2351064 GX09138 Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:138 Onsdagen den 16 juni 2009/10 138 2010-06-16 00:00:00 Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010-2021 m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 6B9F448A-F280-4D75-91BC-66EF82486F39 130 PETER PEDERSEN (v) replik v Herr talman! Av en ren tillfällighet fick jag med mig det lilla pm som riksdagens utredningstjänst har kommit ut med, nr 2 2010. Tittar man på s. 29 hittar man en sammanställning av transportpolitiska måluppfyllelser beroende på om det satsas på stambanor eller höghastighetsbanor. Det är med hänvisning till SOU 2009:74, och tittar man till exempel på kapacitet för godstrafik blir läget oförändrat vad gäller stambanealternativet och starkt positivt vad gäller höghastighetsbanor. Det är precis samma sak med kapaciteten för persontrafik. För säkerhet, miljö och hälsa gäller att stambanealternativet är positivt, och höghastighetsbanealternativet är starkt positivt. På föregående sida i samma rapport kan man se att de samhällsekonomiska analyser som har gjorts visar på en variation i nettonuvärdeskvot på mellan 1,7 och -0,38. Tydligen beror det alltså på vem man väljer att lyssna på. Jag för egen del och vi i Vänstern tror dock inte att det i första hand är miljökonsekvensen som är den absolut viktigaste. Om alternativet är att man åker med ett vanligt, långsammare tåg är nämligen inte effekten extremt mycket större för att man tar sig fram snabbare, utan det är snarare att man ska hålla ihop regioner som är det viktiga. Om man däremot väljer att inte flyga mellan Göteborg och Stockholm utan sätter sig på höghastighetståget i stället, vilket är en uppenbar miljövinst, räknas det av någon märklig anledning i någon av de samhällsekonomiska kalkylerna som ett minus, för att vi skulle få mindre flygtrafik på den sträckan. Då är det något fel på den samhällsekonomiska kalkylens upplägg som gör att den inte gynnar klimatsmartare alternativ, vill jag hävda. Min egentliga anledning till att ta replik var detta: Kan Jan-Evert Rådhström förklara lite tydligare varför det är bra och förnuftigt om Torsby kommun lånar x miljoner och slår ut över ett visst antal år för att till exempel bygga en ny skola, vilket anses vara ansvarsfullt, eller att en fabrik eller industri i samma kommun gör den satsningen, medan det däremot anses oansvarigt om staten, som har lite muskler i övrigt, väljer att låna ganska små medel, om man jämför med den totala budgeten, för att göra viktiga investeringar? Varför är det samhällsekonomiskt oansvarigt? 0556347007015 GX01TU24 Y 2010-06-18 16:38:15 267930 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09138/#anf130