2349423 GX0932 Riksdagens protokoll 2009/10:32 Onsdagen den 18 november 2009/10 32 2009-11-18 00:00:00 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 7FC1529B-C8C2-452C-A1FD-30D54F362620 3 ULLA ANDERSSON (v) v Fru talman! Vänsterpartiet har prioriterat jobben, jobben och återigen jobben. Vårt budgetförslag ger 70 000 nya jobb redan nästa år och drygt 20 000 reguljära utbildningsplatser, det vill säga: Vi får drygt 90 000 fler i reguljär sysselsättning - detta alltså redan nästa år. För att kunna prioritera jobben har vi skjutit på reformer och dragit ned på reformer som inte leder till nya jobb. Genom att använda våra resurser samhällsekonomiskt effektivt skapar vi både fler jobb och en ökad jämlikhet - jobben först, sedan jobben och återigen jobben. Regeringen har i stället prioriterat skattesänkningar, skattesänkningar och återigen skattesänkningar. Inte ens de stora underskott som regeringen har skapat genom sina skattesänkningar avhåller den nu, mitt i krisen, från att låna till nya - detta trots att allt skulle bli så annorlunda med de nya Moderaterna. År 2004 skrev finansminister Borg och statsminister Reinfeldt på DN Debatt att de gamla Moderaterna hade varit både orättvisa och oansvariga. Med de nya Moderaterna skulle det bli andra bullar. De skulle vara både ansvarsfulla och rättvisa. Men, fru talman, de gamla Moderaterna fördelade sina skattesänkningar så att den halva med högsta inkomsterna fick 72 procent av skattesänkningarna. Den halva med lägsta inkomsterna fick 28 procent. Men hur blev det sedan när de nya Moderaterna kom till makten och fick chansen att genomföra den mer ansvarsfulla och rättvisa politiken? Jo, den halva med högsta inkomsterna fick 80 procent av skattesänkningarna. Den halva med lägsta inkomsterna fick 20 procent. De nya Moderaterna är alltså både mer orättvisa och mer oansvariga än de gamla Moderaterna, så det är väl egentligen bara att konstatera: En moderat, oavsett gammal eller ny, är alltid en moderat, och skattesänkningar för de redan rika går alltid först, oavsett konsekvenser. Men 90 procent prioriterar faktiskt en bättre kvalitet i välfärden före sänkt skatt. 80 procent säger till och med: Höj skatten om det behövs! Detta visar en undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting. Det är en indikation på hur viktig välfärdssektorn är i våra liv, framför allt för oss kvinnor. Vänsterpartiet prioriterar välfärden och föreslår därför ett extrastöd till kommunerna på 10 miljarder nästa år. Det motsvarar 20 000 välfärdsarbetare, lågt räknat. Vi föreslår också ytterligare satsningar år 2011 och 2012 på 35 miljarder. Det är just de åren de stora problemen och underskotten kommer för kommunsektorn. Våra stöd är till hälften krisstöd och till hälften permanenta. På så sätt tvingas inte kommunerna till neddragningar som förvärrar krisen, utan de kan behålla sina lärare, vårdbiträden, sjuksköterskor och socialsekreterare. Kommunen kan till och med anställa fler och på så vis förbättra kvaliteten i hemtjänsten, dagisgruppernas storlek och elevernas studieresultat samtidigt som den motverkar krisen genom att skapa fler jobb och på så vis minska arbetslösheten. Det är en kassaskåpssäker investering, en mycket träffsäker och effektiv sådan, samtidigt som kommunerna får långsiktiga planeringsförutsättningar. Vi föreslår också ett investeringsstöd till kommunsektorn. Om kommunerna tvingas skjuta på eller dra in planerade investeringar bidrar det enbart till att förvärra krisen. Vi avsätter därför 8 miljarder till ett tillfälligt investeringsstöd - en 20-procentig statlig medfinansiering där tillgänglighetssatsningar och energieffektiviseringar särskilt prioriteras. Det skapar 12 000 nya jobb samtidigt som nödvändiga investeringar i skolor, idrottsanläggningar och äldreboenden blir av. Vi prioriterar investeringar i välfärden och jobben. Jobb ger välfärd, och välfärd ger jobb. Mitt i finanskrisen och sviterna av kapitalismens härjningar lämnar dock regeringen kommunerna åt sitt öde. Den till och med övervältrar kostnader på kommunerna - regeringen räknar med att socialbidragskostnaderna ökar med 50 procent de kommande åren. Det är för att regeringen har försämrat både a-kassan och sjukförsäkringen. Enligt en enkät som Ekot har gjort kommer två tredjedelar av de extra pengar som regeringen skjuter till åt kommunerna nästa år att gå till just ökade socialbidragskostnader. Regeringen övervältrar också statliga investeringskostnader på kommunsektorn till en summa på 30 miljarder redan nästa år. Det är nästan samma summa som samtliga landsting och kommuner investerar för per år. Man väljer till och med att frysa statsbidragen till kommunsektorn i år. I år beräknas 20 000 jobb försvinna i kommunsektorn. Regeringen räknar själv med att 60 000 jobb kommer att försvinna i välfärden de närmaste åren, och då har de inte räknat de 18 000 som försvann i fjol. Många elever mister sina lärare, klasserna blir större och studieresultaten därmed sämre. Barnen på förskolan mister sin fröken och barngrupperna blir än större. De gamla får sämre hemtjänst och därmed ett otryggare liv, den sjuka får vänta lite längre i sjukhuskorridoren och de underbetalda välfärdsarbetarna får fortsätta att vara underbetalda. Detta är konsekvenserna av att skattesänkningar ständigt prioriteras: De välbehövliga välfärdsarbetarna och de som är i behov av deras tjänster offras på skattesänkningarnas altare. Nu kanske vän av ordning säger: Ja, men regeringen går ju in med extra pengar nästa år. Och visst, det är bra. Men kan det ha att göra med att det är valår, tro? Pengarna dras nämligen tillbaka året efter - det år då kommunsektorn står inför gigantiska problem. Det saknas 14 miljarder enbart för att möta de demografiska behoven. Då drar regeringen bort sitt stöd till kommunsektorn - året efter valet. Året efter valet - plingar det inte en liten klocka där? Fru talman! Vi står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden. Inom några år går 130 000 offentliganställda i pension, och även andra branscher kommer att stå inför liknande utmaningar. Samtidigt har vi en otroligt hög ungdomsarbetslöshet. Vi menar att det är dags för en generationsväxling på arbetsmarknaden och att staten därför borde ta initiativ till ett trepartssamtal, det vill säga med parterna på arbetsmarknaden. Det ska göras för att inleda den nödvändiga omställningen där parterna i sin tur kan komma överens om vilka insatser som behövs och hur och vem som ska ansvara för vad. Som en del i detta föreslår vi ett Kunskapslyft 2.0. Arbetsförmedlingen räknar med 130 000 arbetslösa som enbart har grundskoleutbildning nästa år. Tanken med Kunskapslyftet 2.0 är just att möta denna grupp. Det är ett utbildningsprogram med 10 000 platser för långtidsarbetslösa på folkhögskolor och komvux. De får chans att läsa in såväl grundskole- som gymnasiebetyg med en ersättning motsvarande studiemedel, som inte behöver betalas tillbaka. Vi föreslår också ett omsorgslyft för såväl äldre- som handikappomsorgen. En fjärdedel av de anställda i äldreomsorgen har inte adekvat yrkesutbildning för sitt jobb. Vi föreslår därför att de får genomgå en sådan utbildning, samtidigt som 5 000 av de ungdomar som i dag går omvårdnadsutbildningen får chansen till ett utbildningsvikariat. Det ger både kvalitet och fler jobb. Jobb ger välfärd, och välfärd ger jobb. Vi i det rödgröna samarbetet har också en gemensam satsning som vi kallar Ge alla unga en chans. Det omfattar bland annat ett utbildningslyft där vi skapar möjligheter för unga som under de närmaste åren kommer att lämna gymnasiet utan fullständiga betyg. Det är 120 000 ungdomar som beräknas lämna gymnasieskolan på det sättet. Vi erbjuder dem 10 000 platser på komvux och folkhögskolor. Dessutom föreslår vi en satsning på lärlingsplatser, traineeplatser, anställningsstöd och olika former av utbildningssatsningar. Detta paket motsvarar 3 miljarder kronor. Vi menar att vi måste ge alla unga en chans i morgondagens Sverige. Vi måste skapa framtidstro, och vi måste skapa förutsättningar för varje människa att delta i samhällsbygget. Fru talman! Sverige behöver som många andra länder satsa på klimatinvesteringar, ett klimatlyft för nya gröna jobb. På så vis kan vi vidareutveckla landets industriproduktion till att bli världsledande på området. Det kräver ett samhälleligt ansvar, och det behövs samhällsnyttiga investeringar. Det handlar bland annat om en utbyggnad av järnvägsinvesteringar för att nå Klimatberedningens mål på 50 procents ökad järnvägskapacitet. Det är ett mål som alla partier i Klimatberedningen var överens om men som Reinfeldt sedan tyvärr har avvisat. Vår satsning på järnvägsinvesteringar ger 12 000 jobb per år. Det handlar bland annat om att investera i ökat banunderhåll för att minska tågförseningarna. Vi vill att fler ska kunna välja tåget, och därför föreslår vi även att avkastningskravet på SJ slopas. Vi menar också att det behövs satsningar på kollektivtrafiken såväl i stad som på landsbygd. Fler ska kunna välja buss i stället för bil. Dessutom föreslår vi en storsatsning på vindkraft med branschprogram, vindpilotstöd och ett mellanstatligt samarbete kring Östersjön för en storskalig havsvindkraftpark. På så sätt skapar vi även förutsättningar för en inhemsk vindkraftsindustri. Vi behöver också bygga bostäder i Sverige. Sverige har den lägsta nybyggnationen i Norden. Vi vill därför införa ett investeringsstöd på 4 miljarder över tre år. Det skapar jobb och ger möjligheter att bygga klimatsmart. Vi föreslår också, tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, ett ROT-program för allmännyttan. Det är ett program som skapar möjligheter till energieffektiviseringar och nya jobb. Fru talman! Jag kommer också att ta upp skattepolitiken. Vänsterpartiet har rört sig på skatteområdet. Med vår ekonomiska politik ökar både tryggheten och inkomsterna för många. Enligt riksdagens utredningstjänst får de sex grupper som har lägst inkomst högre inkomster med vår politik än med regeringens. Kvinnors inkomster ökar mer än mäns. Det är inte att undra på - vi stärker och förbättrar inkomstförsäkringarna kraftigt, det vill säga sjukförsäkringen och a-kassan. Vi har också som enda parti likformigheten som grund i vårt skatteförslag. Vi anser att alla ska betala lika mycket i skatt för lika inkomst. I vårt förslag betalar alltså en pensionär, en som är sjuk eller arbetslös och en som har jobb lika mycket i skatt för samma inkomst. Hur blir då utfallet för ett restaurangbiträde? Jo, hon får betala 112 kronor mer i skatt med vår politik, men efter att a-kasseavgiften och fackföreningsavgiften är betald får hon knappt 300 kronor mer i plånboken. Har hon oturen att bli arbetslös, vilket tyvärr inte är så ovanligt, får hon 1 400 kronor mer i plånboken varje månad. Ett butiksbiträde får betala 169 kronor mer i skatt med vår politik, men hon får 180 kronor kvar efter att ha betalat a-kasseavgiften och fackföreningsavgiften. En montör på Volvo - och det är många av dem nu som blivit arbetslösa - får med Vänsterpartiets politik 3 000 mer i plånboken vid arbetslöshet. Han får betala 600 kronor mer i skatt, men när fackföreningsavgiften och a-kassan är betalda blir det enbart 200 kronor mindre i plånboken. Det är en rättvisare och jämlikare politik. Vår skattemodell innebär att alla med löneinkomster upp till 20 000 nästa år får betala lika mycket i skatt som i dag. De med högre inkomster får avstå lite av sina skattesänkningar men får i stället en bättre trygghet och ett Sverige där fler har jobb och kan försörja sig. En pensionär med 14 000 i pension får ungefär 600 kronor mer i plånboken och en student ungefär lika mycket. Vi utjämnar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män som har ökat med 12 800 kronor per år på tre år under den här regeringen. Som sagt leder Vänsterpartiets budget till 70 000 fler jobb. Det är jobb som skapas genom förbättringar i välfärden, genom bostadsbyggande, genom investeringar i miljö- och klimatåtgärder. Du kanske får betala några kronor mer i skatt med vår politik om du har ett jobb, men tillhör du de 60 procent av befolkningen som har lägst inkomst får du mer pengar i plånboken. Dessutom får du se att arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar, och du slipper se 50 000 utförsäkrade från sjukförsäkringen och får i stället en sjukförsäkring där du har rätt att vara sjuk och till och med att få hjälp med rehabilitering. Du får en ökad trygghet genom att du har råd att vara med i både fack och a-kassa och får ut 80 procent av din inkomst vid arbetslöshet. Du får se jämställdheten öka. Du får godare möjligheter till vidareutbildning och omskolning. Du får kort sagt leva i ett omtänksamt land där vi var och en bär på insikten om att vi alla är både sköra och starka samtidigt. Fru talman! Det rödgröna samarbetet prioriterar jobb, frihet och trygghet. Vi tar klimatutmaningen på största allvar och menar att den utmaningen inte kan vänta till bättre tider. Bästföredatum är redan passerat. Ju längre det dröjer desto dyrare blir det. Fru talman! Låt oss bygga ett humant, omtänksamt och utvecklande land, ett rödgrönt Sverige. Jag yrkar bifall till våra tre reservationer. (Applåder) 0628190530410 GX01FiU1 N 2010-01-01 00:00:00 258646 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0932/#anf3