<anforande>
<dok_hangar_id>2349433</dok_hangar_id>
<dok_id>GX0942</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:42 Torsdagen den 3 december</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>42</dok_nummer>
<dok_datum>2009-12-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa integritetsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>33C99B77-2204-4668-9C3B-9D48D0C52E3F</anforande_id>
<anforande_nummer>187</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE BERG (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det är torsdag kväll. Timmen är sen. Det är inte många som är här och känner sig sugna på eller manade att diskutera integritetsfrågor. Men vi som är kvar får väl göra vårt bästa för att hålla fanan högt.
När det gäller detta betänkande, KU5, 
Vissa integritetsfrågor
 vill jag först av allt yrka bifall till reservation 1.
Stockholmsprogrammet, som nu är på gång att ersätta Haagprogrammet, är inte precis någon rolig läsning. I vissa delar är programmet inte bara sorgligt utan också skrämmande.
I ställningstagandet angående brottsbekämpning och integritet skriver en majoritet av utskottets ledamöter att det är viktigt att skyddet för den personliga integriteten upprätthålls också när det gäller den brottsbekämpande verksamheten.
Utskottet skriver vidare i sitt ställningstagande att det förutsätter att staten är restriktiv med att utnyttja möjligheter till övervakning av elektronisk kommunikation.
Det är ord, ord, ord: viktigt, upprätthålls, förutsätter. Det är ord på ett papper. Men var finns garantierna?
Majoriteten i utskottet skriver att det är viktigt att skyddet för den personliga integriteten upprätthålls. Men det rimmar verkligen illa när vi nu ser vad Stockholmsprogrammet innebär, nämligen att befintliga EU-databaser byggs ut och görs gemensamma.
Att bygga ut gemensamma enorma databaser som bland annat ska innehålla information om vem som reser vart och vid vilka tidpunkter samt uppgifter ur belastningsregister avseende alla som befinner sig inom EU är ett enormt risktagande i fråga om den personliga integriteten.
Att det finns brister i dataskyddsdirektivet är ingen nyhet. Detta har också den europeiska datatillsynsmannen påpekat, men alliansen har inte lyssnat.
I ett rättssamhälle måste vi mer noggrant göra avvägningar med hänsyn till ändamålet och ingripandet och den personliga integriteten. Det finns enligt mig inget register som aldrig läckt ut uppgifter till obehöriga personer. Uppgifterna har också många gånger använts i missbrukande syfte.
Vänsterpartiets självklara inställning är att man till varje pris ska försöka förhindra att uppgifter läcker ut till obehöriga personer, vilket kan innebära att uppgifterna missbrukas.
Men med Stockholmsprogrammet, som beräknas antas inom sju till åtta dagar, kommer dessa risker inte att minimeras. Det kommer nämligen, som jag sade tidigare, att arbetas fram gigantiska register till vilka fler personer naturligtvis har tillgång. Detta kan medföra att risken att uppgifter läcker ut ökar, inte minskar.
Herr talman! Att ni inte ens försöker förhindra detta - det stora flertalet i denna kammare har inte gjort det - tolkar jag som att ni anser att den personliga integriteten inte fullt ut, till varje pris och i alla lägen behöver respekteras.
Herr talman! Innan ett nytt program antas är det väl på sin plats med en omfattande utvärdering av det gamla, det vill säga Haagprogrammet. Ingen kan väl förneka att Haagprogrammet innehöll vissa brister.
Poängen med en utvärdering är ändå att vi ska lära oss någonting, bli bättre och naturligtvis inte göra om samma misstag.
Att göra en utvärdering värd namnet borde vara ett minimikrav innan ett nytt program ska antas. Men det anser inte högermajoriteten. Det är i och för sig inte direkt förvånande, för det är inte första gången högeralliansen inte uppmärksammar vare sig stoppskyltar, varningssignaler eller varningsskyltar. Som vi har sett tidigare kör högeralliansen fort, fort, fort med gasen i botten.
När högeralliansen inom politiken står på gasen så att den når bottenplattan är det risk för bland annat ett tunnelseende, vilket innebär att man varken ser eller uppmärksammar vad som sker vid sidan av eller runt omkring.
Högeralliansens agerande inom olika politikområden överensstämmer i stor utsträckning just med ett tunnelseende.
Stockholmsprogrammet innebär stora risker för och tydliga steg mot ett repressivt övervakningssamhälle. Personuppgifter ska kunna överlämnas mellan nationella myndigheter och EU-institutioner. Det handlar om en gigantisk registrering av EU:s medborgare.
Herr talman! Vår rädsla bara ökar med det kontrollsamhälle som nu håller på att byggas upp. En massiv registrering av människor är svårförenlig med ett samhälle som är byggt på öppenhet och demokrati.
Herr talman! Bland annat på grund av det jag har tagit upp i mitt anförande i kväll har Vänsterpartiet tidigare sagt nej till Stockholmsprogrammet. Vänsterpartiet har hela tiden ansett, och anser fortfarande, att ett nytt program bör arbetas fram där integritet och rättssäkerhet sätts i fokus och där murarna kring fästning Europa rivs. Det ska vara ett program där inriktningen ska vara att man hindrar kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Det måste ske en förändring. Det måste bli ett slut på massregistrering, avlyssning och övervakning.
</anforandetext>
<intressent_id>0679667648714</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01KU5</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>259787</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0942/#anf187</protokoll_url_www>
</anforande>
