<anforande>
<dok_hangar_id>2349437</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0946</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:46 Onsdagen den 9 december</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>46</dok_nummer>
<dok_datum>2009-12-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kompletterande förändringar i sjukförsäkring, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>B8CE35FA-A79E-4087-BDA2-7D5EC5EDDEED</anforande_id>
<anforande_nummer>78</anforande_nummer>
<talare>JAN ERICSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! När man diskuterar sjukförsäkringsreformen blir det lätt så att de viktiga diskussionerna om vilka människor som har arbetsförmåga och vilka som inte har det skymmer själva huvudsyftet med reformen, nämligen att bryta en tradition av långa och passiva sjukskrivningar, ett system som har varit ovärdigt och som dömt människor till ett fortsatt liv utan förvärvsarbete och med sämre ekonomi än om de hade arbetat. 
Att långa och passiva sjukskrivningar ofta leder till permanent utanförskap är väl känt, och många långvarigt sjukskrivna har varit satta på undantag. Sjukförsäkringsreformen syftar till att med mer aktiva insatser ge människor en ny möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet. Om man tar del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken står man närmare arbetsmarknaden än om man hade varit kvar i passiv sjukskrivning. 
Inom tre fyra år kommer dessutom dagens arbetslöshet sannolikt att ersättas av en ökande brist på arbetskraft till följd av de stora pensionsavgångarna. Samhället har inte råd att inte ta vara på den resurs och de förmågor som många långtidssjukskrivna faktiskt har om de bara får rätt stöd. 
Jag tänker inte uppehålla mig mer vid diskussionen om hur avgränsningarna ska göras mellan vilka personer som ska anses ha arbetsförmåga och omfattas av de nya reglerna och vilka som i stället ska ha fortsatt sjukpenning eller förtidspension. Detta ämne har övriga debattörer redan uttömt.
I stället ska jag ägna resten av mitt anförande åt de delar som rör Arbetsförmedlingens viktiga roll i sjukförsäkringsreformen. Jag gör detta i första hand som ledamot av arbetsmarknadsutskottet. 
Låt mig först påminna om att alliansen redan tidigare har genomfört ett antal förbättringar för att hjälpa sjukskrivna och förtidspensionärer tillbaka till arbetsmarknaden. Vi har infört nyfriskjobb som minskar arbetsgivaravgifterna för den som anställer någon som har varit långtidssjukskriven. Vi har också gett förtidspensionerade möjlighet att arbeta utan att riskera att få sin ersättning ifrågasatt. Arbetsgivare som anställer en förtidspensionär slipper betala sjuklön om den anställde blir sjuk. Vi har också infört rätten till tjänstledighet för sjukskrivna för att de ska få möjlighet att pröva ett annat jobb än det som de är sjukskrivna från.
Personligen är jag också mycket nöjd med att vi har avskaffat den närmast obligatoriska förtidspensioneringen efter ett års sjukskrivning, vilket har berörts tidigare i debatten. Det var ett ovärdigt system som ibland tvingade bort människor från arbetsmarknaden mot deras vilja. 
Under den förra regeringens tid förtidspensionerades 140 personer om dagen. Det har vi hört flera gånger tidigare i dag. Under alliansens tre första år har 12 000 personer med förtidspension hittills anmält att de tänker förvärvsarbeta. Många utnyttjar de nya möjligheterna att studera eller arbeta ideellt utan att förlora sin förtidspension. Detta är ett bra exempel på hur den nya politiken har hjälpt förtidspensionerade människor tillbaka till arbetslivet. 
På samma sätt vill vi nu försöka hjälpa långtidssjukskrivna människor med arbetsförmåga tillbaka. 
Fru talman! För det första vill jag påpeka att Arbetsförmedlingen har varit statlig huvudman för arbetslivsinriktad rehabilitering ända sedan 1980. Att Arbetsförmedlingen hanterar denna typ av uppgifter är alltså inget nytt eller det minsta konstigt. Ungefär 28 procent av Arbetsförmedlingens personal jobbar med just arbetslivsinriktad rehabilitering, och man har 625 specialister anställda just för detta. Redan i dag får i genomsnitt 8 000 personer per månad rehabilitering med aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. 
Arbetsförmedlingens uppdrag omfattar utredning, arbetsprövning, bedömning av arbetsförmåga, arbetspraktik, arbetsträning, anpassning av arbetsplatser och specialistutredningar. Arbetsförmedlingen är synnerligen väl lämpad för den utökade uppgift man får till följd av sjukförsäkringsreformen. Dessutom uppger man att man har tillräckliga resurser för att klara av uppdraget.
För det andra vill jag med skärpa invända mot talet om att det nya regelverket införs snabbt och att de personer som berörs inte hinner förbereda sig.
Under hösten 2009 har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen - alltså långt innan lagen beslutas av riksdagen - gjort ett gediget arbete för att just utveckla samarbets- och överlämningsrutiner. Redan den 6 oktober gjordes ett första utskick till alla dem vilkas sjukpenningdagar upphör vid årsskiftet. I fortsättningen kommer Försäkringskassan fyra månader innan sjukpenningdagarnas beräknas ta slut att göra utskick till berörda. Det tycker jag att man kan säga är att i mycket god tid lämna information till den enskilde.
När den enskilde flyttas mellan myndigheterna sker detta i flera steg. Först håller myndigheterna ett överlämningsmöte. Därefter erbjuds den enskilde ett frivilligt introduktionsprogram där man kartlägger arbetsförmågan, planerar för fortsättningen och, inte minst, klarlägger de ekonomiska förutsättningarna för den enskilde. 
I anslutning till detta vill jag påminna om de beslut som riksdagen förhoppningsvis fattar nästa vecka och som gäller att göra det lättare för långtidssjukskrivna att återinträda i a-kassan. En annan viktig del är de från regeringen aviserade schablonmässiga beräkningar av ersättning som också ska göra att a-kassorna hinner med att i tid betala ut ersättning för januari till alla som berörs. Ett klargörande av den enskildes fortsatta försörjning är en förutsättning för en lyckad rehabilitering.
Efter introduktionsprogrammet fortsätter insatserna enligt Arbetsförmedlingens normala verktygslåda. För den enskilde kan det handla om lönebidragsanställning, anställning hos Samhall, arbetspraktik, utbildningar, nyfriskjobb, jobb- och utvecklingsgaranti eller jobbgaranti för ungdomar. Givetvis kan det också handla om en vanlig anställning på heltid eller deltid eller om att man går tillbaka till sin tidigare anställning och fortsätter att arbeta med stöd.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Arbetsförmedlingen är väl förberedd och har god kompetens, lång erfarenhet, tillräckliga resurser och en bra verktygslåda för att hjälpa sjukskrivna med arbetsförmåga tillbaka till arbete.
Fru talman! Självklart känner vissa människor som berörs av reformen en oro och en osäkerhet inför framtiden. Det är viktigt att bemöta varje människa individuellt och med stor respekt.
Regeringens mål är tydligt. Vi måste bryta en tradition av långa passiva sjukskrivningar. Men när det gäller medlen för att komma dit måste vi vara ödmjuka. De förtydliganden och nyanseringar av regelverket som tidigare diskuterats i denna debatt är 
en 
viktig del. Alla regelverk bygger också på att de som tillämpar reglerna visar gott omdöme och empati.
När människor efter hand börjar se de möjligheter som reformen ger kommer oron - det är jag övertygad om - att vändas till framtidstro. Det är verkligen på tiden! I flera decennier har de långtidssjukskrivna knappt haft anledning att ens känna något hopp över huvud taget. Det har varit djupt orättvist. Därför ändrar vi nu på detta.
Fru talman, meddebattörer, åhörare! Ett rättvist och människovärdigt samhälle måste ge alla sjukskrivna människor en chans att komma tillbaka i stället för att döma vissa till livslångt utanförskap. Alla ska synas, och alla ska få en chans. Detta är vår människosyn. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Hillevi Engström (m).
</anforandetext>
<intressent_id>0940980416614</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01SfU10</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>260105</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0946/#anf78</protokoll_url_www>
</anforande>
