2349413 GX0922 Riksdagens protokoll 2009/10:22 Tisdagen den 3 november 2009/10 22 2009-11-03 00:00:00 Information från regeringen om Europeiska rådets möte den 29 och 30 oktober information från regeringen D98E78C0-D16E-4301-B605-0EFFD9FA0153 1 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) fp Herr talman och ärade ledamöter! Som ni vet träffades Europeiska rådet i torsdags och fredags i förra veckan under ordförandeskap av statsminister Fredrik Reinfeldt. Det var det första ordinarie toppmötet under svenskt ordförandeskap. Det var framför allt tre stora utmaningar som stod på dagordningen: klimatfrågan, en lägesrapport i de ekonomiska och finansiella frågorna och den fråga som visade sig bli mer komplicerad än när vi planerade detta i somras, nämligen den konstitutionella institutionella frågan om Lissabonfördraget. Det var alltså tre ganska svåra frågor. Förhandlingarna kom att domineras dels av ansträngningarna för att hitta en lösning så att Tjeckien som sista medlemsland kan ratificera fördraget, dels av ambitionen att komma överens om en gemensam EU-position inför klimatmötet. I båda dessa frågor nådde vi framgångar under intensiva förhandlingar på torsdagen och fredagen. Herr talman! Lissabonfördraget kommer att göra EU mer demokratiskt och öppet. Det kommer att göra det enklare att fatta beslut i frågor som vi vet är viktiga för Europas medborgare. Det gör också unionen mer anpassad till att växa och få fler medlemsländer. Det gör också EU till en starkare kraft på det globala området. Som ni vet har 26 länder godkänt Lissabonfördraget, men alla 27 krävs förstås. Inför mötet i torsdags återstod Tjeckien. 17 senatorer har lämnat in en klagan till den tjeckiska författningsdomstolen, och därför kan president Klaus inte skriva under. President Klaus reste också i ett mycket sent skede av processen frågan om EU:s stadga för grundläggande rättigheter och har ställt vissa krav för att underteckna den. Utmaningen var att hitta en lösning som kunde tillfredsställa Tjeckien, den tjeckiska regeringen och den tjeckiske presidenten men som också de övriga medlemsländerna kunde ställa sig bakom. Vi lyckades att bekräfta målsättningen att hela Europeiska rådet står bakom ambitionen att Lissabonfördraget ska träda i kraft före årsskiftet. Regeringscheferna beslutade att låta ett protokoll om Tjeckiens tillämpning av EU:s stadga för grundläggande rättigheter åtfölja Lissabonfördraget i samband med att nästa anslutningsfördrag ska ratificeras i medlemsländerna. Genom detta protokoll som man bilade slutsatserna, det så kallade protokoll 30, får Tjeckien samma status som Polen och Storbritannien vad gäller tillämpningen av stadgan. Som ni kanske hörde på nyheterna i morse har den tjeckiska författningsdomstolen gett sitt godkännande; det finns inga konstitutionella skäl. Man har därigenom ogiltigförklarat den inlaga från senatorerna som har lämnats in. Vi väntar oss därför att president Klaus ska skriva under inom kort. Så fort den sista osäkerheten är undanröjd kommer ordförandeskapet att inleda såväl de nödvändiga konsultationerna med de övriga huvudstäderna för att få de befattningar som inrättas i Lissabonfördraget på plats som arbetet med att få till stånd en ny kommission. Europeiska rådet noterade i övrigt de förberedelser som ordförandeskapet har gjort för att få Lissabonfördraget på plats. Det handlar om samtal med Europaparlamentet om budget och medbeslutande och om ramverket kring den europeiska utrikestjänsten. Den tillträdande höge representanten ska utifrån detta underlag presentera ett mer fylligt förslag inför stats- och regeringscheferna senast i april nästa år. Därigenom skapas förutsättningar för en mer sammanhållen och starkare europeisk utrikespolitik. Herr talman! Den andra frågan som stod på dagordningen handlade naturligtvis om hur viktigt det är för EU att visa ledarskap och fortsätta ha ledartröjan när det gäller att vara pådrivande inför det internationella klimattoppmötet i Köpenhamn. Sveriges roll är att leda och hålla samman EU. Inför Europeiska rådets möte var uppgiften att besluta om ett EU-mandat till förhandlingarna. Det krävdes tuffa förhandlingar för att nå enighet om finansieringen av de åtgärder som är nödvändiga och om principerna för hur fördelningsbördan ska fördelas internt inom EU. Med dessa slutsatser tycker vi att vi har ett gott förhandlingsmandat inför Köpenhamn. Europeiska rådet uppmanar alla parter att ansluta sig till tvågradersmålet och ställa sig bakom ett EU-mål för utsläppsminskningar på 80-95 procent till 2050. Andra utvecklade länder uppmanas göra samma sak och göra åtaganden om ambitiösa utsläppsminskningar. U-länderna ska också åta sig att vidta nödvändiga anpassningsåtgärder. Stats- och regeringscheferna klargjorde att EU är villigt att betala med sin rättmätiga andel av det bistånd som krävs för att u-länderna ska kunna genomföra sina omställningsstrategier. Det uppskattas att behoven uppgår till 100 miljarder euro årligen från 2020. Europeiska rådet konstaterade också att den totala nivån för det internationella offentliga stödet beräknas uppgå till någonstans mellan 22 och 50 miljarder kronor per år från 2020 förutsatt att betalningsbördan fördelas rättvist enligt ett globalt fördelningssystem som baseras på utsläppsnivåer och bnp. Vikten för utsläpp bör öka med tiden, och samtliga länder utom de allra minst utvecklade bör bidra. Europeiska rådet betonade också vikten av internationellt offentligt stöd för att redan under de tre närmaste åren få till stånd anpassningsåtgärderna i u-länderna, så kallad fast start . Man bekräftade sin avsikt att på frivillig basis bidra med sin skäliga andel av dessa kostnader förutsatt att andra jämförbara aktörer gör jämförbara insatser. Den svåra frågan om hur tidigare tilldelade men ännu inte utnyttjade utsläppsrätter ska hanteras löstes genom att stats- och regeringscheferna konstaterade att detta ska ske på ett sätt som inte får påverka Köpenhamnsavtalets miljöintegritet och som behandlar EU-länder likvärdigt med andra länder. Efter långa förhandlingar kunde Europeiska rådet till slut träffa en intern överenskommelse om hur fördelningsbördan ska fördelas mellan medlemsstaterna. Överenskommelsen bygger på att hänsyn ska tas till länder med sämre betalningsförmåga när EU:s andel av det internationella stödet till klimatinsatser fördelas. Den exakta fördelningen tittar en arbetsgrupp på nu. Herr talman! Det finns tecken på att den ekonomiska och finansiella krisen har börjat plana ut. Vi tycker oss se en viss återhämtning. Det återstår dock mycket arbete innan läget stabiliseras. Europeiska rådet betonade att den begynnande återhämtningen måste övervakas och att stödpolitiken inte kan upphöra innan återhämtningen har säkerställts. Mot bakgrund av en ökad arbetslöshet enades stats- och regeringscheferna om att inleda en diskussion om hur en ny europeisk strategi för jobb och tillväxt ska utformas. Detta sker som ett led i förberedelserna för den kommande översynen av EU:s Lissabonstrategi. Europeiska rådet uppmärksammade också en överenskommelse som finansministrarna träffade tidigare i höst om arbetet med att stärka den finansiella tillsynen. Det är en högt prioriterad fråga för det svenska ordförandeskapet, och den uppgörelse om makrofinansiell tillsyn som nåtts är en stor framgång. Arbetet går nu vidare i hög takt med målsättning att nå enighet också om den mikrofinansiella tillsynen. Vi hoppas fatta beslut om detta på toppmötet i december. En stor framgång för det svenska ordförandeskapet var att Europeiska rådet enhälligt antog Östersjöstrategin som ju Sverige har tagit initiativ till. Östersjöstrategin är ett helt nytt verktyg för att på ett helt nytt sätt arbeta på ett mer intelligent och integrerat sätt inom Östersjöregionen. Naturligtvis gäller det främst att rädda den mycket känsliga miljön i Östersjön men också att stärka integrationen och utveckla konkurrenskraften, tillväxten och samarbetet. Det här kan också tjäna som exempel för andra typer av makroregionalt samarbete. Vi kommer snart att få se förslag på en Donaustrategi. Det var roligt att vi redan vid det första toppmötet kunde ro en av våra viktiga prioriteringar i hamn. Slutligen, herr talman, noterade Europeiska rådet de åtgärder som har gjorts för att hantera flyktingströmmarna i Medelhavsområdet. Det var ett slags delrapport sedan toppmötet juni. EU:s vision för den framtida migrationspolitiken ska återspeglas i det så kallade Stockholmsprogrammet som vi hoppas kan antas av Europeiska rådet i december. På det utrikespolitiska området välkomnade Europeiska rådet en handlingsplan för ett stärkt EU-agerande i Afghanistan och Pakistan. Man antog också ett uttalande om Irans hantering av kärnkraftsfrågan och fördömde den kritiska människorättssituationen i landet. 0246672208812 N 2010-01-01 00:00:00 257967 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX0922/#anf1