<anforande>
<dok_hangar_id>2349394</dok_hangar_id>
<dok_id>GX093</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2009/10:3 Onsdagen den 16 september</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>3</dok_nummer>
<dok_datum>2009-09-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D948EDAD-8D20-4338-97AB-4F5E44B579F4</anforande_id>
<anforande_nummer>48</anforande_nummer>
<talare>KALLE LARSSON (v) replik</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det sista får väl gå under rubriken allmänna slängar sist i en replikrunda därför att man inte hade något mer att säga. Jag låter det falla platt till marken.
Nu ska vi se vad vi fick för svar. De breddade möjligheterna att söka asyl handlar alltså om vidarebosättning och kvotflyktingar. Då talar vi nog inte om en ökad kvot för Sverige, utan det är alla andra länder som ska göra mer, vad jag förstår. Så kan man förstås argumentera. Ökade möjligheter att söka asyl är något som de andra länderna behöver bli bättre på. Man behöver också höja reglerna för andra länder. Så tror jag att formuleringen var. Så kan man argumentera, och det är en viktig uppgift. Jag är helt överens med Mikael Cederbratt om att det är viktigt att andra länder tar ett större ansvar för världens flyktingar. Det är helt nödvändigt.
Men Sverige har också en del i detta. Den konkreta frågan är: Kan Mikael Cederbratt fundera över frågan om asylviseringar? Humanitära viseringar är något helt annat. Det är ingenting man får använda för att söka asyl. Gör man det ligger det en i fatet att man har kommit hit på falska premisser. Den konkreta frågan handlar om asylviseringar. Står du bakom detta eller inte?
Sedan säger Mikael Cederbratt att regeringen står upp för en absolut respekt för de mänskliga rättigheterna men att det också ska fungera i praktiken. Jag tror att om man inte har en absolut respekt för de mänskliga rättigheterna, det vill säga att de aldrig får brytas - man får inte kränka en enda människas mänskliga rättigheter - kommer det aldrig att fungera i praktiken. Om man inte vidmakthåller den uppfattningen utan går in i olika typer av förhandlingar runt sådana begrepp tror jag att man får problem, för det är i den verkligheten som en massa människor i dag lever.
Det är i den verkligheten där mänskliga rättigheter och rätten att söka asyl är förhandlingsbara som vi ser människor som kommer i bräckliga fartyg över Medelhavet och ibland drunknar. Det var i den verkligheten med förhandlingsbara mänskliga rättigheter som sex barn hittades utanför Gibraltars kust.
</anforandetext>
<intressent_id>0449003924218</intressent_id>
<rel_dok_id>GW01JuU31</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>257089</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX093/#anf48</protokoll_url_www>
</anforande>
