<anforande>
<dok_hangar_id>2350597</dok_hangar_id>
<dok_id>GX09131</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2009/10:131 Torsdagen den 3 juni</dok_titel>
<dok_rm>2009/10</dok_rm>
<dok_nummer>131</dok_nummer>
<dok_datum>2010-06-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Regionalt utvecklingsansvar i vissa län</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>457594FB-1DBF-4BC6-9963-F7413F32EC2E</anforande_id>
<anforande_nummer>49</anforande_nummer>
<talare>STEFAN TORNBERG (c) replik</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Christer Engelhardt har all anledning att vara nöjd. Det är inte så vanligt att vi bifaller motioner. Det är mycket bra i det här sammanhanget. Samtidigt måste det vara en lite tveeggad känsla, eftersom Christer Engelhardts partikamrater och möjliga framtida samarbetspartner vid ett eventuellt regimskifte reserverar sig med kritik mot den utveckling som nu sker.
Man ser, som jag tolkar det, bildandet av Gotland och Halland som hinder för framtida lösningar. Det omöjliggör i praktiken ett genomförande av Ansvarskommitténs förslag. Jag uppfattar det som att man vill genomföra Ansvarskommitténs förslag efter valet.
Hur trygg känner sig Christer Engelhardt när det gäller Region Gotland vid ett eventuellt regimskifte? Är en fortsatt framtid för Region Gotland någonting som endast en fortsatt alliansregering kan trygga?
</anforandetext>
<intressent_id>0597298079716</intressent_id>
<rel_dok_id>GX01KU37</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-06-09 18:29:02</systemdatum>
<systemnyckel>267041</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GX09131/#anf49</protokoll_url_www>
</anforande>
