<anforande>
<dok_hangar_id>2351064</dok_hangar_id>
<dok_id>GX09138</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:138 Onsdagen den 16 juni</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>138</dok_nummer>
<dok_datum>2010-06-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010-2021 m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>94B0EB6F-2FB8-468B-BA54-EF014D955BD4</anforande_id>
<anforande_nummer>126</anforande_nummer>
<talare>LENA HALLENGREN (s) replik</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Välkommen tillbaka, Jan-Evert Rådhström! Det är kul att ha dig i talarstolen. I ditt ganska långa anförande apostroferade du tre ledamöter som inte ens får vara med i debatten. Åtminstone Hans Stenberg kommer att ge svar på tal, men inte i form av replik, för det har han inte rätt till.
Vi är här för att diskutera regeringens åtgärdsskrivelse för hela perioden fram till 2021. Du säger, Jan-Evert, att ni satsar så mycket mer. Jämfört med vad? Jag hade i mitt anförande en ganska lång utläggning om att det är viktigt att tala om vad man jämför med. Jämfört med vad satsar ni mycket mer? 
Jag vill också fråga varför det var så angeläget att i direktiven till verken säga att det ska vara minst 50 procent på väg. Du kan naturligtvis bryta ut investeringsdelen, men tar man hela planperioden, såväl drift och underhåll som investeringar, är det minst 50 procent på väg. Oavsett resultatet, varför var det viktigare att påtala detta än något annat? Och vilka andra direktiv var viktiga för majoriteten att skicka med till verken och, känner du, har givit avtryck i denna skrivelse?
Jag är också mycket nyfiken på vilka åtgärder ni vidtar för att minska transportsystemets klimatpåverkan. Varje gång den tillfälliga oppositionen påtalar någon form av insats är det fel. Det vore intressant att höra vilken som är rätt insats för att minska transportsystemets klimatpåverkan. 
Jag har även två frågor som jag har all respekt för om Jan-Evert Rådhström inte hinner svara på, men han har ju en replik till. Varför är det okej att låna till vägar och betala med trängselskatt men inte att låna till järnväg och betala med kilometerskatt? Vad är den stora, dramatiska skillnaden? 
Den sista frågan är om Jan-Evert Rådhström skulle kunna utveckla på vilket sätt medfinansieringen är frivillig. Jag tror att det är många kommun- och regionpolitiker som inte riktigt känner att det är så där hjärtligt och frivilligt. Det är väl snarare så att det inte blir någon väg om man inte medfinansierar. Då blir det ingen bana. Vi har i många sammanhang tydliggjort att det finns markvärdesstegringar som kan göra att man får ut extra pengar. Det är en form av medfinansiering men inte att kräva medfinansiering oavsett var den kommer ifrån.
</anforandetext>
<intressent_id>0853395328224</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01TU24</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-06-18 16:38:15</systemdatum>
<systemnyckel>267926</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09138/#anf126</protokoll_url_www>
</anforande>
