2349423 GX0932 Riksdagens protokoll 2009/10:32 Onsdagen den 18 november 2009/10 32 2009-11-18 00:00:00 Hösttilläggsbudget för 2009 föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 93C9C0BA-AC90-4DFD-8C72-330169F9C3F5 97 ROGER TIEFENSEE (c) c Fru talman! En viktig del i den här tilläggsbudgeten är ökade anslag till väghållning och banhållning. Det är 65 miljoner mer till väghållning och 335 miljoner mer till banhållning, järnväg. Det är ett viktigt besked som vi kan ge här i dag. Centerpartiet och alliansregeringen drar nu nytta av det rådande konjunkturläget där det finns en möjlighet att ta till vara lediga resurser inom byggsektorn. Det handlar om lediga resurser som kan användas för statliga investeringar och underhållsåtgärder inom infrastrukturområdet. Det är rätt att i det här konjunkturläget, i en lågkonjunktur, satsa på infrastrukturinvesteringar, väg- och järnvägsinvesteringar, för nu får man mycket för pengarna. Fru talman! De ökade anslagen i den här tilläggsbudgeten läggs till en redan historisk närtidssatsning på infrastruktur som görs 2009 och 2010. Det gäller drift och underhåll och investeringar i vägar och järnvägar. Med den här ökningen - tidigare var det 11 miljarder - i tilläggsbudgeten och budgetpropositionen för 2010, som vi har diskuterat tidigare på dagen, blir det totalt 12,6 miljarder under 2009 och 2010. Det är satsningar som är nödvändiga. När alliansregeringen tillträdde hösten 2006 fanns det nämligen stora underskott i de väg- och järnvägsplaner som den socialdemokratiska regeringen lämnade efter sig. Underskotten är skillnaden mellan de löften som fanns i planerna och de resurser som fanns i budgetar. Och de har skrivit budgetar inom de här områdena under en väldigt lång tid. Underskotten var av storleksordningen 100 miljarder. Vi har nu successivt börjat arbeta i fatt det här. Framför allt är det underhåll som har varit eftersatt under lång tid. De här underskotten har vi kunnat märka i vår vardag. Det är vägar där det varit bristande underhåll som är fulla med potthål, som framför allt har drabbat landsbygdsboende. Det är järnvägar, växlar och signalsystem där det varit bristande underhåll som gör att alla som pendlar, inte minst här i Mälardalen, inte riktigt har kunnat lita på tidtabellerna. Kommer jag till jobbet i tid? Hinner jag hämta barnen på dagis innan dagis stänger? Den nödvändiga tryggheten i vardagen har inte funnits där. Man har haft svårare att få livspusslet att gå ihop. Och det är viktigt att få både livspussel och vardagen att gå ihop. Vi åtgärdar nu detta genom den här närtidssatsningen med drift och underhåll på vägar och järnvägar. I storstadsområdet här har det tidigare gjorts en satsning på att göra små smarta investeringar för att få signalsystem, växlar och annat att fungera. Man slipper sitta i en tunnel mellan Flemingsberg och Södertälje, där alla ringer till sin sambo och talar om att de kommer hem sent. Den verkligheten förändras successivt. Fru talman! En annan viktig och betydande del i den här tilläggsbudgeten är en omföring i statens balansräkning som följer av att Banverket Produktion bolagiseras. Syftet med bolagiseringen är att öka transparensen och konkurrensen inom marknaden för drift, underhåll och investeringar på järnväg. En tydligare uppdelning av Banverkets myndighetsroll och Banverket Produktions roll att göra investeringar och underhåll är nödvändig. Då kan man också få in flera aktörer på marknaden. Uppdelningen gör att flera aktörer vågar och vill ge sig in och konkurrera. Den här uppdelningen, fru talman, ger mer järnväg för pengarna. Precis så hette en statlig utredning som har föregått den här bolagiseringen. Vi använder helt enkelt skattebetalarnas pengar mer effektivt. I en gemensam reservation motsätter sig oppositionen den här uppdelningen av Banverket. De vill uppenbarligen inte ha just mer järnväg för pengarna. I stället utnyttjar man den omföring i statsbudgeten som den här bolagiseringen innebär till att öka anslagen. Det är viktigt att veta att det som görs i tilläggsbudgeten är att regeringen löser Banverkets lån i Riksgälden som motsvarar maskiner som Banverket Produktion har och för över det till ett statligt bolag. Det är helt saldoneutralt. Det är en ren omföring i budgeten. Det är ingen besparing att inte genomföra det. Ändå utnyttjar Socialdemokraterna den möjligheten i sin tilläggsbudget i och med att kontot är öppnat. Man säger att man gör den här besparingen. Man gör inte omföringen. Det är väl på tiden att man lägger ökade anslag till drift och underhåll när man inte gjorde det när man själv satt vid makten. Men det som händer är att man tvingas låna mer i Riksgälden. I tilläggsbudgeten lånar Socialdemokraterna i storleksordningen 1 miljard mer än vad regeringen gör. Det är viktigt att notera. Slutligen, fru talman, när det gäller bemyndigande för anskaffning av splitterskyddade hjulgående fordon, som hanteras och finns i tilläggsbudgeten, handlar det just om ett bemyndigande att köpa fordon. Riksdagen tar inte ställning till vilka fordon som ska köpas. Det är FMV som gör upphandlingen. Efter länsrättens dom, som refereras i betänkandet, är det en öppen fråga vem som får leverera fordonen. Vi ger nu ett bemyndigande om att man får köpa. Det bemyndigandet kan användas 2009 eller senare. Jag tycker att det är en naturlig ordning att först ge ett bemyndigande och sedan upphandla. Det är den naturliga ordningen. Det är en konstig ordning att Försvarsmakten först gör en upphandling, och sedan kommer man till riksdagen och begär ett bemyndigande. Den naturliga ordningen är att ge bemyndigandet nu, och sedan görs upphandlingen om. Jag vill med det yrka bifall till förslaget i finansutskottets betänkande. 0959102638818 GX01FiU11 N 2010-01-01 00:00:00 258740 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0932/#anf97