<anforande>
<dok_hangar_id>2349439</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0948</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:48 Fredagen den 11 december</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>2009-12-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Aktuell debatt: Coacher för arbetssökande</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>aktuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>71A9447D-A15F-494F-85BF-88EDC29A814F</anforande_id>
<anforande_nummer>6</anforande_nummer>
<talare>DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I dag debatterar vi, förhoppningsvis, Arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher, med anledning av ett antal artiklar i kvällstidningarna; jag vet inte riktigt hur det är med det för Socialdemokraterna kom med många och stora slängar. Vad jag förstår vill oppositionen gärna att frågan ska handla om jobbcoacher över huvud taget. Vänstern vill väl helst säga nej helt och hållet till privata jobbcoacher. Det har de sagt i sin alternativa budget. Här får man en chans att kritisera regeringen.
Jag och Kristdemokraterna är positiva till jobbcoacher. Det gäller även privata aktörer, det vill säga jobbcoacherna vid sidan av dem som finns vid Arbetsförmedlingen. Det finns dock en del övrigt att önska när det gäller de aktörer som beskrivs i artiklarna. Jag måste medge att några av de fall som togs upp i artiklarna inte kändes särskilt bra. Skattebetalarnas pengar ska naturligtvis inte gå till oseriösa aktörer.
Med detta sagt ska vi också säga att den reporter som testade en jobbcoach, vilket han skrev om i sina artiklar där han refererade till att han fick hypnos och olika andra behandlingar, var inte en deltagare som hade skickats dit av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har i kontrakten med jobbcoacherna tydligt och klart skrivit att terapi, medicinska behandlingar, utbildning och rehabilitering i dessa fall är förbjudet att utföra. Trots det finns bland de 952 aktörer som upphandlats några som man kanske kan uppleva som oseriösa i deras övriga verksamhet. Det måste givetvis finnas ett förtroende för hela den verksamhet som dessa personer bedriver. Det här har nu Arbetsförmedlingen tagit itu med genom att diskutera en ny upphandling.
Med anledning av det inträffade tycker jag också att det är bra att bemanningsbranschens styrelser nu har beslutat att införa en auktorisation för omställningsföretag. Den är till för att öka tryggheten och säkerställa en hög kvalitet. Deras bedömning är enligt ett pressmeddelande från den 26 november att "endast ett av tio omställningsföretag i dag klarar kraven på auktorisering". Det är inte bra. Därför vill de se till att de företag som de företräder ska ha goda referenser, vara ekonomiskt skötsamma och inneha kollektivavtal samt system för arbetsrätt, uppföljning och resultatmätning. Det här menar man ska införas från den 1 mars 2010. Jag tycker att vi ska använda den här typen av auktoriserade företag.
Vi kristdemokrater tog i januari 2008 fram en rapport där vi gav vår syn på Arbetsförmedlingen i framtiden. Vi tror att man i framtiden kommer att slå samman Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Man får då 
en
 ingång. När det gäller jobbsökande ska det finnas certifierade eller ackrediterade jobbförmedlingar som erbjuder jobbcoachning. Det systemet finns utvecklat i Australien, England, Holland, Danmark och Norge i olika varianter. I Australien har man förbättrat systemet eftersom.
Herr talman! Jag skulle också vilja referera till en undersökning från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Det är en undersökning om förmedlingsverksamhet i privat regi som kom nu i november. Det är sådant som Arbetsförmedlingen upphandlat i vissa regioner under 2007 och 2008. Den visade att arbetssökande hos de privata kompletterande aktörerna hade tätare kontakter med sina förmedlare. De deltog oftare i jobbsökaraktiviteter och jobbmässor än de som gick till Arbetsförmedlingen.
Det var generellt inte alltid lättare att få jobb via de privata aktörerna, men bland utlandsfödda fick dessa sökande arbete snabbare och tjänade mer än de som hade gått via Arbetsförmedlingen. Bland de unga fick de inte jobb i högre utsträckning, men de sökte i genomsnitt 4,4 fler jobb i månaden än de som gick till Arbetsförmedlingen. Intensifierat jobbsökande gav utdelning genom fler anställningsintervjuer.
De som gick till privata aktörer var mer nöjda än de som gick till Arbetsförmedlingen. I genomsnitt var andelen som tyckte att de fått den hjälp de behövde 30 procent högre. Gruppen funktionshindrade var nöjdast. De var 50 procent mer positiva till de privata förmedlarna än till Arbetsförmedlingen.
De som fick en privat aktör träffade i genomsnitt sin arbetsförmedlare 1,6 timmar i veckan. Motsvarande siffra för arbetssökande som fick hjälp på Arbetsförmedlingen var 20 minuter.
Herr talman! Vi kan inte göra säkra generella jämförelser med upphandlingen av jobbcoacher, som vi diskuterar i dag, eftersom denna undersökning handlar om jobbförmedling. Men den säger ändå en del om behovet av att jobba på ett nytt sätt. Jag ska i mina senare anföranden återkomma till varför vi behöver jobba på ett nytt sätt.
Det är intressant att Socialdemokraterna har begärt denna debatt. Man blandar äpplen och päron. Det är den generella arbetsmarknadspolitiken man kritiserar. Jag har ännu inte riktigt fått grepp om vad det är Sven-Erik Österberg vill göra för att förbättra Arbetsförmedlingens verksamhet. Jag hoppas att han återkommer till det i senare inlägg.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0860429409414</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>260459</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0948/#anf6</protokoll_url_www>
</anforande>
