifall till reservation 1 gällande information om meddelarskydd för offentliganställda och yrka bifall till reservation 4 gällande hets mot folkgrupp som här gäller personer med könsöverskridande identitet, det vi i vanliga fall kallar transpersoner. Att de i dag som grupp står utanför samhällets skydd är helt oacceptabelt. Transpersoner bör inkluderas i hetslagstiftningen. Det är förkastligt att det inte finns i dag. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet anser alla partier tillsammans att transpersoner bör inkluderas i hetslagstiftningen genom att 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen respektive 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen utvidgas till att även omfatta hets med anspelning på könsöverskridande identitet eller uttryck. Fru talman! Arbetslivet är sådant att de flesta av oss tillbringar en mycket stor del av våra liv på arbetsplatserna. Frågan om yttrande- och meddelarfrihet på arbetet är därför en central demokratifråga. Många är de som inte känner till sina rättigheter när det gäller meddelarfriheten, att de anställda inom den offentliga sektorn har ett grundlagsskydd för yttrande- och informationstrygghet, att de har rätt att kontakta massmedierna och berätta om olika missförhållanden utan att riskera att bli trakasserade eller avskedade. Det finns också offentliga arbetsgivare som inte har någon koll på eller tillräckliga kunskaper om förbudet att söka källor. För att råda bot på och komma till rätta med den okunskap som finns på området - om rätt att främja ett fritt meningsutbyte och tillförsäkra alla på arbetsplatsen deras grundlagsskyddade rättigheter - anser Vänsterpartiet att det behöver vara obligatoriskt att personalen inom offentlig verksamhet ges information om meddelarfriheten och efterforskningsförbudet. Den borgerliga regeringen och borgerligt styrda kommuner och landsting har genom ändrad lagstiftning och genom olika stimulanser ökat takten avsevärt när det gäller privatiseringen av offentligt finansierad verksamhet, en privatiseringsiver utan dess like. Men man har inte sett till konsekvenserna. En bland många negativa konsekvenser av denna snabba omvandling av den offentligt finansierade välfärden är att personalen som går från att vara offentliganställd till att bli privatanställd får helt andra villkor för sin anställning. När en offentlig verksamhet tas över av ett privat företag ersätts personalens meddelarfrihet och skyddet mot efterforskning och repressalier med en tystnadsplikt. Privatanställda har lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare. Ett brott mot denna plikt kan i sin värsta form leda till uppsägning. Låt mig ta ett exempel som kanske många av er känner till. Förra året arbetade en undersköterska på ett äldreboende i Lerums kommun, ett äldreboende som Attendo Care var arbetsgivare för. Undersköterskan slog larm till arbetsgivaren om att den underbemanning som rådde på äldreboendet kunde orsaka att de gamla kunde råka ut för till exempel fallolyckor. Det var för lite personal, och man kunde inte som masken dela sig och vara överallt samtidigt. Det säger sig självt. Detta var en punkt som kvinnan framförde, ett av många missförhållanden. Men Attendo Care struntade i detta, reagerade inte trots att hon hade rapporterat om dessa missförhållanden. När arbetsgivaren inte lyssnar, ingen reagerar, vad gör man då? Naturligtvis går man vidare. Det gäller ju de äldres väl och ve, trygghet i boendet och naturligtvis också personalens arbetssituation. Så hon skrev, som många i hennes situation hade gjort, ett mejl till kommunen och informerade om situationen. Vad blev det av detta? Jo, hon blev uppsagd av Attendo Care av personliga skäl med motivet att hon var illojal mot företaget. Detta är dagens Sverige. Vänsterpartiet anser därför att offentligt finansierad verksamhet i privat regi regleras i lag och att det så långt som möjligt ska vara samma skydd för meddelarfriheten som för de offentliganställda. Högeralliansen avstyrker motionerna. De är inte beredda att stärka meddelarfriheten i offentlig verksamhet i privat regi. De säger också nej till Vänsterpartiets förslag att utreda förutsättningarna för anställda i helt privat regi att få utöva sina grundlagsskyddade rättigheter. Högeralliansen anser i dag som tidigare att det är helt i sin ordning att många anställda på sina arbetsplatser inte ska kunna ta upp eventuella missförhållanden som kan förekomma. De tar inte heller någon notis om Riksrevisionens rapport. Fru talman! Att känna rädsla för att meddela sig är illa, att dessutom tvingas till tystnad är verkligen illa i en demokrati som vår. 0679667648714 GX01KU14 N 2010-01-01 00:00:00 260943 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0951/#anf19